LÅNGARYDS KYRKA

Historiken är framtagen med hjälp av Kulturmiljö Hallands arkiv; Vård- och Underhållsplaner samt respektive kyrkas dossié i det öppna arkivet.

På nuvarande kyrkas plats har det funnits kyrka sedan före 1150. Det finns ett sigill på en handling från 1303 som berättar om en präst i Långaryd vid namn Marcus de Langarydh, 1563. 1644 plundrades och skadades kyrkan i bränder. 1750 påbörjades en genomgripande restaurering då vapenhus och läktare tillkom.

Den nuvarande kyrkan i Långaryd uppfördes 1809-10 och invigdes 1816. Ritningar uppfördes av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentämbetet.
De första ritningarna från 1804 fick ändras då grunden redan var gjord när ritningarna anlände till församlingen.
Nya ritningar var uppförda 1807. Under uppförandet av kyrkan flyttades kyrkklockorna från en klockstapel bredvid kyrkan och hängdes i kyrktornet. Både den stora och lilla klockan gjöts om.
1828 erhöll kyrkan en ny orgel, vilken kompletterades med orgelläktare och fasad när orgeln anlände. 1838 lades kyrkgolvet om. Okänd anledning.
1847 förändrades tornet genom att det försågs med lanternin, och den ursprungliga huven ersattes med spira, kors och glob.

1889 alt. 1899 genomfördes en renovering. Utvändigt bekläddes yttertakets sydfall och sakristietak med plåt, övriga tak med spån. Invändigt pryddes absidens valv med stjärnhimmel, bibelspråk och bårder. Tunnvalvet kläddes med pärlspont och målades vitt med schablonmönster kring ljuskronornas fästen. Översta delen av fönstren i koret försågs med färgat glas, fönstren försågs med gjutjärnsbågar. Väggarna kvadermålades, med bård i bänkhöjd. Den fasta inredningen bemålades i ljusgröna toner, läktarpelarna i porfyrimitation. Orgeln renoverades. Järnkaminer sattes in.
En äldre altartavla från 1704 av Hans Hultman ställdes upp.
En äldre predikstol, från 1756 av Sven Segerwall, ställdes mot sydväggen.

1917 installerades ett värmeledningssystem med varmluft. I samband med detta arbete påträffades en mur från en äldre kyrka samt en gravkammare under kyrkgolvet. Nonchalant hantering resulterade i att gravkammare och mur raserades. Mur och gravkammare härstammade troligtvis från medeltiden.
1932-34 genomfördes en omfattande renovering. Det södra takfallet och absidens tak täcktes med kopparplåt. Utvändigt lagades och avfärgades väggar. Fönsterbänkar i betong byttes mot kalksandsten. Invändigt skedde en del elektriska installationer. Värmesystemets rökgång höggs in i muren.
Alla kyrkans dörrar byttes ut till nya, fönster ersattes till nya med smårutigt blyspröjs, ett vindfång byggdes in i vapenhuset. Bänkrader togs bort längst fram i kyrkan för att göra plats åt altarrunden, och de övriga bänkarna gjordes större och bekvämare. Det pärlspontade innertaket från 1800-talets slut togs ned.
1933 sattes en ny altaruppsats upp - en triptyk i marmorstuck av Nils Enberg.

Orgeln rengjordes och lagades men kom senare, 1984, att bytas ut mot ett nytt orgelverk. Väggarna målades gulvita, taket gråvitt och bänkarna grågröna. Altaret fick en ny altartavla, absidvalvet fick en ny dekor. Vid iordningställandet av absidvalvet upptäcktes målningar på baksidan av de gamla bräderna, troligtvis utförda runt 1755 och som tillhört den äldre kyrkan.
Under renoveringen försågs även kyrkan med ny blindbotten, trossbottenfyllning samt nya åskledare.
1966 genomfördes ytterligare en omfattande renovering. Kyrkans yttre väggar putsades om. Allt trävirke målades, korset förgylldes och stuprören ändrades. Ett nytt avlopp drogs fram. Invändigt ändrades den elektriska uppvärmningen, och interiören målades om. Gångarna och korgolvet ytbehandlades, belysningen förbättrades med lampetter på sidoväggarna och med nya takkronor i koret. Orgeln rengjordes och stämdes om.
Klockringningen, som 1944 hade gjorts om så att den manövrerades elektriskt, gjordes nu om så att den kunde styras från både vapenhuset, som tidigare, och i sakristian. Det gick nu även att styra så att endast den lilla klockan i predikstolen ringde. Vatten drogs fram till ett tvättställ i sakristian. Arbetet utfördes av entreprenörerna Rose Bergström och söner, Lidhult. Arkitekt och kontrollant var Roland Hübel, Halmstad.
Under 1980-talet tillkom en tillgänglighetsramp, en ny orgel tillkom och ett nytt tornur installerades. Mindre måleriarbeten och fasadförbättringar på portalen utfördes.

Under 1991-94 ägde ännu en omfattande renovering rum, denna gång invändigt. Under läktaren togs bänkrader bort för att ge rum åt sakristia, förråd, kapprum, samlingsrum samt toalett. Altarrunden flyttades fram så att öppningar skapades på var sida. Ett nytt altare placerades i ett västligare läge. Interiören målades om. En avloppstank lades ned i marken. Alla radiatorer under bänkarna byttes ut och sakristian gjordes om till andaktsrum. I bänkkvarteren lades nytt golv.
Senare under 1990-talet försågs den övre lanterninen med nytt koppartak, nya hörnstolpar samt nytt staket runtom.
1998 byttes den bärande konstruktionen vid klockorna vilken var rötskadad.
År 2000 installerades automatisk lucköppning. Rötskador i tornet reparerades, och även högtalaranläggningen reparerades och fick service.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan hör till den större, byggd för 100 personer, och ligger i flack terräng i utkanten av samhället, på platsen för två föregångare. Kyrkogårdsmurens huvudentré flankeras av dubbla murade grindstolpar med pyramidformade plåthuvar. Den 1804 approberade ritningen av Per Wilhelm Palmroth, ÖIÄ, måste överges, då grundläggningen utförts innan ritningen anlänt. Kyrkan byggdes 1809-10 efter Palmroths nya ritningar 1807, avpassade till den lagda grunden. Invigningen 1816 förrättades av biskop Ludvig Mörner. Palmroths många originella förslag till inredningen förenklades, bl a slopades läktare längs långväggarna, med predikstolen inkomponerad mitt på norrväggen. Den först anlitade murmästaren Nils Widman misskötte arbetet och ersattes av Carl Fredrik Lindberg; inredningen utfördes av häradssnickare Nils Kramp. Exteriören är renodlat klassicictisk, medan interiören präglas dels av inredning från 1700-talets första hälft, dels av 1930-talets renovering, särskilt i korpartiet.

PLAN OCH MATERIAL - Byggd enligt 1807 års ritning med rektangulärt kyrkorum och smalare, halvcirkelformad sakristia i öster, avdelad med hög skärm från koret, och torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden, samt i öster till sakristian, Byggd i sten, spritputsad i gråvitt, slätputsade omfattningar, grå cementsockel. Takfallen täckta med kopparplåt.

EXTERIÖR - Långhuset har sadeltak, sakristian något lägre halvkonformat tak. Elegant öppen lanternin med svagt karnissvängt tak och tornur åt fyra håll. Lanterninen tillkom 1847 och ersatte den ursprungliga fyrsidiga huven med spira, kors och glob. Samtidigt insattes västgavelns lunettfönster. Otymplig fast handikappramp vid sydingången.

INTERIÖR - Från byggnadstiden härrör själva rummet med sitt trätunnvalv och absiden, belyst av två fönster, samt det relativt ovanliga arrangemanget med avskärmad sakristia. Skranket är prytt av ett sirligt gallerverk upptill, troligen från sent 1800-tal, samt över dörrarna vapensköldar hållna av lejon, med Karl XIII:s respektive Karl XIV Johans namnskiffer snidade i trä av en mäster Bylander, Göteborg. Innertaket är målat ljust grågrönt, taklisten mörkare grågrön, väggarna vita. Färghållningen omtalas 1824 som övervägande svagt blå, med dekor i vitt och guld. På altarbordet framför skranket en altartriptyk i marmorstuck från 1933. Ursprungligen pryddes altaret av ett förgyllt kors med strålsol. I absidvalvet målning från 1933. Nummertavlor från 1846. Predikstolen på sydsidan är övertagen från den äldre kyrkan (Sven Segervall 1756), liksom dopfunten (1702). Bänkarna i fyra slutna kvarter är målade i grågrönt med listverk i gult och rött. Raka korbänkar. Västpartiet är välbevarat. Orgelläktaren pryds på bröstningen av samma slags gallerverk som korskranket. Läktarens tre pelarpar står fria, utan underbyggnad, med dubbla trapplopp. Orgelfasad från 1828. I vapenhuset äldre trägolv och torntrappa.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Kyrkan ligger i ett relativt flackt, åkerlandskap med skogsområden runt omkring. Den ursprungliga kyrkogården är oregelbunden och omgärdad av en skalmur av gråsten vilken är bevuxen med småväxter. Väster om kyrkan, på andra sidan Stallvägen, finns en senare tillkommen kyrkogård. Församlingshemmet ligger i söder.
Stigporten är i vit puts en huvudport och två mindre på vardera sida fyra pelare totalt. De har alla koppartak, toppat av klot och kors, precis som kyrkans torn. Putsen är slät med undantag av grövre, dekorativa spegelliknande rutor. Grindar av smidesjärn.

Kyrkan är putsad och vitmålad. Taket är klätt i kopparplåt. Samtliga fönsterkarmar och -omfattningar är målade i en gråbeige kulör och fönsterbänkarna är i huggen granit. Sockeln är slät och gråmålad. Troligtvis betong.

VÄST: Tornet är beläget i väst. Porten utgörs av rundbågigt formade pardörrar i mörkbrunt trä med en invändigt rundbågig vit portal i slät puts runt om. Krysshamrade granitblock bildar trappsteg där graniten är huggen så att långsmala mönster bildats i stenen. I fasaden sitter handledare i svart smidesjärn på var sida av porten. Ovanför portalen sitter en svart järnskylt ingjuten i putsen Långaryds kyrka bygd under KONUNG Carl XIII:ds REGERING År 1810.
Högre upp finns luckorna vilka är utformade likt porten vad gäller färg och form. Gesimsen är försedd med en profilerad tandsnittsrad.
Kyrktornet toppas av en öppen lanternin med smidesräcke runtom. Klassicistiskt utformad med pilastrar och ett stramare tandsnitt än gesimsens. Vit, enkel urtavla, spira med klot och kors.
På var sida av tornet finns ett elliptiskt format lunettfönster, tvådelat med blyspröjs.
Knutarnas puts är slät och toppas av ett kapitäl vilket skapas av långhusets gesims som går runt hörnet i väst och öst den släta putsen vid knutarna blir som pilastrar.
Åskledare på långhusets västliga fasader och även på tornets norr- och sydfasader.

NORR: Gesims i trä. Kopparbeklätt sadeltak med små takfönster. Fönstren är spröjsade rundbågiga fönster, indelat i ett tvådelat lunett och två rektangulära fönster. Längs långhuset finns fem likadana fönsterpartier med fönsterbänkar i huggen granit.

ÖST: Precis som i väster finns det pilasterliknande dekor på vardera knut. Absiden är rundavslutad och dess tak kopparbeklätt. Toppas av en åskledare. Fönster i nordost och sydväst lika de i norr. En dörr i mörkt trä, möjligtvis från kyrkans uppförande, med rutmönster i öst. Över sakristidörren i absiden finns en överliggare i sten med en huggen ranka i romansk stil, troligen från den förra kyrkan. Mönstret ser ut att ha varit täckt av puts men tagits fram igen. En stentrappa i gråsten med sex steg och sidor i sten med enkla handledare på var sida i svart smidesjärn. Söder om koret finns en nedgång till källare med dörrar i koppar.

SÖDER: Likt norr, men med en port i mitten av långhuset istället för ett fönster. Ovanför porten finns ett lunettfönster vilket är likt de på långhusets gavel i väst. Porten har tillgänglighetsanpassats med en ramp i granit med ett räcke i galvad plåt. Vid östra sidan av denna entré finns trappsteg i granit som verkar vara den ursprungliga södertrappan. Porten är lik porten i väst men har även ett överljusfönster med åtta rutor ovanför. Porten inramas i fasaden med slät puts.

INTERIÖR: VAPENHUSET är beläget i tornet i väst. Väggarna är vitputsade. I vapenhuset finns ett par senare tillkomna dörrar med stor glasyta vilka följer västportens rundbågiga valv och skapar ett vindfång. Pardörren är målad i en ljust gråbeige kulör. Vapenhusets golv är belagt med ett plankgolv i furu. I vapenhusets södra del leder en trappa upp till tornet. Trappan är i mörkt trä och handledaren är bemålad i mörkbrunt med grå detaljer. Takets breda träplankor är bemålade med samma bruna färg som finns i trappan. En enkel gesims i samma grå kulör som i trappans handledare löper längs taket. Längs golvet löper en sockel i samma mörkbruna färg som tak, golv och trappa.

Ett väggmonterat kar av trä står i norra hörnet vilket idag används till paraplyförvaring, men är troligen äldre bänkinredning som återanvänts. Under trappan till tornet finns en elcentral i vilken bl.a kyrkorummets belysning manövreras.

I vapenhusets östra del finns entrén in i kyrkorummet som nås genom ett vindfång. Vindfånget består av två pardörrar det ena paret, i vapenhuset, är höga, vita med enkla speglar. Den högra dörren är försedd med ett handtag vilket är utformat som en kvinna, möjligtvis en sjöjungfru. Pardörren står i en grund nisch ovan vilken Predikaren 4:17 står (Bevara din fot, när du går till Guds hus). I vindfånget återkommer plankgolvet, den grå sockeln, de putsade väggarna och plankgolvet. Väggarna är dock inte vitmålade utan ljust grå. Pardörren in till kyrkorummet är i en ljus gulbeige kulör med enkla, runda handtag, möjligtvis i mässing. De är dekorerade med en stor, rektangulär spegel och en cirkel vid mitten av dörrarna. Högst upp har båda dörrarna en list med guttae.

KYRKORUMMET
Längst i väst i kyrkorummet, under läktaren, finns det en trappa på vardera sida om mittgången vilka leder till läktaren. Läktaren bärs upp av 4x6 kolonner i marmorerat trä i blekt grågrönt. Kolonnerna står på en fyrkantig sockel i grå stenimitation. Detta återkommer i kapitälet, som även har en förgylld detalj. Kolonnerna och dess bas är joniska men kapitälet stiliserat doriskt.
I norr och söder finns läktarunderbyggnader. I norr används utrymmet till kapprum och sakristia, och i söder finns lekrum, toalett samt en skrubb med vatten/avlopp. I lekrummet finns en gravplatta från 1600-talet monterad på väggen med en liten tavla bredvid vilken berättar om dess ursprung.
Kyrkorummets golv består av plankgolv, troligtvis av lackat furu. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Avslutas med en gesims i orange och marmorering, och övergår i taket vilket är ett rundbågigt valv klätt med plankor i ljust blågrått. Från taket hänger tre ljuskronor i mässing över mittgången. De är i olika storlekar, men ändå lika varandra.

I kyrkorummet finns två bänkkvarter på vardera sida av mittgången. Det bakre har åtta rader och det främre tio rader. De är bemålade i tre olika blå kulörer, blekgult samt orange. Bänkdörrarna är försedda med speglar inuti vilka den orangea kulören förekommer. Mellan bänkdörrarna finns ljusblå pilastrar med blekgula detaljer, bl.a dess kapitäl som är dekorerat med en romb och guttae. Löpande längs hela bänkgaveln finns en tandsnittsrad högst upp. Bänkkvarterens hörn är rundade. Fronterna är bemålade med stora, liggande speglar inuti vilka den orangea färgen återkommer. Även tandsnittsraden återkommer. De främre bänkkvarterens fronter har även ett litet dekorativt gallerverk högst upp.

På långhusets norra vägg hänger den gamla altartavlan.

I öst finns koret. Det är något upphöjt. I norra delen av koret står en kororgel och en korbänk i ljusa, blå kulörer. Stilmässigt är den lik långhusets bänkkvarter, men korbänkens detaljer är marmorerade i vitt istället för starkt orangea. Tandsnittsraden högst upp går i gult och rött, och korbänken avslutas med ett gallerverk likt det på långhusets bänkkvarter.
I söder står predikstolen. Den står på en ljus, marmorerad sockel och är i rokoko. Predikstolen är försedd med evangeliernas författare Lukas, Markus, Johannes och Matteus, samt Jesus. Deras evangelistsymboler finns vid deras fötter. Var man står i en spegel och är bl.a. omgivna av voluter.
I koret hänger två mindre ljuskronor lika de som hänger över mittgången.

Altaret står rakt i öster. Altartavlan består av en triptyk i marmorstuck vilken vilar på en sockel av stenimitation. Altartavlan med sockel står på en bänk vilken är lik korbänkarna bemålad i olika ljusblå färger och med speglar och framför denna står ett altare av ek. Altaret omgärdas av en altarrundel i ljusblått. Altarrundeln är försedd med ett skrank i vitt. Knäfallet är klätt i ljusgult tyg.
Bakom altaruppsatsen finns ett korskrank. Det är bemålat med marmorering i vitt och ljusgrått och toppas av en meanderlist. På var sida av altaret finns en dörr vilken omgärdas av två marmorerade pilastrar med gulddetaljer högst upp. Dörrarna kröns även av Karl XII respektive Karl XIII:s namnchiffer, båda tillsammans med två lejon. De vilar på ett förgyllt dörröverstycke vilket bärs upp av nämnda pilastrar.
I absiden bakom korskranket är golvplanken obehandlade. På var sida av dörren finns en väggfast, svängd bänk med röda sitsar. Här finns även ett litet altare och skåp för förvaring.
Det finns även en stor absidmålning vilken föreställer Kristi himmelsfärd en svävande Kristus omgiven av elva apostlar.

LÄKTAREN
Ligger i väst. På var sida av orgeln finns det bänkrader vars gavlar är lika de i långhusets bänkkvarter, men enklare bemålade. Läktarfasaden går i blått och är lik korbänkarnas målning. Ovanpå läktarfasaden finns ett gallerverk som är likt det som förekommer i altarrundeln. Orgelfasaden går i ljusgrått med dekorativa inslag av marmoreringar och förgyllningar.

TORNET
Tornet nås, som redan nämnts, från vapenhuset. Det finns totalt fyra våningar i tornet. Väggarna är grovt putsade och omålade. Här och var kan man se byggnadssten i dagen det förefaller vara blandat gråsten och granit. På första plan finns två små luft- och ljusinsläpp. På plan två finns ett litet fönster i norr. Klockorna syns först på plan tre, där även luckorna finns en i varje väderstreck. På det fjärde planet nås klockornas upphängningsanordning.