GREVIE KYRKA

Gamla kyrkogården är området närmast runt kyrkan. 1952 anlades en ny kyrkogård väster om den gamla på andra sidan en väg efter Eiler Græbes ritning från 1949. En ny mur byggdes 1955 med inmurade äldre gravstenar vid gamla kyrkogårdens norra sida. Urnlund anlades 1972 på gamla kyrkogården. På nya kyrkogården anordnades 1985 en minneslund. 1992 köpte församlingen en gård sydöst om kyrkan. Gårdens tillhörande mark utökade kyrkoanläggningen i öster och söder och gårdens boningshus omvandlades till församlingshem. Nya kyrkogården utökades ytterligare västerut 1992. En askgravlund anlades 2006 på nya kyrkogården.

Beskrivning
Gamla kyrkogården
Kyrkogården omges av en murad gråstensmur avtäckt med hyvlad kalksten i väster och norr, övriga sidor av häckar. Äldre gravstenar är inmurade i muren. Gångarna är av singel och kyrkan omges mestadels av singel. En oxelallé leder fram till västportalen. Gravstenarna är placerade direkt i gräs, någon enstaka gravplats har inramning. Gravstensmaterialet är blandat men ett flertal äldre stenar finns. Vanligaste titeln är lantbrukare. I norr intill bårhuset finns en urnlund omgiven av röd hyvlad kalksten.
Längst i öster är enbart grässått utan gravstenar. Kastanjeträd står i gränsen mellan gräsmatta och gräsmatta med gravstenar. Längst i söder finns en lekplats på gräsmattan framför församlingshemmet. En trädrad av oxel och lind delar kyrkogården från lekplatsen.

Nya kyrkogården
Gamla och nya kyrkogården åtskiljs av en väg och parkeringsplats. Kyrkogården är omgärdad av en murad gråstensmur avtäckt med hyvlad kalksten i öster, mot söder av en stengärdsgård och björkar, övriga sidor av häckar. Huvudgången kantas även här av en oxelallé. Gångarna är dels av singel, dels av betongplattor. Gravkvarteren är omgärdade av avenbokshäckar och gravstenarna placerade längs raka långa rygghäckar av avenbok. Gravplatserna är omgärdade av gatsten eller placerade i gräs. Den enstaka kvarvarande buxbomen kommer att tas bort. I de senaste kvarteren i nordöst är gravstenarna placerade i gräs utan rygghäckar.

Delen längst i väster är en trädlund med ett 20-tal olika trädslag. Askgravlunden är stenblock i en cirkel med namnplattor av metall.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus från 1956 ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe står norr om kyrkan. Byggnaden har vitputsade väggar, sockel av kluven gråsten och sadeltak med röda enkupiga tegelpannor.
Personalhus med förråd och garage från 1981 ritat av arkitekt Rolf Larsson står sydöst om kyrkan. Fasad av vitmålat tegel och sadeltak med betongpannor.

Sydöst om kyrkan ligger en gård med boningshus och tillhörande längor som köptes in 1992. Boningshuset är numera församlingshem. Fasaden är klädd med träpanel och sadeltaket täckt med betongpannor.

Se även beskrivning av Grevie kyrkomiljö under Miljöer.

Grevie ligger en och en halv mil nordväst om Ängelholm, nära Skälderviken på Bjärehalvön, med Hallandsåsen i öster.

Historik
Bjärehalvön och trakten runt Grevie är rik på fornlämningar med många gravhögar från bronsåldern. Den omfattande tidiga bosättningen under förhistorisk tid här berodde på goda betesmarker, det då varma klimatet och tillgången till fisk.
Namnet Grevie skrevs Gräwia på 1320-talet och anses vara en böjningsform av gravhög och syfta på de bronsåldersgravhögar som finns vid kyrkan. Namnet har ursprung från vikingatid.
Från medeltid till 1800-tal bestod landskapet av byar med samlad bebyggelse och omgivande odlingsmark. Längs kusten fanns fäladsmark.

I samband med skiftena under 182040-talet splittrades byarna. Marken delades i större enheter och nya gårdar byggdes vid nyuppodlad mark. I Grevie genomfördes laga skifte 1837. I byn fanns då femton gårdar och sju gathus. En del av gårdarna flyttades ut.

Järnvägen, Västkustbanan, som öppnade 1885, fick station ett par kilometer från kyrkbyn. Ett nytt samhälle utvecklades till Grevie stationssamhälle, skilt från Grevie kyrkby som slutade växa.

Beskrivning
Kyrkoanläggningen ligger i ett jordbrukslandskap med spridda gårdar. Vägar omger kyrkan i tre väderstreck, i öster går landsvägen som delar den gamla kyrkbyn i två delar. Enstaka enfamiljshus och gårdar ligger öster och söder om kyrkan längs vägar. En bit bort, nordväst om kyrkan finns en montessoriskola i en före detta sparbanksbyggnad och ett äldreboende utformat som en fyrlängad gård.
Expansion med nybyggda enfamiljshus har skett i Grevie stationssamhälle, två km ifrån kyrkbyn. Mellan de två samhällena är dels jordbruksmark, dels industriområde i utkanten av stationssamhället. Vackra naturomgivningar med bland annat naturreservat Grevie backar finns i närheten. Det är tre kilometer till havet där sommarstugeområden ligger längs kusten.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Kyrkan har tillkommit genom flera ombyggnader. Norra korsarmen tillkom 1804, tornet 1845, medan det kvarstående äldre långhuset förlängdes mot öster 1855-57 efter ritning av Johan Fredrik Åbom.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd femsidig sakristia i öster. Torn med huvudingång i väster. Ingången till den breda korsarmen på långhusets nordsida användes före tornets tillkomst som huvudingång. En separat ingång finns även till sakristian.

Uppförd av sandsten och gråsten med tegel i omfattningarna. Putsad och vitkalkad förutom på norra korsarmen. Tak och lanternin täckta med kopparplåt.

EXTERIÖR - Ombyggd enligt ritningar 1802, 1839 och 1855. Avviker från 1855 års ritning genom att hörnmarkeringar och pilastrar mot nybyggnaden uteslöts och de rektangulära fönstren gjordes stickbågiga.

INTERIÖR - Det tunnvävlda kyrkorummet präglas av Pär Siegårds kormålning från 1936 samt 1968 års renovering. I samband med utvidgningen mot öster 1855 flyttades altaret till den södra långhusväggen. 1892 uppsattes en kopia av Carl Blochs "Cristus Consolator" omgiven av ett arkitektoniskt ramverk som altarprydnad. Numera är altaret placerat i öster med Siegårds muralmålning "Bergspredikan" som fond. Predikstolen tillkom 1892 och var tidigare placerad i hörnet mellan korsarm och långhus.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.

Gamla kyrkogården är området närmast runt kyrkan. 1952 anlades en ny kyrkogård väster om den gamla på andra sidan en väg efter Eiler Græbes ritning från 1949. En ny mur byggdes 1955 med inmurade äldre gravstenar vid gamla kyrkogårdens norra sida. Urnlund anlades 1972 på gamla kyrkogården. På nya kyrkogården anordnades 1985 en minneslund. 1992 köpte församlingen en gård sydöst om kyrkan. Gårdens tillhörande mark utökade kyrkoanläggningen i öster och söder och gårdens boningshus omvandlades till församlingshem. Nya kyrkogården utökades ytterligare västerut 1992. En askgravlund anlades 2006 på nya kyrkogården.

Beskrivning
Gamla kyrkogården
Kyrkogården omges av en murad gråstensmur avtäckt med hyvlad kalksten i väster och norr, övriga sidor av häckar. Äldre gravstenar är inmurade i muren. Gångarna är av singel och kyrkan omges mestadels av singel. En oxelallé leder fram till västportalen. Gravstenarna är placerade direkt i gräs, någon enstaka gravplats har inramning. Gravstensmaterialet är blandat men ett flertal äldre stenar finns. Vanligaste titeln är lantbrukare. I norr intill bårhuset finns en urnlund omgiven av röd hyvlad kalksten.
Längst i öster är enbart grässått utan gravstenar. Kastanjeträd står i gränsen mellan gräsmatta och gräsmatta med gravstenar. Längst i söder finns en lekplats på gräsmattan framför församlingshemmet. En trädrad av oxel och lind delar kyrkogården från lekplatsen.

Nya kyrkogården
Gamla och nya kyrkogården åtskiljs av en väg och parkeringsplats. Kyrkogården är omgärdad av en murad gråstensmur avtäckt med hyvlad kalksten i öster, mot söder av en stengärdsgård och björkar, övriga sidor av häckar. Huvudgången kantas även här av en oxelallé. Gångarna är dels av singel, dels av betongplattor. Gravkvarteren är omgärdade av avenbokshäckar och gravstenarna placerade längs raka långa rygghäckar av avenbok. Gravplatserna är omgärdade av gatsten eller placerade i gräs. Den enstaka kvarvarande buxbomen kommer att tas bort. I de senaste kvarteren i nordöst är gravstenarna placerade i gräs utan rygghäckar.

Delen längst i väster är en trädlund med ett 20-tal olika trädslag. Askgravlunden är stenblock i en cirkel med namnplattor av metall.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus från 1956 ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe står norr om kyrkan. Byggnaden har vitputsade väggar, sockel av kluven gråsten och sadeltak med röda enkupiga tegelpannor.
Personalhus med förråd och garage från 1981 ritat av arkitekt Rolf Larsson står sydöst om kyrkan. Fasad av vitmålat tegel och sadeltak med betongpannor.

Sydöst om kyrkan ligger en gård med boningshus och tillhörande längor som köptes in 1992. Boningshuset är numera församlingshem. Fasaden är klädd med träpanel och sadeltaket täckt med betongpannor.

Se även beskrivning av Grevie kyrkomiljö under Miljöer.

Grevie ligger en och en halv mil nordväst om Ängelholm, nära Skälderviken på Bjärehalvön, med Hallandsåsen i öster.

Historik
Bjärehalvön och trakten runt Grevie är rik på fornlämningar med många gravhögar från bronsåldern. Den omfattande tidiga bosättningen under förhistorisk tid här berodde på goda betesmarker, det då varma klimatet och tillgången till fisk.
Namnet Grevie skrevs Gräwia på 1320-talet och anses vara en böjningsform av gravhög och syfta på de bronsåldersgravhögar som finns vid kyrkan. Namnet har ursprung från vikingatid.
Från medeltid till 1800-tal bestod landskapet av byar med samlad bebyggelse och omgivande odlingsmark. Längs kusten fanns fäladsmark.

I samband med skiftena under 182040-talet splittrades byarna. Marken delades i större enheter och nya gårdar byggdes vid nyuppodlad mark. I Grevie genomfördes laga skifte 1837. I byn fanns då femton gårdar och sju gathus. En del av gårdarna flyttades ut.

Järnvägen, Västkustbanan, som öppnade 1885, fick station ett par kilometer från kyrkbyn. Ett nytt samhälle utvecklades till Grevie stationssamhälle, skilt från Grevie kyrkby som slutade växa.

Beskrivning
Kyrkoanläggningen ligger i ett jordbrukslandskap med spridda gårdar. Vägar omger kyrkan i tre väderstreck, i öster går landsvägen som delar den gamla kyrkbyn i två delar. Enstaka enfamiljshus och gårdar ligger öster och söder om kyrkan längs vägar. En bit bort, nordväst om kyrkan finns en montessoriskola i en före detta sparbanksbyggnad och ett äldreboende utformat som en fyrlängad gård.
Expansion med nybyggda enfamiljshus har skett i Grevie stationssamhälle, två km ifrån kyrkbyn. Mellan de två samhällena är dels jordbruksmark, dels industriområde i utkanten av stationssamhället. Vackra naturomgivningar med bland annat naturreservat Grevie backar finns i närheten. Det är tre kilometer till havet där sommarstugeområden ligger längs kusten.