SVEGS KYRKA

Hela kyrkoanläggningen omgärdas av en stenmur. Kyrkogården breder huvudsakligen ut sig norr och öster om kyrkan. Inne på kyrkogården finns breda asfalterade huvudgångar med förgreningar av smalare plattsatta gångar. I gravkvarteren dominerar gräs som beläggning. Här finns bara ett fåtal häckar främst koncentrerat till norra delen. Majoriteten av gravstenarna står utefter raka led utan växtlighet emellan. Öster om kyrkan återfinns en äldre indelning av gravarna med en del mer påkostade gravstenar och grusade samt sten- alternativt kedjeomgärdade gravplatser. Här står också flera stora järnkors och rester av häckomgärdade gravar syns. Två entréer med vitputsade grindstolpar av tegel finns i den norra muren. Stolparna är plåtavtäckta och kröns av kors. Dessa entréer har svarta järngrindar i enkelt utförande. En äldre vattenkran är belägen mellan entréerna med en fiskmun ur vilken vattnet kommer. Alléer av björk löper längs gångarna från de båda entréerna. Mittför den östra ligger i fonden en häckomgärdad del med flera stora tallar och små låga gravstenar. Mark som ej är gräsbevuxen täcks här av skifferplattor. En minneslund är belägen i den östra delen av kyrkogården. Entrén till minneslunden är också av tegel men har ett rundare formspråk. Mittför kyrkans sydentré finns en öppning i stenmuren med huggna grindstolpar krönta av huggna glober i sten med svarta dekorativt utformade grindar. Dessa grindstolpar syns på fotografier tagna före restaureringen på 1930 talet.

Nordväst om kyrkan ligger ett bårhus täckt av ett valmtak med skiffer. Det har putsade och vitavfärgade väggar med markerade hörnlisener. Byggnaden har svartmålad sockel och en pardörr klädd med liggande fasad panel, placerad mittpå östväggen.

KYRKOMILJÖN

Svegs kyrka ligger mitt i samhället med bebyggelsen tätt inpå. Kyrkan och kyrkogården omges av vägar i alla väderstreck. Träden kring och på kyrkogården skärmar av trafiken och rörelsen runtomkring. Framför kyrkan i väster finns ett offentligt rum med gröna planteringar, en fontän samt bänkar.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Hela kyrkoanläggningen omgärdas av en stenmur. Kyrkogården breder huvudsakligen ut sig norr och öster om kyrkan. Inne på kyrkogården finns breda asfalterade huvudgångar med förgreningar av smalare plattsatta gångar. I gravkvarteren dominerar gräs som beläggning. Här finns bara ett fåtal häckar främst koncentrerat till norra delen. Majoriteten av gravstenarna står utefter raka led utan växtlighet emellan. Öster om kyrkan återfinns en äldre indelning av gravarna med en del mer påkostade gravstenar och grusade samt sten- alternativt kedjeomgärdade gravplatser. Här står också flera stora järnkors och rester av häckomgärdade gravar syns. Två entréer med vitputsade grindstolpar av tegel finns i den norra muren. Stolparna är plåtavtäckta och kröns av kors. Dessa entréer har svarta järngrindar i enkelt utförande. En äldre vattenkran är belägen mellan entréerna med en fiskmun ur vilken vattnet kommer. Alléer av björk löper längs gångarna från de båda entréerna. Mittför den östra ligger i fonden en häckomgärdad del med flera stora tallar och små låga gravstenar. Mark som ej är gräsbevuxen täcks här av skifferplattor. En minneslund är belägen i den östra delen av kyrkogården. Entrén till minneslunden är också av tegel men har ett rundare formspråk. Mittför kyrkans sydentré finns en öppning i stenmuren med huggna grindstolpar krönta av huggna glober i sten med svarta dekorativt utformade grindar. Dessa grindstolpar syns på fotografier tagna före restaureringen på 1930 - talet.

Nordväst om kyrkan ligger ett bårhus täckt av ett valmtak med skiffer. Det har putsade och vitavfärgade väggar med markerade hörnlisener. Byggnaden har svartmålad sockel och en pardörr klädd med liggande fasad panel, placerad mittpå östväggen.

I ett första förslag till ny kyrka av Jonas Åhlström från 1820-21 skulle delvis murarna från den medeltida kyrkan bevaras. Den medeltida kyrkan hade brunnit 1563 och byggts upp 1568-1612. Förslaget reviderades av Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentsämbetet och 1824 lades grunden av Åhlström. 1832 gjordes ett materialförslag av Lars David Geting men först 1845 kom arbetet igång på allvar och då med Jacob Norin som byggmästare. I huvudsak följdes Åhlströms förslag, dock tillkom frontoner över norr- respektive sydportalerna och tornets valmade avslutning med fyrkantig lanternin ersattes av dagens svängda huv och lanternin med åttakantig form. Vidare uppfördes en ny sakristia i två våningar bakom koret i öster istället för att i enlighet med förslaget behålla den gamla sakristian på nordsidan. År 1847 stod kyrkan färdig och invigning skedde den 7 oktober två år senare.

Under åren 1929-35 restaurerades Svegs kyrka i olika etapper. I en första omgång åtgärdades kyrkans yttre samt problem med uppvärmningen. De kaminer som värmde upp kyrkan ersattes med el och vindfång tillkom vid entréerna. Nytt skiffertak lades på kyrkan istället för befintlig spåntäckning och även lanterninen kläddes med skiffer. De sista av dessa arbeten var slutförda 1931 och ett par år därefter påbörjades en inre restaurering för vilken statsbidrag utgick. Bänkarna byggdes om och ryggstöd liksom säten byttes mot nya medan sidostyckena behölls. Nya uppgångar till läktaren, nytt golv i kyrkorummet lades ovanpå det äldre. Befintliga takkronor elektrifierades. Väggarna målades i beige och bänkar liksom läktare i blågrå ton, läktaren med förgyllda ornament. Äldre föremål återfick sin placering i kyrkan. 1977-79 genomfördes nästa stora restaurering då bland annat bänkrader togs bort och en läktarunderbyggnad tillkom. Här inreddes vigsel- och doprum på ena sidan och kapprum samt handikapp-wc på andra sidan. En spiraltrappa upp till läktaren anbringades också i utrymmet. Uppe på läktaren togs samtliga bänkar på ena sidan bort. Predikstolen från den föregående kyrkan placerades i vigsel- och doprummet. I samband med restaureringen målades även kyrkan om invändigt. 1992 målades kyrkan om utvändigt.

Svegs kyrka har en rektangulär form med torn i väster och kor samt vidbyggd sakristia i öster. En svartmålad spritputsad sockel i varierande höjd övergår i en vitmålad slätputsad fasad indelad genom lisener. Entréer finns i tornets västfasad samt på långhusfasaderna. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat mot öster och klätt med skiffer. Sakristian täcks av ett sadeltak och tornet avslutas av ett karnissvängt tak krönt med en åttakantig skifferklädd lanternin. Kyrkan har hängrännor och stuprör i koppar. Långhusets fasader markeras centralt genom en något framskjuten byggnadsdel där sidoentrén är placerad och som kröns av en fronton. I frontonen finns ett lunettfönster. Dörrpartiet kröns av ett eget lunettfönster och flankeras av två rundvälvda fönster. Pardörrarna har en svagt rundvälvd avslutning uppåt och dörrbladen utgörs av stående bräder sammanhållna av svartmålat plattjärn monterade likt spegelindelning. I "speglarnas" mitt sitter svartmålad järnutsmyckning. Dörrarna är ljust brunmålade likt fönstren. Det krönande partiet med lunettfönstren skiljer sig något åt mellan de båda entréerna. I söder bärs listverket under fönstret av två konsoler och lunetten har en rikt profilerad listomfattning. Mellan konsolerna sitter en kopparplåt med inskription. I norr är utförandet enklare och här finns endast ett listparti utmed lunettfönstrets bas. Trappor i huggen sten leder upp till entréerna, i norr handikappsanpassad genom en svart stålramp.

På nord- respektive sydfasaden finns sex fönster grupperade tre och tre. Fönstren är rundvälvda och har nio bågar med sex rutor per båge. Solbänkarna täcks av skiffer. På långhusets östgavel sitter två fönster med placering mot mitten, nära sakristian. De sitter i grundare nischer än övriga långhusfönster. Dessa har tillsammans med sakristians fönster nya kopplade bågar. Sakristian har fönster placerade åt öster respektive söder. Långhusets taklist fortsätter ut på korets östvägg där den slutar över hörnlisenerna, som kapitäl.

Utmed tornets nedre del sitter rundvälvda fönster och ovan dessa finns rundvälvda ljudöppningar med brunmålade luckor av stående bräder. Västentrén omfattas av halvkolonner på fundament vilka bär ett skiffertäckt bjälklag och däröver en rik listomfattning kring lunettfönstrets öppning. Porten sitter inom en stickbågig öppning och har samma utförande som sidoentréerna. Trappan är av grovt huggen sten med asfalterad handikappsramp från norr. Ovan portalen finns en tavla med texten: FULLBORDAD I Kg OSCAR I:s 4de &, krönt av en krona. Tornet avslutas av en något mindre artikulerad taklist än på långhuset. I varje väderstreck sitter en urtavla ovan taklisten. Tornet kröns av ett skiffertäckt karnissvängt tak med fasade hörn som övergår i ett plant parti med järnräcke. Härpå står en åttkantig skifferklädd lanternin. Ett karnissvängt tak täcker lanterninen krönt av en förgylld korsglob.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - SVEG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1009, 1900: 2060, 1995: 4152

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, som omkring 1400 omfattade hela nuvarande Härjedalen. Ur denna har utbrutits: Hede omkring 1400, Lillhärdal 1407, Överhogdal 1466, Älvros mellan 1566 och 1588, Linsell 1798 (urspr. som kapellförsamling).

LÄGE OCH OMGIVNING - Sveg är landskapets största tätort och tillika kommuncentrum för Härjedalens kommun. Kyrkan ligger centralt i tätorten vid stranden av Ljusnan. Kyrkan och den omgivande kyrkogården upptar ett kvarter, omgivet av bostads- och affärskvarter.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den år 1845 rivna sannolikt medeltida stenkyrkan utgjordes före rivningen av en salkyrka med högt sadeltak, rakavslutat korparti i öster, murad sakristia i nordost och ett vapenhus av trä i sydväst. Ingångar fanns genom vapenhuset i söder och i korpartiets sydfasad. Kyrkan eldhärjades 1563, men återställdes. 1730-31 försågs kyrkorummet av Jonas Granlund från Hudiksvall med tre stjärnvalv av trä. 1775 om- eller nybyggdes sakristian av Olof Olsson från Lillhärdal.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Nuvarande stenkyrkan uppfördes 1845-47 på gamla kyrkans plats under ledning av byggmästaren Jacob Norin från Norrala. Delvis efter ritningar från 1821 av murmästareåldermannen Jonas Åhlström, vilka omarbetats vid Överintendentsämbetet 1822 av Jacob Wilhelm Gerss. Grunden påbörjades 1824. Kyrkan består av långhus med rakavslutat korparti i öster, sakristia vid östra gaveln och torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade murar, flackt valmat sadeltak med gavelfrontoner i söder och norr, tornet har lanterninhuv med karnisformade fall. Ingångar genom tornet i väster och mitt på långsidorna i söder och norr. Det ljusa och breda kyrkorummet täcks av ett åt öster avvalmat vitputsat trätunnvalv. Inredningen är i helhet från byggnadstiden. Dominerande inslag utgör altaruppsatsens kraftfullt inramade målning med Kristi uppståndelse, utförd 1848 av Albert Blombergsson (efter Fredrik Westin) och altarväggens glasmålningar av Per Månsson 1933. Predikstolen och den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden. Orgelläktaren och orgelfasaden byggdes 1861-63. Läktarunderbyggnaden tillkom 1978-79. Kyrkan restaurerades 1929-35 under ledning av arkitekt Karl Martin Westerberg, varvid färgsättningen ändrades och ljusförhållandena justerades genom glasmålningar i östfönstren.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 -Murmästaråldermannen Jonas Åhlström (Åström) från Gävle utförde 1820-21 ett förslag till en ny kyrka 1820 varuti murarna delvis skulle bevaras av den medeltida kyrkan som brunnit 1563 och återställts 1568-1612. Förslaget reviderades av Jacob Wilhelm Gerss vid ÖIÄ. Grunden lades 1824 av Åhlström och ett materialförslag uppgjordes 1832 av byggmästaren Lars David Geting. Först 1845 kom dock arbetet igång på allvar med Jacob Norin från Norrala som byggmästare. Kyrkan stod färdig 1847 samt invigdes den 7 oktober 1849 av kontraktprosten Nils Nordien från Revsund.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och utskjutande sakristia i öster samt torn i väster. Ingångar genom torn och mitt på nord- och sydfasaden.
Material gråsten med tegel i dörr och fönsteromfattningar. Äldre murverk kan eventuellt återfinnas i de nordvästra hörnmurarna. Under tornet kan rester av den gamla klockstapeln finnas. Vitputsade fasader. Valmat sadeltak täckt med skifferplattor, ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Kyrkan uppfördes i huvudsak enligt Åhlströms förslag. Dock bibehölls ej den gamla sakristian på nordsidan, istället byggdes en ny i två våningar bakom koret. Frontoner tillkom över syd- och nordportalerna. Tornet fick en avslutning i form av en åttsidig lanternin stående på en huv. Såväl Gerss som Åhlström hade avsett en enkel valmad avslutning på tornet med en fyrsidig lanternin med ett lågt tak däröver. Förutom utbyte av takmaterial och inklädning av lanterninen med skiffer, en välbevarad och tidstypisk exteriör.

INTERIÖR - Det stora kyrkorummet är ljust och luftigt och välbevarat från byggnadstillfället. Ursprungligt putsat valv. Inredningen målad i olika grå toner. Altartavlan med motivet "Kristi uppståndelse" utförd 1848 av Svante Albert Blombergsson efter Fredric Westins målning i Kungsholms kyrka i Stockholm, vars omfattning även fått stå som förebild för den i Sveg. Glasfönsterna på korväggen är utförda efter förlagor av Per Månsson 1933. Den vackra rundade predikstolskorgen från omkr. 1850 har symboliska motiv i förgylld relief. Dopängel skänkt 1757 av målaren Erik Wallin, troligen stofferad av givaren och skulpterad av Jonas Granberg. På tornvinden finns en altaruppsats från 1770 av samme konstnär skulpterad för den äldre kyrkan. De däruti insatta tavlorna, "Kristus på korset", sannolikt målad av Nils Lindström 1780 samt "Nattvarden" målad av Erik Wallin, är urtagna och uppsatta på nordväggen.
Bänkinredningen, troligen ursprunglig, är sluten i fyra kvarter. Under läktaren från 1861-62 en underbyggnad med bl.a. ett andaktsrum, där den gamla kyrkans predikstol från 1649 fått sin plats. Dekorativt bemålade fält från en äldre läktarbröstning med figurscener målade 1767 av Erich Wallin finns numera uppsatta på väggen mot läktarunderbyggnaden. Orgelfasaden tillhör 1863 års orgel med dekor av S. A. Blombergsson. Orgelverket från 1974. Kororgel. Trägolv i hela kyrkan.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland