BRÄCKE KYRKA

Kyrkotomten ligger högt med en bogårdsmur i tuktad natursten, särskilt hög i väster och söder. Till själva tomten når man visa entréer i norr och öster, men framför allt via huvudentrén i väster. Här bidrar den långa trappan i röd granit och västportalen i kyrktornet till en majestätisk entré. I sluttningen mot väster finns en grusad dubbelramp kring en gräsyta med parkeringsyta nedanför. Trädbarriär ned mot vatten i söder och väster, samt öster.

Kyrkotomten kring kyrkobyggnaden kringgärdas av ett vitmålat pinnstaket, pinnarna är fyrkantiga och avslutade uppåt med pilform. På jämna avstånd finns murade och slätputsade fyrkantstolpar, vitmålade ock krönta med falsad rödmålad plåt. Stor del av kyrkotomten är grusad yta med smala sektioner gräs. Även många gravvårdar försedda med grus. Flest gravar i söder och öster, färre mot norr. På andra sidan vägen utvidgad kyrkogård. Gravkor med putsade fasader, sadeltak med röd falsad plåt

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - BRÄCKE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 335, 1900: 2158, 1995: 2428

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Gamla kyrkan låg i Bräcke by. Vid den bevarade gamla kyrkogården står en murad och putsad stiglucka. Nuvarande kyrkan ligger utanför tätorten på en höjd ovanför Bräckefjorden i Revsundssjön i den sydöstra delen av landskapet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (BRÄCKE KYRKPLATS). En kyrka fanns i Bräcke år 1319. Av räkenskaperna framgår att en kyrkobyggnad fanns 1582. Denna ombyggdes, eller eventuellt nybyggdes, åren 1584-87. 1599 omnämns en sakristia. Kyrkan försågs med torn av Pål Pehrsson i Stugun 1775. När Bräcke nuvarande kyrka stod färdig revs 1860 den gamla, som var av trä och av avbildningar att döma bestod av långhus med sannolikt rakt avslutat korparti i öster, torn i väster, vapenhus i sydväst och sakristia i nordost.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1857-59 efter ritningar av arkitekt Abraham Rafael Ulric Pettersson och består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i öster (inrymmer nu också lillkyrka) och västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör uppvisar en nyklassicistisk grundform, berikad av en panelarkitektur med inslag av medeltidsinspiration och nyrenässans. Långhus och sakristia täcks av flacka sadeltak. Tornet avslutas av en spetsig, obeliskformad spira mellan fyra gavelkrön. Fönstren är rakspetsiga. Ingång i väster samt mitt på långhuset nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett ljusblått trätunnvalv med kraftig taklist; innerväggarna är klädda med slät, rosafärgad panel. Altartavlan målades av Karl Tirén 1926. Den omgivande altaruppsatsen, predikstolen, bänkinredningen och västläktaren härrör från byggnadstiden. Orgelfasaden byggdes 1866. Kyrkan restaurerades 1926 efter ritningar av arkitekten Anders Roland. Interiören fick ny färgsättning och inventarier från gamla kyrkan sattes upp, huvudsakligen i sakristian. 1960 restaurerades kyrkan av arkitekten Otar Hökerberg, varvid färgsättningen åter ändrades och en läktarunderbyggnad tillkom.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Bräcke gamla träkyrka uppfördes 1585 och revs 1861 samtidigt med klockstapeln från 1776. Dessa var belägna vid den gamla kyrkogården nere i byn.
Den nya kyrkan uppfördes år 1857-59 1 km norröver på en dominerande höjd söder om Bräcke by. Under kyrkan finns rester av en gammal skans. Som arkitekt till den nya kyrkan stod Abraham Rafael Ulric Pettersson, byggmästare var Johan Nordell. Kyrkan invigdes november 1860.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Huvudingång genom tornfoten. Även ingång mitt på syd- och nordfasaden. Separat senare upptagen ingång till sakristian från öster.
Materialet resvirke med panel på båda sidor. Fasaderna klädda med gulmålad panel på förvandring. Rödmålat plåttak och dito spira.

EXTERIÖR - Tornets och fönstrens utformning visar nygotiska drag. Exteriören återgår på Petterssons ritning med några avvikelser främst beträffande tornets avslutning. Pettersson avsåg bl.a. ett sadeltak på tornet med spiran ridande därpå. Exteriören har sannolikt ej genomgått några större förändringar sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Interiören är i stort sett bevarad. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv målat ljusblått och väggarna är klädda med stående svagt rosafärgad slät panel. En kraftig taklist löper runt hela rummet. Altaruppställning i nygotik, som återgår på nybyggnadsritningen, med altartavla "Kvinnan vid Sykars brunn" målad av Karl Tirén 1926. Ursprungligen ett kors framför en målning, som föreställde kvinnorna på väg till Jesu grav. På väggen ovanför altaruppställningen har målats änglar bland molnformationer. Kordörrarnas överstycken troligen från byggnadstiden. Predikstolen från 1859 är prydd med symboliska motiv, dess grundform återgår på nybyggnadsritningen.Utsmyckningen på altaruppställningen och predikstolen eventuellt utförda av Johan Edler d.y.
Den slutna bänkinredningen är troligen delvis samtida med kyrkan liksom läktaren. Bänkkrönen och pyramiderna vid bänkskärmarna mot koret övertagna från den gamla kyrkan. Orgelfasaden tillhör Johan Gustaf Eks orgel från 1865, orgelverket från 1952. Läktarunderbyggnad från 1960.
Sakristian använd som lillkyrka med inredningsdetaljer från den tidigare kyrkan, bl.a altaruppsats och predikstol från 1600-talet. Predikstolen försågs 1758 med målningar i sidofälten av Carl Hofverberg och ljudtak av Johan Edler d.ä.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - BRÄCKE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 335, 1900: 2158, 1995: 2428

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Gamla kyrkan låg i Bräcke by. Vid den bevarade gamla kyrkogården står en murad och putsad stiglucka. Nuvarande kyrkan ligger utanför tätorten på en höjd ovanför Bräckefjorden i Revsundssjön i den sydöstra delen av landskapet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (BRÄCKE KYRKPLATS). En kyrka fanns i Bräcke år 1319. Av räkenskaperna framgår att en kyrkobyggnad fanns 1582. Denna ombyggdes, eller eventuellt nybyggdes, åren 1584-87. 1599 omnämns en sakristia. Kyrkan försågs med torn av Pål Pehrsson i Stugun 1775. När Bräcke nuvarande kyrka stod färdig revs 1860 den gamla, som var av trä och av avbildningar att döma bestod av långhus med sannolikt rakt avslutat korparti i öster, torn i väster, vapenhus i sydväst och sakristia i nordost.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1857-59 efter ritningar av arkitekt Abraham Rafael Ulric Pettersson och består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i öster (inrymmer nu också lillkyrka) och västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör uppvisar en nyklassicistisk grundform, berikad av en panelarkitektur med inslag av medeltidsinspiration och nyrenässans. Långhus och sakristia täcks av flacka sadeltak. Tornet avslutas av en spetsig, obeliskformad spira mellan fyra gavelkrön. Fönstren är rakspetsiga. Ingång i väster samt mitt på långhuset nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett ljusblått trätunnvalv med kraftig taklist; innerväggarna är klädda med slät, rosafärgad panel. Altartavlan målades av Karl Tirén 1926. Den omgivande altaruppsatsen, predikstolen, bänkinredningen och västläktaren härrör från byggnadstiden. Orgelfasaden byggdes 1866. Kyrkan restaurerades 1926 efter ritningar av arkitekten Anders Roland. Interiören fick ny färgsättning och inventarier från gamla kyrkan sattes upp, huvudsakligen i sakristian. 1960 restaurerades kyrkan av arkitekten Otar Hökerberg, varvid färgsättningen åter ändrades och en läktarunderbyggnad tillkom.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Bräcke gamla träkyrka uppfördes 1585 och revs 1861 samtidigt med klockstapeln från 1776. Dessa var belägna vid den gamla kyrkogården nere i byn.
Den nya kyrkan uppfördes år 1857-59 1 km norröver på en dominerande höjd söder om Bräcke by. Under kyrkan finns rester av en gammal skans. Som arkitekt till den nya kyrkan stod Abraham Rafael Ulric Pettersson, byggmästare var Johan Nordell. Kyrkan invigdes november 1860.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Huvudingång genom tornfoten. Även ingång mitt på syd- och nordfasaden. Separat senare upptagen ingång till sakristian från öster.
Materialet resvirke med panel på båda sidor. Fasaderna klädda med gulmålad panel på förvandring. Rödmålat plåttak och dito spira.

EXTERIÖR - Tornets och fönstrens utformning visar nygotiska drag. Exteriören återgår på Petterssons ritning med några avvikelser främst beträffande tornets avslutning. Pettersson avsåg bl.a. ett sadeltak på tornet med spiran ridande därpå. Exteriören har sannolikt ej genomgått några större förändringar sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Interiören är i stort sett bevarad. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv målat ljusblått och väggarna är klädda med stående svagt rosafärgad slät panel. En kraftig taklist löper runt hela rummet. Altaruppställning i nygotik, som återgår på nybyggnadsritningen, med altartavla "Kvinnan vid Sykars brunn" målad av Karl Tirén 1926. Ursprungligen ett kors framför en målning, som föreställde kvinnorna på väg till Jesu grav. På väggen ovanför altaruppställningen har målats änglar bland molnformationer. Kordörrarnas överstycken troligen från byggnadstiden. Predikstolen från 1859 är prydd med symboliska motiv, dess grundform återgår på nybyggnadsritningen.Utsmyckningen på altaruppställningen och predikstolen eventuellt utförda av Johan Edler d.y.
Den slutna bänkinredningen är troligen delvis samtida med kyrkan liksom läktaren. Bänkkrönen och pyramiderna vid bänkskärmarna mot koret övertagna från den gamla kyrkan. Orgelfasaden tillhör Johan Gustaf Eks orgel från 1865, orgelverket från 1952. Läktarunderbyggnad från 1960.
Sakristian använd som lillkyrka med inredningsdetaljer från den tidigare kyrkan, bl.a altaruppsats och predikstol från 1600-talet. Predikstolen försågs 1758 med målningar i sidofälten av Carl Hofverberg och ljudtak av Johan Edler d.ä.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkobyggnaden uppfördes i trä år 1857-59 efter ritningar av arkitekt Abraham Rafael Ulric Petersson, som salskyrka med rakslutet kor och klocktorn i väster.

För mer information om kyrkogårdens historia se tidigare inventeringar.
För nuvarande kyrkas historia se kyrkobyggnaden.