FILMS KYRKA

Films kyrka ligger i en skogsbygd nära Filmsjön en dryg halvmil norr om Österbybruk. De äldsta partierna av kyrkan uppfördes troligen under 1400-talets senare hälft och består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakavslutat korparti och sakristia i norr. Den nuvarande ingången är förlagd till västgaveln. Under medeltiden stod ett vapenhus i söder. Kyrkan är av gråsten med rösten av tegel och har ett brant, spånklätt sadeltak. För att ge plats åt den ökade befolkningen vid bruket uppfördes 1767 den s.k. Österbykyrkan eller nykyrkan, en stor tillbyggnad mitt på södra långmuren. Även den är av gråsten och tegel, men till skillnad från den äldre kyrkan putsad och har ett valmat sadeltak och det är lika högt som det äldre taket. Gråstenen härrör till stor del från vapenhuset som revs för att lämna plats åt nykyrkan. Den har har en egen sakristia inbyggd till vänster om ingången i söder. Kryssvalven i det medeltida kyrkorummet är sannolikt ursprungliga. Något senare, ca 1500-1515, dekorerades de med kalkmålningar. Samtidigt med att Österbykyrkan byggdes, förstorades fönstren i medeltidskyrkan och kalkmålningarna blev överputsade genom att interiören vitkalkades. Vid en genomgripande renovering 1895-97 framknackades målningarna och murarna dekorerades även med s k tapetmålningar. Även Österbykyrkan försågs med målningar. Dess fasta inredning byttes ut och färgsattes i mörkbrunt. Vid en renovering 1954 konserverades de medeltida kalkmålningarna. I övrigt syftade arbetet mot att återställa gamla kyrkans prägel av 1700-tal. Inredningen återfick sina ljusa färger från den tiden. Ny, sluten bänkinredning insattes. I Österbykyrkan överputsades målningarna från 1895, men de samtida bänkarna bibehölls. Under läktaren byggdes skrudkammare och kapprum. Idag ger den äldre kyrkan ett medeltida intryck med drag av senbarock i form av 1730-talets magnifika altaruppsats och predikstol i samma stil.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999

Som vi ser den i dag består kyrkogården av två delar. Den äldre, norra delen med kyrkobyggnaden, klockstapeln, bårhuset och det Tammska gravkoret begränsas av kyrkomurar längs norra, östra och södra sidorna. På västra sidan, mot landsvägen, är det ett järnstaket fram till klockstapeln. Stapelns västsida bildar själv gräns mot vägen. Mitt för kyrkans västportal finns huvudingången till kyrkogården med dubbel- och gånggrindar. Staketet är från 1907 och tillverkat av smeden Johan Modin från Andersbo. På norra sidan finns en öppning i muren för ingång till prästgården. De smidda dubbelgrindarna har fästen i vitkalkade grindstolpar, som sannolikt är byggda av tegel. Stolparna har nischer och takhuvar av kopparplåt. De är möjligen av relativt hög ålder.
Den södra muren är genombruten på två ställen för passage till kyrkogårdens nya del, som ligger något lägre än den äldre, norra delen. Den östliga av de två passagerna har en trappa med tre steg. Det nya området är helt omgärdat av stenmurar, alltså även på den västra längs landsvägen. Det finns två ingångar, en mitt på den södra muren och en i sydvästra hörnet. Även här har entréerna murade, vitkalkade grindstolpar med takhuvar av kopparplåt. Grindarna är ritade av Erik Fant 1953. Samma arkitekt planerade det nya området 1951, men det färdigställdes och invigdes 1954. I sydöstra delen finns en minneslund invigd 1985.
Ett bårhus finns på kyrkogårdens äldre del strax SV om kyrkan. Det är ca 7 m långt och 4 m brett. Taket är brutet och valmat med svagt insvängda sidor och krönt av ett kors. Tak med korset, dörrar, stuprör och sockelns skoning är av kopparplåt. Väggarna är putsade och avfärgade med rosagul kalkfärg. Den östra långsidan har ett starkt markerat mittparti med vita pilastrar, som skjuter upp över takfoten och bär ett nästan horisontellt tak. som ansluter till huvudtaket. Dubbeldörrarna är försedda med i plåten instansade kors men i övrigt släta. Dörrpartiet flankeras av lynettfönster med bruna bågar i vit omfattning. I byggnaden finns uppställningsplatser för kistor samt en kylanläggning. Byggnaden är sannolikt uppförd under förra delen av 1800-talet men kan vara äldre.
Öster om kyrkan, inlemmat i kyrkomuren, står det Friherrliga Tammska Grafkoret, som egentligen är ett kolumbarium. Det uppfördes ursprungligen 1832 av bruksherren på Österby Per Adolf Tamm för hans maka i andra äktenskapet, Johanna Charlotta f Ehrenbill. Grafkoret var ursprungligen en krypta, som 1927 gjordes om till ett kolumbarium. Byggnadens fasad är drygt 5 m bred och höjden upp till taknocken är ca 6 m. Fasaden, som tidigare var klädd med slaggsten, är sedan senaste renoveringen 1971-72 klädd med Fjäråsgnejs. Fasadens överdel inklusive gesimsen med sina kvartsklotformiga hörnståndare och röstet är av marmor. Mitt på det triangulära gavelfältet är den Tammska förgyllda och krönta vapenskölden fäst. Gavelspetsen kröns av ett marmorkors. Dörromfattningen är likaså av marmor och det inhuggna årtalet MDCCCXXXII är förgyllt. Dubbeldörrarna har utstansade stjärnor i de övre speglarna. Foten är av granit. Övriga tre sidor på byggnaden är av gult tegel med hörnkedjor i marmor. Taket är av kopparplåt. I det inre, där rummet mäter 280 x 320 cm, är golvet av natursten. Under östväggens lynettfönster är ett murat stenaltare, vars front har en minnesplatta i brons med inskrift. På rummets väggar är fäst marmortavlor med namn på ättens gravsatt medlemmar. Byggnaden är i privat ägo.
På kyrkogården nordväst om kyrkan står den röda klockstapeln. Dess grundplan
har formen av en kvadrat med infasade hörn. Typen är ett klocktorn med nio centralt placerade, vertikala bjälkar, som utgår från bottenbjälklaget och fortsätter ända upp i klockkammaren, där de bär upp de båda klockoken med sina klockor. Mot dessa vertikaler lutar stöttande bjälkar, som möter strax under klockkammaren. Längre ned finns ytterligare ett varv, med något starkare lutande bjälkar med stöttande funktion. Dessa partier, kallade kragar, är brädade och utvändigt klädda med svarttjärad spån Den övre kragen är svagt utställd, där den möter den undre. Ett mellanparti med liggande bräder bildar övergång till klockkammarens stående, rödmålade panel. Klockkammarens fyra sidor har luckor och kröns av triangulära gavelfält. Det spånklädda torntaket är spetsigt och avslutas med en spira. Ingångshuset är på nedre kragens södra sida. På kyrkogården fanns på 1600-talet en öppen klockbock. Om delar av denna ingår i den nya stapeln kan f n inte avgöras. På.1700-talet fanns i alla händelser den inklädda stapeln med sitt torn. Storklockan är från 1850 och lillklockan är gjuten av Gerhard Meyer d ä i Stockholm 1705.