NÄTTRABY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - NÄTTRABY

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1469, år 1900: 2199, år 1995: 4188

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Aspö utbruten 1888.

LÄGE OCH OMGIVNING - Nättraby kyrka ligger i parkmiljö i tätorten, i en brant slänt omedelbart öster om Nättrabyån. Prästgården återfinns 250 m sydost om kyrkan. 600 m mot nordväst finns en skola. Till kyrkomiljön hör även ett församlingshem. Socknen är fornlämningstät. Landskapet är kuperat och odlingsmarken relativt omfattande. Nättraby ligger strax väster om Karlskrona.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den medeltida gråstenskyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare absidkor och vapenhus i söder. Kyrkans kärna härrör troligen från 1100-talet. Ett brett västtorn har funnits i väster. När tornet sedermera revs murades den dubbelvälvda tornbågen igen och gaveln stöttades med strävor. Ovisst när, men möjligen under 1500-talet tillbyggdes vid långhusets sydvästra del ett vapenhus, vilket 1665 beskrives vara av ”Træ sammensat, med Stoper oc imellom muret med Tegelsteen /…/”. Det nuvarande vapenhuset är uppfört av tegel och uppges vara reparerat tidigast 1796.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är enkel och osmyckad med vitputsade fasader. Långhuset och det lägre koret täcks av sadeltak, absidens tak är konformat och vapenhuset har ett valmtak. De stickbågiga fönsteröppningarna är resultatet av förändringar i senare tid. Ingång sker i söder genom vapenhuset, en mindre ingång finns på korets sydsida. Kyrkorummet har putsade väggar och täcks av ett plant träinnertak. Koret, vilket nås via den rundvälvda triumfbågen, täcks också av ett plant trätak, medan absiden har ett hjälmvalv. Tribun- och triumfbågar är utvidgade. På korets norra vägg finns två målade epitafier från omkring 1600. Sakristia ordnades i absiden, bakom ett träskrank, under 1800-talet. Kyrkan restaurerades invändigt 1891.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Nättraby kyrka ligger en knapp mil nordväst om Karlskrona och knappt två mil öster om Ronneby. Kyrkan är belägen intill Nättrabyån, som historiskt varit en viktig farled från Östersjön och vars möte med den Blekingska kustvägen, som idag ungefär motsvaras av E22, sannolikt varit avgörande för byns uppkomst. Fornlämningar i form av bland annat stenåldersboplatser och järnåldersgravfält visar på en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i trakten. Sedan vikingatid fanns här en så kallad bondehamn där handel kunde bedrivas under friare former än inne i städerna, vilket var av stor betydelse för allmogen. 1554 fick Nättrabyhamn Kristian III:s tillstånd att vara officiell hamn, privilegier som emellertid drogs in när Blekinge blivit svenskt 1658. Försvenskningen ledde även till anläggandet av Karlskrona på Trossö, som ägdes av bonden Vittus Andersson i Nättraby socken. När Karl XI anmodade societeten i Ronneby att flytta till den nya örlogsstaden kom många att slå sig ner i det närbelägna Nättraby och högreståndsfamiljer med koppling till örlogsstaden utgjorde ännu på 1800-talet hälften av socknens befolkning. Senare kom, utöver hamnverksamheten och fisket, industrier som tegelbruk, garveri- och läderfabrik, bryggeri, stärkelsefabrik och cellulosaindustri att prägla bygden.

Kyrkan ligger idag i södra utkanten av samhället i en slänt mot ån i väster, omgiven av ett parkområde med gångstråk. Sommartid trafikeras ån av kanal- och fritidsbåtar. Öster om kyrkan reser sig en bergsknalle på vars höjd klockstapeln från 1796 tronar, inbäddad i villabebyggelse tillkommen i omgångar under 1900-talet. I sydöst uppfördes 1980 Martagården med församlingshem och expedition. I söder gränsar den långsträckta kyrkogården till åkermark.

Kyrkogård
Nättraby kyrkogårds äldsta delar närmast kyrkan har medeltida anor. Den första kända beskrivningen av kyrkogården är från 1665, då den uppges vara försedd med tre luckhus. Det område som idag kallas gamla kyrkogården förfaller ovanligt stort för en medeltida kyrkogård. På det äldsta kartmaterialet från 1708 tycks omfattningen emellertid överensstämma väl och utvidgningar innan 1700- och 1800-talens befolkningsökningar är sällsynta. Att kyrkogården var stor redan tidigt är därmed förklaringen till att inga utvidgningar sker under dessa århundraden utan dröjer till 1905, då ett större område i söder tillhörande prästgården adderas. Ett mindre område i öster, där bårhus och ekonomibyggnad idag är belägna, tillkommer 1927 varpå en sista större utvidgning i öster och söder genomförs 1966.

Kyrkogården omgärdas till största del av en bogårdsmur av granit samt en trädkrans av lind, lönn, ask och al. Huvudingångarna utgörs av en ingång i norr grindstolpar i granit och dubblad smidesgrindar, två i öster med murade och vitputsade stolpar med pargrindar i smide samt i väster genom det enda bevarade luckhuset som nås via en trappa från gångvägen utmed ån. Utöver detta finns några mer anonyma ingångar i anslutning till Martagården med parkering i sydöst.

Gamla kyrkogården präglas av gravplatser med orgelbunden storlek och placering, typiska för tiden före 1800-talets mitt. Några gravplatser är ännu grusade med infattningshäckar, stenramar eller mer sällan järnstaket och kedjor i pollare. Majoriteten av gravplatserna är numera gräsbevuxna men bevarar i vissa fall sina omfattningar. Äldre gravvårdar som speglar tiden från 1800-talets mitt fram till 1900-talets första decennier dominerar, däribland obelisker, bautastenar, gjutjärnskors, mindre stenkors amt en gravvård utformad som en stubbe. Inslag av lägre och bredare stenar liksom klassicistiskt inspirerade familjegravar, vanliga från 1930-talet och framåt förekommer också. Utmed östra muren har återgångna gravvårdar samlats. Direkt söder om kyrkan återfinns en mycket högrest minnessten över Vittus Andersson, bonden som på 1600-talet sålde Trossö där Karlskrona anlades. Stenen restes 1891. Utvidgningen från 1905 har i väster snarlik karaktär som den gamla kyrkogården medan den östra delens gravar ordnats utmed rygghäckar direkt i gräset, en utformning typisk för 1900-talets andra hälft. Liknande kvarter återfinns även i 1960-talets stora utvidgning i öster och söder, där endast delar av området tagits i anspråk. Dels för nämnda kistgravplatser, men även för minnes- och askgravlund. Yrkestitlar förekommer i relativt stor utsträckning och speglar traktens historia och utveckling. Inte minst gäller det koppling till örlogsstaden Karlskrona. Ett mindre antal gravar utmärker sig istället genom dess anonyma inskriptioner, exempelvis MOR eller HÄR VILAR FAR MOR OCH BROR.

På äldre fotografier har gamla kyrkogården ännu på 1930-talet en närmast vildvuxen karaktär, med höga träd, buskar och fritt växande gräs och blommor. I början av 1940-talet har kyrkogården ett betydligt mer ansat uttryck och de sista resterna av den äldre växtligheten i form av bland annat en hängask söder om kyrkan, fyra hängalmar på 1905 års utvidgningen samt flera cypresser och en robinia har under de senaste åren tagits ner. Trädkransen med sina högresta äldre träd sätter ännu storprägel på platsen, men vegetationen domineras i övrigt, utöver nämnda infattnings- och rygghäckar, av städsegröna buskar och planteringar på gravplatserna. På södra delen finns ett flertal relativt nyplanterade lövträd.

Byggnader på kyrkogården
I gränsen mellan gamla och nya kyrkogården, mot ån i väster, står en timrad stiglucka, även kallat luckhus. I Sveriges kyrkor (1926) antas det inte vara ett av de luckhus som omnämns 1665 då dessa var kraftigt förfallna. I församlingens informationsskrift om Nättraby kyrka omnämns det som en av de ursprungliga stigluckorna och Nättrabys äldsta bevarade träbyggnad. Under 1900-talet har det flyttats flera gånger och fick sin nuvarande placering 1973. Byggnaden är uppförd i knuttimrad ek och täcks av ett brant tälttak klätt med tjärade spån som kröns av en liten spira. Mot kyrkogården i öster saknas dörrblad medan öppningen åt väster har en äldre plankdörr med narar. Golvet är belagt med rött tegel. Sittbänkar finns utmed norra och södra väggarna.

1970 uppfördes bårhus och vaktmästeri i den på 1920-talet adderade kyrkogårdsdelen i öster. Båda byggnaderna är byggda tegel med spritputsade vita fasader, sadeltak avtäckta med rött enkupigt tegel och dörrar och fönster i oljad eller lackad ek. Bårhuset har ett framskjutande entréparti murat i granit som avtäcks av plåt och kröns av ett smideskors. Möjligen står domkyrkoarkitekt Eiler Græbe för ritningarna. Græbe ansvarade vid samma tid för den stora restaureringen av kyrkan och har ritat ett otal bårhus i Lunds stift. Byggnaderna är uppförda i vinkel, med vaktmästeriet och dess 2007 adderade lågdel i nordsydlig riktning och bårhuset med entré i västgaveln, och sammanbinds av en låg mur i granit. 2006 tillkom ytterligare ekonomibyggnader, bland annat maskinhall, i kyrkogårdens sydöstra hörn efter ritningar av Landskapsgruppen Öresund.

Klockstapeln på höjden öster om kyrkogården ska vara uppförd 1722. 1665 fanns på samma plats en klockstapel som uppgavs vara förfallen. Vindflöjeln med årtalet 1796 markerar tidpunkten för en renovering. Klockstapeln är byggd av ek och furu och står på en fogad granitsockel. Den har inte den för landskapet typiska utformningen med lutande bockkonstruktion utan är uppförd i enlighet med barockens stilriktning med horisontella väggar där klockvåningen med parställda stickbågiga ljudluckor i varje väderstreck är betydligt smalare än det nedre partiet. Klockvåningen bär upp en mindre huv med svängt tak som kröns av ett kors med kula och nämnda vindflöjel. De rödfärgade fasaderna är nedtill klädda med stående lockpanel och i de två övre partierna med locklistpanel. Takfallen är avtäckta med tjärade spån.

Utanför kyrkogården ligger även Martagården med samlingslokal, församlingsexpedition och arkiv, uppfört 1980.

Källor och litteratur
Nättraby kyrka Underhållsplan (2005-12-06), Sweco FFNS Arkitekter AB, Malmö.
Vård- och underhållsplan Nättraby kyrkogård (2019), Ankdammen Konsult, Karlskrona.
Nättraby kyrka Invändig renovering 20182018, Antikvarisk medverkan (Rapport 2018:3), Blekinge museum, 2018.
Andersson, W. Sveriges kyrkor: Konsthistoriskt inventarium, Blekinge Band I, Medelsta härad, Stockholm: Svenska Bokhandelscentralen, 1932.
Tuulse, A. Sveriges kyrkor: Kyrkor i Blekinge - en konsthistorisk översikt inventarium, Blekinge Band I, Medelsta härad, Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, 1961.
Ullén, M. (red.). Blekinge Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.
Svenska kyrkan. Nättraby-Hasslö församling. Nättraby kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/nattrabyhasslo/nattraby-kyrka, hämtad 2020-11-02.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/4f1bca4b-b2f7-4287-9844-6bb08deb2071, hämtad 2020-11-02.