ÄRENTUNA KYRKA

Ärentuna kyrka är byggd omkring år 1300. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Söder om långhuset finns ett vapenhus och norr om koret ligger sakristian. Kyrkan har branta spåntäckta takfall.
Den gamla kyrkogården omges av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans av björk och lönn. Den utvidgades mot söder 1890 då den södra medeltida stigluckan revs. I öster finns en medeltida stiglucka bevarad. Den är putsad lika kyrkan och avfärgad i gult samt försedd med spåntak och en ålderdomlig, rundbågig trädörr. Den gamla bogårdsmuren som revs 1890 hade haft ett sadeltak av trä. I söder och väster finns grindstolpar i granit med smidesgrindar.

Kyrkogården har grusgångar och gravkvarter som till största delen är grästäckta. Äldre grusgravar med stenramar förekommer i mindre grupper eller som enstaka gravar utspridda i gravkvarteren. Några av grusgravarna omgärdas även av låga järnstaket. De äldsta gravvårdarna är från 1800-talets slut. På kyrkogården finns lyktstolpar i galvaniserat stål med glasglober. Kyrkogården har på senare år utvidgats mot norr där även en minneslund anlagts.

Klockstapeln är placerad intill kyrkogårdsmuren öster om kyrkan. Den fick sin nuvarande form 1772, men stommen är ursprungligen från 1600-talet. Klockstapeln är vertikalt indelad i tre delar. Den nedre delen har inåtlutande spånklädda, tjärade väggar. Den mellersta delen har släta panelade, rödfärgade väggar och svarta träluckor till klockorna. Den översta delen består av ett spåntäckt tak med karnisprofil som kröns av en lanternin. Högst upp finns ett järnkors och en vindflöjel med årtalet 1737.

Öster om kyrkogårdsmuren, nära klockstapeln, ligger en envånig ekonomibyggnad. Den är byggd 1980 och har faluröda fasader och ett flackt sadeltak med betongpannor. På dess östra sida finns en upplagsplats.

Ärentuna kyrka är byggd omkring år 1300. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Söder om långhuset finns ett vapenhus och norr om koret ligger sakristian. Kyrkan har branta spåntäckta takfall.
Den gamla kyrkogården omges av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans av björk och lönn. Den utvidgades mot söder 1890 då den södra medeltida stigluckan revs. I öster finns en medeltida stiglucka bevarad. Den är putsad lika kyrkan och avfärgad i gult samt försedd med spåntak och en ålderdomlig, rundbågig trädörr. Den gamla bogårdsmuren som revs 1890 hade haft ett sadeltak av trä. I söder och väster finns grindstolpar i granit med smidesgrindar.

Kyrkogården har grusgångar och gravkvarter som till största delen är grästäckta. Äldre grusgravar med stenramar förekommer i mindre grupper eller som enstaka gravar utspridda i gravkvarteren. Några av grusgravarna omgärdas även av låga järnstaket. De äldsta gravvårdarna är från 1800-talets slut. På kyrkogården finns lyktstolpar i galvaniserat stål med glasglober. Kyrkogården har på senare år utvidgats mot norr där även en minneslund anlagts.

Klockstapeln är placerad intill kyrkogårdsmuren öster om kyrkan. Den fick sin nuvarande form 1772, men stommen är ursprungligen från 1600-talet. Klockstapeln är vertikalt indelad i tre delar. Den nedre delen har inåtlutande spånklädda, tjärade väggar. Den mellersta delen har släta panelade, rödfärgade väggar och svarta träluckor till klockorna. Den översta delen består av ett spåntäckt tak med karnisprofil som kröns av en lanternin. Högst upp finns ett järnkors och en vindflöjel med årtalet 1737.

Öster om kyrkogårdsmuren, nära klockstapeln, ligger en envånig ekonomibyggnad. Den är byggd 1980 och har faluröda fasader och ett flackt sadeltak med betongpannor. På dess östra sida finns en upplagsplats.

Ärentuna kyrka är belägen i Uppsalaslättens norra utkant. En av kyrkogårdens två medeltida stigluckor, den östra, finns bevarad.

Kyrkan är uppförd av gråsten, rektangulärt långhus med smalare, rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets norra sida, vapenhuset på långhusets södra sida. Gavelröstena är rikt dekorerade med blinderingar. Vapenhuset är försett med ursprungliga, ornerade vindskivor.

Långhus och kor uppfördes under folkungatid, 1250-1350, omfattningen till ett spetsbågigt korfönster finns bevarat. Kyrkans ursprungliga, bemålade treklövervalv finns nu i Statens historiska museum. Sakristian byggdes senare under medeltiden, oklar datering. Brädor från långhusets valv användes för vapenhusets takkonstruktion, varför det kan antas att vapenhuset uppfördes i samband med kyrkans valvslagning på 1430-talet.

Fönster upptogs och förstorades 1788. Kyrkans interiör genomgick en större förändring 1891, enligt tidens smak. 1928, under arkitekt Erik Fants ledning, restaurerades kyrkorummet på nytt och kalkmålningarna, som överkalkats 1758, togs fram och konserverades. 1966 revs kyrkans läktare.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996