TENSTA KYRKA

Tensta kyrka, en av landets märkligare sockenkyrkor, är belägen på Uppsalaslättens norra del, där den börjar övergå i mer kuperad skogstrakt. Fyra kilometer öster om kyrkan ligger Salsta slott. Det har antagits att ägarna till Salsta byggt kyrkan. Gårdens ägare Bengt Jönsson var med största sannolikhet kyrkans patronus under 1400- talet.

Den medeltida, högresta tegelkyrkan har rektangulärt långhus och smalare tresidigt kor. Sakristian, på korets nordsida, består av två rum. Vapenhus är tillfogat i söder. Den relativt oförändrade exteriören visar prov på gotisk tegelarkitektur av unikt slag för en svensk landskyrka. Fasaderna är rikt artikulerade med strävpelare, blindarkader och blinderingar.

Kyrkan är i sin helhet uppförd under folkungatid, ca. 1250-1350, vapenhuset är dock sekundärt. Kyrkans valv slogs på 1430-talet. Av särskilt konsthistoriskt intresse är kalkmålningarna, signerade 1437 av Johannes Rosenrod. Märklig är korets asymmetriska placering och gången i triumfbågsmuren, enligt A.C. Bonnier(1987) kan en ambon eller ett lektorium ha varit planerat.

På 1760-talet förstorades och upptogs fönster, väggarna vitkalkades. 1772 igenmurades korportalen och det södra korfönstret, valvbågar och kor vitkalkades. 1776 fick kyrkan nytt golv och vapenhuset restaurerades. Korets kalkmålningar framtogs och kompletterades 1894, 1919-20 återställdes alla målningar i mer ursprungligt skick. Vid restaurering 1967-68 fick kyrkan åter spåntak, och västgavelns portal öppnades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Tensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta.

På avbildningar av kyrkan från 1600-1700-talen kan man se att kyrkan omgavs av en medeltida bogårdsmur med stigluckor. Den gamla kyrkogårdsmuren och stigluckorna revs på 1700-talet. Kyrkogården omges nu av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans bestående av lönnar. I söder finns två höga, murade och putsade grindstolpar med smidesgrindar från 1790-talet. Kyrkogården är utvidgad mot norr och norr om klockstapeln finns en minneslund. Nära kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en sentida ekonomibyggnad med faluröd panel.

Kyrkogården har grusgångar och gravkvarter som till största delen är grästäckta. Äldre grusgravar med stenramar förekommer mest längs kyrkogårdsmurens insida i söder och väster. Enstaka grusgravar är också utspridda i gravkvarteren. Några av grusgravarna omgärdas även av låga järnstaket. De äldsta gravvårdarna är från 1800-talets slut. Den nyutvidgade kyrkogården i norr upptas till största delen av gräsmattor. Endast ett mindre antal gravar har hunnit tillkomma här. Framför entrén till vapenhuset byggdes år 2003 en ramp i granit för att förbättra tillgängligheten till kyrkan.

Klockstapeln ligger öster om kyrkogården på en höjd. Den är ursprungligen byggd 1756 men fick sitt nuvarande utseende vid en stor ombyggnad på 1830-talet då den öppna konstruktionen kläddes in med panel och försågs med en klassicerande stildräkt. Bottenvåningen har en kjolformad, tjärad spånbeklädnad. Ovan bottenvåningen har klockstapeln faluröda panelade väggar indelade i fält av tjärade lisener. Klockvåningen är öppen och på den finns ett spåntäckt, valmat tak som bär upp en lanternin med en spånklädd huv. Högst upp finns ett kors och en torntupp.

Tensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta.

På avbildningar av kyrkan från 1600-1700-talen kan man se att kyrkan omgavs av en medeltida bogårdsmur med stigluckor. Den gamla kyrkogårdsmuren och stigluckorna revs på 1700-talet. Kyrkogården omges nu av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans bestående av lönnar. I söder finns två höga, murade och putsade grindstolpar med smidesgrindar från 1790-talet. Kyrkogården är utvidgad mot norr och norr om klockstapeln finns en minneslund. Nära kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en sentida ekonomibyggnad med faluröd panel.

Kyrkogården har grusgångar och gravkvarter som till största delen är grästäckta. Äldre grusgravar med stenramar förekommer mest längs kyrkogårdsmurens insida i söder och väster. Enstaka grusgravar är också utspridda i gravkvarteren. Några av grusgravarna omgärdas även av låga järnstaket. De äldsta gravvårdarna är från 1800-talets slut. Den nyutvidgade kyrkogården i norr upptas till största delen av gräsmattor. Endast ett mindre antal gravar har hunnit tillkomma här. Framför entrén till vapenhuset byggdes år 2003 en ramp i granit för att förbättra tillgängligheten till kyrkan.

Klockstapeln ligger öster om kyrkogården på en höjd. Den är ursprungligen byggd 1756 men fick sitt nuvarande utseende vid en stor ombyggnad på 1830-talet då den öppna konstruktionen kläddes in med panel och försågs med en klassicerande stildräkt. Bottenvåningen har en kjolformad, tjärad spånbeklädnad. Ovan bottenvåningen har klockstapeln faluröda panelade väggar indelade i fält av tjärade lisener. Klockvåningen är öppen och på den finns ett spåntäckt, valmat tak som bär upp en lanternin med en spånklädd huv. Högst upp finns ett kors och en torntupp.