BERGSHAMMARS KYRKA

Bergshammars kyrka och kyrkogård omges av en hög kallmurad terrassmur. På muren växer en låg häck. På den äldsta delen av kyrkoanläggningen växer en krans av höga lövträd innanför häcken. Trädkransen markerar väster om kyrkan ännu gränsen mellan kyrkogårdens äldsta del och den utvidgning som gjordes år 1929.

Det finns en ingång till kyrkogården. Den är placerad rakt söder om kyrkans sydportal. Grindstolparna är tegelmurade, putsade och vitkalkade. De täcks av tälttak med täckning av kopparplåt. Taken kröns av kors i kopparplåt.

Kyrkogården är gräsbevuxen och saknar gångstråk undantaget en asfalterad väg till kyrkans sydportal och en anslutande grusad gång till kyrkogårdens askgravlund. Askgravlunden är placerad omedelbart väster om kyrkan och invigdes år 2009.

Väster om kyrkan står en klockstapel i form av en öppen klockbock av trä med tre hjärtstockar, strävor samt sadeltak med gavlar. Hjärtstockarna och taket är spånklädda. Strävorna är klädda med brädor och syllstockarna med locklistpanel. Takets gavelrösten kröns av flöjlar. I klockstapeln hänger kyrkans två klockor.

Vid kyrkan fanns på 1650-talet en runsten. Den fragmentariska inskriften löd: Stenborg gjorde ... efter Vibjörn, sin son. Stenen låg enligt uppgifter då öster om kyrkporten.

Sörmlands museums arkiv
Sörmländska kyrkor 100, 1947, 1967
Dag Forssblad, Inventeringstillfället 2010

FÖRSAMLING 1995 - BERGSHAMMAR

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 494, år 1900: 676, år 1995: 1242

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett markant höjdläge på ett långsträckt impediment i en bred uppodlad sprickdal, öster om den äldsta bygden. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet. Kyrkan ingår i riksintresseområdet Kiladalen.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med rak östvägg och sakristia i norr, uppfördes under 1400-talet. Sakristian, som sannolikt var samtida med långhuset, byggdes om under 1680-talet. Vid okänd tidpunkt uppfördes kring ingången i söder ett vapenhus vilket emellertid revs sannolikt i slutet av 1700-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Det inre av den tornlösa, sadeltäckta byggnaden nås nu genom portalen i söder med rusticerad omfattning från 1792. Kyrkorummet har två stjärnvalv av tegel, något senare än murarna. Det korta och breda kyrkorummet, belyst av korgbågiga fönsteröppningar, domineras av valven och valvstrålarna. På korets norra och södra väggar finns rester av målningar. De hör till den utsmyckning som Peder målare försåg kyrkans östra hälft med omkring 1620. De överkalkades, sannolikt redan 1705, men togs fram och restaurerades 1967. Läktare från 1792. Predikstolen härrör från 1660-talet. Kyrkans romanska dopfunt är av sandsten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.