BJÖRKVIKS KYRKA

Kyrkogården vid Björkviks kyrka har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen, närmast omkring kyrkan, begränsas av en kallmurad terrassmur och äldre trädrader längs vägen i öster. Utvidgningen åt söder begränsas av en kallmurad bogårdsmur i öster, söder och väster, vilken ansluter till den äldre delens terrassmur i norr. Stentrappor och grusade gångar förbinder kyrkogårdens olika delar.

Ingång till kyrkogården sker från öster, söder och norr via muröppningar med svartmålade grindar. Från ingångarna leder grusgångar in mot och runt kyrkan samt in i enstaka gravkvarter. Från den södra ingången i öster är gången utförd med trädgårdsplattor med ingjuten natursten. Kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter avdelas av låga häckar.

Omedelbart söder om kyrkan står ett bårhus som är samtida med kyrkan. Minneslunden är anordnad i kyrkogårdens sydvästra del.

Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 87, 1973.
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2006.

FÖRSAMLING 1995 - BJÖRKVIK

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2676, år 1900: 3609, år 1995: 162

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i den sydvästra delen av sörmländska sjöplatån. Björkviks gamla kyrka, nu ruin, ligger vid Yngarens strand. Ny kyrka påbörjades 1872 vid Vedeby, som låg mera centralt i bygden. Kyrkan ligger söder om Björkviks tätort på ett impediment i odlad mark som ansluter till en skogklädd höjd.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Björkviks gamla kyrka uppfördes sannolikt under 1100-talet. Dess ursprungliga planform är inte känd. Kyrkan om- och tillbyggdes redan under 1200-talet och erhöll då ett rakslutet korparti och korsarmar i norr och söder. I norra korsarmen finns spår av valv, av allt att döma samtida med korskyrkan. Västtorn, murat av natursten och tegel, tillkom under senmedeltiden. Kyrkoruinen röjer spår av ytterligare en tillbyggnad i öster, möjligen en sakristia av obekant ålder. Troligtvis under 1500-talets slut förlängdes korsarmarna västerut till västgavelns nuvarande läge. Omkring 1600 tillkom vapenhuset vid tornets södra sida. 1685 förstorades kyrkan genom att koret och sakristian införlivades i långhuset. Den väsentligt rymligare salkyrkan fick ett tresidigt avslutat korparti och ny sakristia tillbyggdes i norr. Valven bars upp av fyra pelare. Sista tillskottet till byggnaden var det Meijerhjelmska gravkoret längst i öster, uppfört på 1740-talet. Kyrkan står efter en brand 1869 som ruin, men murarna är ännu tämligen välbehållna. Spår efter draperimålningar på västväggen, troligtvis från tidigt 1600-tal. Torn, gravkor och vapenhus som sedan 1948 används som bisättningsrum har taktäckning.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Björkviks nya kyrka uppfördes 1872-75 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. 1900 brann denna kyrka, endast murarna återstod. Under ledning av arkitekt Fritz Eckert nyinreddes kyrkan och stod färdig för återinvigning 1902. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med altaret i söder. Kyrkan har latinsk korsplan med tresidigt avslutat korutsprång i söder samt korta, breda korsarmar i öster och väster. Sakristia i vinkeln mellan koret och den västra korsarmen. Torn i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Stor korskyrka med lika delar klassicism och nygotik. Ingångar via tornets bottenvåning samt i de västra och östra korsarmsgavlarna. Kyrkorummet arkitektoniskt bevarat men kraftigt förändrat i färgsättningen i samband med en renovering 1964-65, ledd av arkitekt Ragnar Jonsson. Predikstolen är från 1902 medan altartavlan, som är ett arbete från 1707 av Gabriel Beutin, skänktes till kyrkan 1918.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.