LAGGA KYRKA

Lagga kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar av gråsten samt med sakristia i norr. Sakristian försågs redan från början med ett tegelribbvalv. Långhus och kor täcktes ursprungligen av ett klöverbladsformat trätunnvalv, vilket man kan se rester av på takstolarna. I söder murades en spetsbågig tegelportal. Fasaderna var oputsade med utstrukna fogar av kalkbruk.

Under 1400-talets förra hälft välvdes långhus och kor med tegelribbvalv.

Lagga kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar av gråsten samt med sakristia i norr.

Kyrkogården sluttar mot norr och öster. Den omges av en gråstensmur som delvis innehåller den medeltida bogårdsmuren. Tidigare hade kyrkogården två stigluckor. Den södra revs i samband med att kyrkogården utvidgades i sydvästlig riktning år 1864. Då tillkom den nuvarande huvudingången i söder, vilken omges av två huggna grindstolpar av granit och har två smidesgrindar. Den östra stigluckan ersattes under 1800-talet av en mindre ingång med en enkel trägrind. Stenmuren omges av en trädkrans av lönn, ask och alm. De äldsta träden härstammar från kyrkogårdsutvidgningen 1864.

Nära kyrkans sydöstra hörn står en skulptur av Carl Milles. Det är en bronsskulptur av en spelande ängel placerad på en hög stenpelare. Carl Milles föddes i Lagga och hans mor ligger begravd här. På kyrkogården finns relativt många grusgravar med stenram eller häckinramning i huvudsak från 1900-talets första hälft. Ett par gravar är även försedda med tujor. Det finns ett fåtal äldre gravar från 1800-talet bevarade. Gravarna har sin största utbredning söder och öster om kyrkan. Norr om kyrkan dominerar gräsytorna. Kyrkogårdsgångarna är grusade vilket bidrar till den traditionella karaktären.

Klockstapeln är belägen ett par hundra meter söder om kyrkan uppe på Laggaberget. Den fick sitt nuvarande utseende 1736 då en äldre, öppen klockstapel byggdes om. Klockstapeln har en kraftfull stomme av stående trästolpar och är helt inklädd med tjärad panel. Den kröns av en spånklädd huv med karnisprofil. På den finns en vindflöjel med drakhuvud. Luckorna till klockvåningen tillkom först 1771, vilket förklarar att klockvåningen har ett golv som ser ut som ett åstak med lockbräder. Storklockan är omgjuten dels 1621 och dels 1736. Den s.k. anngångsklockan omgöts 1865.

På den grusade planen väster om kyrkan uppfördes 1981 en ekonomibyggnad som även inrymmer rum för kyrkogårdspersonalen. Det är en envånig träbyggnad med faluröd panel och sadeltak med tegelpannor.

Lagga kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar av gråsten samt med sakristia i norr.

Kyrkogården sluttar mot norr och öster. Den omges av en gråstensmur som delvis innehåller den medeltida bogårdsmuren. Tidigare hade kyrkogården två stigluckor. Den södra revs i samband med att kyrkogården utvidgades i sydvästlig riktning år 1864. Då tillkom den nuvarande huvudingången i söder, vilken omges av två huggna grindstolpar av granit och har två smidesgrindar. Den östra stigluckan ersattes under 1800-talet av en mindre ingång med en enkel trägrind. Stenmuren omges av en trädkrans av lönn, ask och alm. De äldsta träden härstammar från kyrkogårdsutvidgningen 1864.

Nära kyrkans sydöstra hörn står en skulptur av Carl Milles. Det är en bronsskulptur av en spelande ängel placerad på en hög stenpelare. Carl Milles föddes i Lagga och hans mor ligger begravd här. På kyrkogården finns relativt många grusgravar med stenram eller häckinramning i huvudsak från 1900-talets första hälft. Ett par gravar är även försedda med tujor. Det finns ett fåtal äldre gravar från 1800-talet bevarade. Gravarna har sin största utbredning söder och öster om kyrkan. Norr om kyrkan dominerar gräsytorna. Kyrkogårdsgångarna är grusade vilket bidrar till den traditionella karaktären.

Klockstapeln är belägen ett par hundra meter söder om kyrkan uppe på Laggaberget. Den fick sitt nuvarande utseende 1736 då en äldre, öppen klockstapel byggdes om. Klockstapeln har en kraftfull stomme av stående trästolpar och är helt inklädd med tjärad panel. Den kröns av en spånklädd huv med karnisprofil. På den finns en vindflöjel med drakhuvud. Luckorna till klockvåningen tillkom först 1771, vilket förklarar att klockvåningen har ett golv som ser ut som ett åstak med lockbräder. Storklockan är omgjuten dels 1621 och dels 1736. Den s.k. anngångsklockan omgöts 1865.

På den grusade planen väster om kyrkan uppfördes 1981 en ekonomibyggnad som även inrymmer rum för kyrkogårdspersonalen. Det är en envånig träbyggnad med faluröd panel och sadeltak med tegelpannor.

Lagga kyrka är belägen nederst på Laggabergets norra sluttning, invid den forntida vattenled som förband Uppsala med Garnsviken. I socknen ligger Mora äng, där svearna samlades för att välja kung.

Det är en medeltida salkyrka uppförd i gråsten. Planen är rektangulär med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan har sadeltak och putsade fasader.

Långhus och sakristia uppfördes under 1200-talets senare del eller början av 1300-talet. På vinden syns skelettet till ett klöverbladsformigt trätunnvalv, vanligt vid denna tid. Vapenhuset tillkom under 1400-talet. Kyrkans kryssvalv slogs under 1400-talets tidigare hälft samt bemålades. Kyrkan omdekorerades, det yngre målningslagret kan dateras till 1498 enligt en inskription, och kan föras till Albertus Pictors skola.

Väggarnas målningar överkalkades 1747, då fick även fasaderna sin rappning. Fönstren förstorades 1815. Vapenhusets gavelröste tillkom 1870. Interiören återfick sin medeltida karaktär vid Evert Milles restaurering 1926-27.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Lagga kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar av gråsten samt med sakristia i norr. Sakristian försågs redan från början med ett tegelribbvalv. Långhus och kor täcktes ursprungligen av ett klöverbladsformat trätunnvalv, vilket man kan se rester av på takstolarna. I söder murades en spetsbågig tegelportal. Fasaderna var oputsade med utstrukna fogar av kalkbruk.

Under 1400-talets förra hälft välvdes långhus och kor med tegelribbvalv.