KJULA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - KAFJÄRDEN

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1070, år 1900: 1558, år 1995: 1519

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Uppgått 1994 i nybildade Kafjärden. Befolkningstalen avser Kjula.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Mälarbygden i den norra delen av landskapet. Kyrkan har ett högt och vackert läge i den norra änden av Kjulaåsen. I en sammanhållen miljö invid kyrkan ligger prästgård och en äldre och en nyare skola. Jäders kyrktorn syns på avstånd i norr. Området ingår i Kafjärdens riksintresseområde. Fragment av tidig gravvård av så kallad Eskilstunatyp har påträffats i anslutning till kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti, tresidigt avslutade korsarmar och torn i väster. I långhusets västra del kvarstår långhuset efter en romansk kyrka med västtorn. Kyrkans ursprungliga utformning i öster är inte känd. Sannolikt omkring 1300 förlängdes kyrkan mot öster och fick ett korparti av långhusets bredd. Medeltidskyrkan hade också vapenhus och sakristia. Mot slutet av medeltiden slogs tegelvalv i kyrkorummet. 1735-38 tillbyggdes en nykyrka av trä mot kyrkans södra sida. Utbyggnaden var först rödmålad men vitkalkades 1767. En stor omgestaltning inleddes 1798 med att man rev sakristia, vapenhus och stora delar av långhusets nord- och sydmurar för att kunna bygga en korskyrka. I detta sammanhang revs också de medeltida tegelvalven. Koret avskiljdes med en vägg och där bakom förlades sakristian. Framför väggen placerades altaret och över detta en predikstol. Man tog också upp en ingång genom tornet. 1875 återställdes kordelen, man öppnade ett igenmurat fönster i öster och rev väggen mot långhuset, sakristian fick då sin plats i den norra korsarmen. Ett litet romanskt fönster på södra sidan återupptogs på 1950-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitgulputsade fasader och svart plåttak. Västtornet täcks av en huv i dubbla fall, uppsatt 1772. Ingång genom tornet. Kyrkorummets olika delar täcks av putsade trätunnvalv och en kraftig kornisch löper längs väggarna. Predikstol och orgelfasad är från 1875.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kjula kyrka omges av en kyrkogård som inramas av en kallmurad bogårdsmur av natursten. Innanför muren växer en trädkrans. På kyrkogården markerar enstaka träd från en äldre trädkrans läget för kyrkogårdsmurens tidigare sträckning i norr och väster.

Till kyrkogården leder fyra ingångar i bogårdsmuren. Vid den tidigare huvudingången från söder täcks de murade/gjutna och vitmålade grindstolparna av kopparklädda tälttak. Grindarna är utförda av svartmålat järn, liksom vid ingångarna från sydväst och söder. I norr har muren en bred öppning utan grindar.

Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna och avgränsas av grusgångar. På kyrkogården växer ett relativt stort antal träd av olika arter. Gravvårdarna är i huvudsak anordnade i nordsydlig riktning. Minneslunden är placerad i kyrkogårdens nordvästra hörn.

Vid kyrkogårdens sydöstra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till ett gravkapell med vitputsade murar och tälttak, vilket är täckt med enkupigt tegel. Kapellet fick sin nuvarande form vid en ombyggnad 1938. Före ombyggnaden fungerade kapellet som materialbod. Möjligen är kapellet identisk med den benkammare som uppfördes år 1659. Byggnaden är utritad på den laga skifteskartan från 1858.

Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 104.
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2007.