BARVA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - KAFJÄRDEN

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 748, år 1900: 892, år 1995: 369

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Uppgått i nybildade Kafjärden 1994. Befolkningstalen avser Barva.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i mälarbygdsregionen. Kyrkan ligger intill den odlade marken nedanför en åssträckning. Vägen passerar strax ovanför kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har en i det närmaste regelbunden korsformig plan med rakt avslutat korparti i öster. Sakristia i vinkeln mellan koret och norra korsarmen. Av den romanska kyrkan kvarstår västpartiet vilket motsvarar västra korsarmen. Vid mitten av 1600-talet förlängdes kyrkan i öster och erhöll det nuvarande korpartiet, samt försågs med sakristia. Ytterligare en förlängning av kyrkan var påtänkt mot slutet av 1700-talet, men 1796-97 kom kyrkan i stället att tillbyggas med korsarmar i norr och söder. I samband med denna förändring förstorades även sakristian.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den tornlösa kyrkan täcks av sadeltak av kopparplåt. Rundbågiga fönsteröppningar genombryter de vitputsade murarna; ingångar i väster och söder leder in i kyrkorummet. Kyrkans tunnvälvda inre präglas av 1909 och 1942 års renoveringar. Vid den förra installerades den öppna bänkinredningen och kyrkan försågs med dekorationsmålningar, vilka avlägsnades 1942, då kyrkan erhöll sin nuvarande strama stil. Läktaren revs och ett dopkapell inrättades i norra korsarmen. Predikstolen, utförd för Jäders kyrka sannolikt på 1640-talet, skänktes av Axel Oxenstierna till kyrkan 1654.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Barva kyrka omges av en kyrkogård som fick sin nuvarande utbredning vid en utvidgning år 1901. Kyrkogården inramas av en kallmurad bogårdsmur av natursten. Längs de norra och västra mursträckningarna är rester av en äldre trädkrans bevarad innanför muren. I norr och söder är trädkransen nyplanterad.

Till kyrkogården leder två ingångar i bogårdsmuren. Vid ingången från landsvägen i öster täcks de tegelmurade, putsade grindstolparna av kopparavtäckta tälttak krönta av klot. Grindarna är utförda av svartmålat gjutjärn. Vid ingången från norr är grindstolparna utförda av natursten och grindarna har samma utformning som i öster.

Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna och avgränsas av grusgångar. Gravvårdarna är anordnade i nordsydlig riktning. Gravar är även placerade längs med bogårdsmuren. I det sydvästra hörnet mellan långhuset och den södra korsarmen är den Flemingska graven placerad. Graven omges av ett svartmålat gjutjärnsstaket. Staketet är prytt med de Flemingska och Wredeska vapnen, syftande på ägarna till Lindholms gård. På kyrkogården finns i övrigt enstaka bevarade äldre gravvårdar

Topografiska arkivet, Sörmlands museum
Sörmlandsbygden 1988:2.
Sörmländska kyrkor 78
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2007