FINNEKUMLA KYRKA

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

FÖRSAMLING 1995 - FINNEKUMLA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 342, 1900: 398, 1995: 257

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam längs väg på näset mellan Yttre Åsunden och Sämsjön i sparsam odlingsmark. Nära kyrkan finns två järnåldersgravfält. Finnekumla ligger ca 15 km sydväst om Ulricehamn.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr. Vid västgaveln ett trätorn. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Av en medeltida stenkyrka återstår sannolikt betydande partier i väster, men dess ålder och utformning är inte närmare känd. Ett visitationsprotokoll från 1830 visar att kyrkan då hade dagens bredd. Ett vapenhus av okänd ålder och utformning fanns i väster. Kyrkans nuvarande planform härrör från en om- och tillbyggnad vid 1800-talets mitt (1850-51; västtornet kan dock vara något äldre). Kyrkan förlängdes i öster och torn och sakristia tillbyggdes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är välbevarad från 1800-talets mitt och utgör ett representativt exempel på byggnadstidens nyklassicism. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Det brädfodrade västtornet kröns på brukligt sätt av huv och lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet och den fasta inredningen härrör i allt väsentligt från tiden för ombyggnaden. Kyrkorummet täcks av ett flackt brädvalv (påträffade bräder tyder på att kyrkans äldre innertak var figurativt bemålat under 1600- eller 1700-talen). Altarprydnad, predikstol och bänkinredning förvärvades vid 1800-talets ombyggnad och bidrar till interiörens homogena, nyklassicistiska stilkaraktär. Altarväggens fönsteröppning (med glasmålning från 1929) omges av tempelfront, målad direkt på putsen. I senare tid har dock det förgyllda träkorset flyttats från korfönstret till långhusets norra vägg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.

Kyrkogården är rektangulär till formen och en kallmurad stenmur fungerar som stödmur runt den äldre delen av kyrkogården, som senare är utvidgad åt öster 1975. Förslag till utfyllnad av kyrkogårdens norra del godkändes 1952. Åt norr kantas kyrkogården av en häckplantering. Den utvidgade begravningsplatsen nås via en trappa sydöst om kyrkans kor och inhägnas av en tallplantering åt norr och lövträd åt öster. Från den västra kyrkogårdsmuren leder en nyare metalltrappa ned till bårhuset.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Markpartiet närmast kyrkporten är stenbelagt. En trädkrans kantar kyrkogården åt öster, söder och väster. Den tredelade smidesgrinden i söder är tillverkad 1955 och den i sydöst 2003 med samma utformning som de förra. Grindpartiet åt söder flankeras av granitstolpar med stenklot krönta med smideskors. I sydöst har de svarta plåtstolparna rund form och kröns av kors.

Gravvårdarna är i huvudsak placerade väster, söder och öster om kyrkan. På kyrkogården finns några enstaka grusgravar och vid de flesta gravvårdar finns en mindre stenram. Häckplanteringar skiljer gravkvarteren åt på den utvidgade begravningsplatsen. Lyktstolpar, bänkar och några solitärträd finns utplacerade på begravningsplatsen.