HERRESTADS KYRKA

HERRESTADS KYRKA ligger i östra delen av kyrkogårdens äldre del, med gravar i norr, söder och väster. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur, som delvis lades om och reparerades 1944, ytterligare reparation har skett 1964. Innanför muren står höga uppvuxna lövträd. Huvudingången är i väster, genom järngrindar med årtalet 1946 hängda i kraftiga fyrkantiga murade stolpar, putsade och vitkalkade täckta med kalksten (arkitekt Axel Forssén). Liknande ingång finns i öster, till en gångväg ner i bostadskvarteren. En enklare sidoingång finns också i nordöst.

Grusade gångar i rutnätssystem, och gräsbevuxna kvarter. Gravarna ligger tätt, och många har ram. En del höga och halvhöga gravvårdar skapar karaktär åt kyrkogårdens södra sida. Sydväst om kyrkan, i slänten, ligger ett gravkor för skeppsredaren och grundaren av Uddevallavarvet Gustaf Thordén, byggt 1944 i gult tegel och med skiffertak, eter ritningar av Axel Forssén.

Denna den äldre delen av kyrkogården består av den del som varit i bruk sedan åtminstone 1100-tal söder om och närmast runt kyrkan, tillsammans med en utvidgning åt norr från 1875.

EN YNGRE DEL ligger ett hundratal meter nordväst om kyrkplatsen. Den är invigd 1913.

Ett BÅRHUS ligger i slänten strax utanför västingången, ritat av Carl Axel Hernek 1972. Putsade vita tegelväggar och skifferklätt pyramidtak.

På utsidan om den äldre delen, i sydöst, ligger en mindre brunmålad EKONOMIBYGGNAD.

FÖRSAMLINGSHEM ligger väster om kyrkan, på andra sidan om parkeringsplatsen, uppfört efter ritning av arkitekterna Hernek, Lindsten, Mohlin (HLM) i Uddevalla 1969. Tillbyggt 1979.

FÖRSAMLING 1995: HERRESTAD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1292, år 1900: 1868, år 1995: 4202

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i Herrestads by, på en bergssluttning mitt emellan två villaområden. Läget ansluter till den större dalgång med öppen odlingsmark som leder mellan Havstensfjorden i väster och Byfjorden i öster. I miljön ingår, i norr en f.d. skola (1905), några äldre bostadshus samt i väster församlingshem (1969). Ca 300 m nordväst om kyrkan ligger Prästgården samt en under 1950-talet anlagd, separat begravningsplats. Herrestad ligger ca 6 km väster om Uddevalla.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i söder och torn i väster.

I: Stenkyrka, troligen från äldre medeltid, bestående av långhus och smalare, rakslutet kor (grundmurar blottade 1972). Ett murat vapenhus fanns i väster, som senare påbyggdes med ett rödmålat trätorn. Detta revs under 1700-talet och ersattes med en fristående klockstapel. Partier av medeltidskyrkan kvarstår ännu i det befintliga långhusets norra och västra murar.

II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1826, delvis med återbruk av föregångarens murar i väster. Ritningar utfördes av byggmästaren J. B. Oppman, vilka bearbetades vid ÖIÄ. Kyrkan breddades mot norr och söder samt förlängdes mot öster. Det nya koret gjordes jämnbrett med långhuset och fick tresidig avslutning. I norra långmurens mittparti byggdes en ingång för menigheten. En låg sakristia byggdes, ovanligt nog intill korets sydmur. Tornet uppfördes 1849. Även denna gång utfördes ritningarna av Oppman.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av ett sadeltak som är valmat mot öster. Fönstren byggdes höga och rundbågiga i samma nyklassicistiska stil som präglar både exteriör och interiör. Tornets bottenvåning fungerar som vapenhus med portal mot väster. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, som över korpartiet övergår i ett hjälmvalv. Längs valvets anfang löper en profilerad list. Altaruppsatsen utgörs av en hög oljemålning från 1925 av Johan Hedaeus. Omramningen kan vara från kyrkans byggnadstid. Denne utförde också dekorativ målning i tak och på väggar, som dock borttogs 1972. Predikstolen i söder vid utgången till sakristian är samtida med kyrkans byggnadsår. Utmed långhusets västra kortvägg sträcker sig orgelläktaren, dekorerad med figurativa oljemålningar på pannåer, de två närmast långväggarna med skulpturer. Målningarna och skulpturerna härrör från ortens gamla kyrka. De har tillskrivits Christian von Schönfeldt, som var verksam där 1737. Vid en restaurering på 1960-talet framkom på vinden brädor med figurativa målningar från ett tidigare byggnadsskede. Bänkinredningen är sluten. Den är till stor del nygjord vid en restaurering 1972 efter förslag av arkitekt Uno Söderberg varvid äldre delar dock användes. Dörrarna härrör delvis från 1600-talet.

Dopfunt av trä i klassicistisk stil.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.