BOKENÄS NYA KYRKA

Kyrkotomten omkring kyrkan har en nära nog halvrund form. Längs norrsidan och runt dess västra och rundade del rinner en bäck, och ner mot denna bäck har kyrktomten framförallt på väst och sydsidan branta slänter och en kallmurad stödmur. Kyrktomten är omgärdad med ett enkelt plastbehandlat järnstängsel. Innanför stängslet, en planterad rad med lövträd och gräsmattor, och ytan närmast kyrkan är grusbelagd. Två ingångar i sydöst med järngrindar. Utanför finns en grusad parkeringsplats.
Bokenäs nya kyrkogård är belägen strax nordost om kyrkan. Den invigdes 1921 och har sedan dess inte utvidgats. Den är kringgärdad med ett enkelt stängsel av plastbehandlad, galvaniserad tråd och trästolpar. Innanför staketet är planterad en häck och innanför denna en rad med lövträd. Gravbeläggningen tätast mot öster och utmed kyrkogårdens sidor i sydost och nordväst. Grusgång genom områdets mitt och utmed kanterna.
Ekonomibyggnad invid kyrkogården från 1990. Tidigare fanns ett kyrkstall och en vedbod från 1902 invid planen vid kyrkan. I kyrktomtens västra slänt ligger ett utedass, grönmålat.

FÖRSAMLING 1995: BOKENÄS
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 898, år 1900: 1526, år 1995: 1249

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Bokenäs båda kyrkor ligger i samma dalgång den gamla ca 350 m öster om den nya. Den gamla kyrkan har ett relativt högt läge, gränsande till gården Prästbacka. Prästgården Svenseröd och pastorsexpeditionen ligger avskilt, omkring 1 km nordväst om kyrkorna. 200 m öster om den gamla kyrkan återfinns ett skolhus och ytterligare ca 250 m bort ligger bygdegården. Ungefär mitt emellan kyrkorna ligger församlingshemmet. Socknen består av tämligen omfattande odlingsmarker i dalgångarna som genomskär hela området mellan Gullmarn och Havstensfjorden. I övrigt utgörs landskapet av kuperad skogmark. Centrala Bokenäs utgör riksintresseområde bl.a. som tidigmedeltida sockencentrum utan indikationer på etablerad järnåldersbebyggelse. Prästgården med parstuga härrör från 1600-talet. I övrigt består bygden av ett äldre odlingslandskap med ålderdomliga åkerformer, ängar och hagar. Bokenäs socken är belägen på Bokenäslandet väster om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Bokenäs nya kyrka är uppförd 1899-1901 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare, rakslutet kor, sakristia i norr, arkivrum i söder (bildar i plan en rektangulär huvudkropp) samt västtorn. Vid restaurering 1954 avdelades långhuset i mittskepp och rudimentära sidoskepp genom inställda träpelare.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - II: Kyrkan, som är byggd i gotiserande stil, har fasader av röd och grå bohusgranit med detaljer och omfattningar i gult och rött tegel. Fönstren är spetsbågiga och trekopplade, rosettfönster finns i östväggen och ovanför västportalen. Huvudingången är belägen på tornets västsida, sidoingång finns mitt på södra långhusväggen; portalerna kröns av vimperger. Långhus och kor täcks av sadeltak (långhusets med små takkupor) och har markerade gavlar med gjuTjörnsprydnader. Tornet har strävpelare i hörnen och kröns av gavlar och åttasidig koppartäckt spira. Den lägre sakristian och arkivrummet täcks av pyramidhuvar. Interiören förändrades vid en restaurering 1954 efter förslag av arkitekt A. F. Wetterqvist: väggarnas ursprungliga dekormålning avlägsnades och de målades i ljust grönt och grått; rummets välvda karaktär gick förlorad då sidoskeppen bildades men takets mittparti har kvar sin öppna takstol. Den spetsbågiga triumfbågens målade dekorband (vinrankor) är ursprungligen utförda av Abraham Johansson efter ritningar av A. C. Peterson men nymålades av Ragnar Linsten 1954, då tillkom även långsidornas fris med stiliserade vinrankor ritad av Wetterqvist. Korets trefönstergrupp och rosettfönster har glasmålningar utförda av Stockholms glasmåleri 1901. Den fasta inredningen är från uppförandetiden och ritad av arkitekten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.