FREDSBERGS KYRKA

FREDSBERG KYRKA - Fredsbergs kyrka ligger i norra delen av en högt belägen, rektangulär kyrkogård. I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger ett sockenmagasin från 1700-talet. Kyrkogården inramas av stödmurar, häckar och en trädrad. Huvudingången till den äldre kyrkogården vetter mot öster och utgörs av en äldre, dubbel smidesgrind mellan kraftiga stenstolpar med lockhällar, stenkoner och stenklot. Härifrån leder en grusgång mot kyrkan och fortsätter runt denna. En dubbel smidesgrind i norr, troligen tillkommen 1905 och placerad mellan stenstolpar, leder till kyrkans ekonomibyggnad i nordväst. Via en kyrkogårdstrappa med dubbla handledare innanför grinden leder en grusgång till kyrkans västportal.
Grusgångar finns bland annat utmed murarna och framför syportalen. Kyrkogården indelas i tydliga kvarter genom häckar. Utmed kyrkans nordfasad ligger gravhällar från 1600-1700-talet, varav några porträttgravhällar. Söder om kyrkan återfinns flera äldre vårdar, främst sent 1800-tal, med resta stenar och en del stenramar, järnstaket, obelisker mm. Ett stort, något lägre beläget gravområde i väster innehåller 1900-talsgravar, symmetriskt indelade genom grusgångar. En stentrappa med dubbla handledare leder härifrån upp mot kyrkans nordöstra del. De fåtaliga gravvårdarna närmast norr om kyrkan indelas i kvarter genom buxbomshäckar. Mellan kyrkogården och Törebodavägen i öster ligger, sydöst om kyrkan, en nyare minneslund. Denna inramas av ett trästaket.
En nyare kyrkogårdsdel i sydsluttningen, troligen tillkommen 1959 och utökad 2005, ligger på två terrasser. Man når denna del genom en nyare, dubbel smidesgrind från en parkeringsplats i öster (sydöst om kyrkan). Den indelas i kvarter genom grusgångar och buxbomshäckar. En grusgång med trappor (försedda med handledare) i tre avsatser leder härifrån till den äldre kyrkogårdens östra del.
SOCKENMAGASIN - Sockenmagasinet är uppfört som kyrkhärbärge, men har senare använts som bårhus och redskapsbod. Byggnaden är gulputsad, men i gavelröstena är fasaden klädd med grön locklistpanel. En port i öster och en i söder är segmentbågad och klädd med grön locklistpanel. De kvadratiska gluggarna har gröna träluckor. Nuvarande tak med profilerade taksparrar och enkupigt lertegel tillkom 1890.

FÖRSAMLING 1995 - FREDSBERG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1926, 1900: 2225, 1995: 1037

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Befolkningstal 1805: inkl. Töreboda (1810: 600 inv.).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam, med prästgården som närmaste granne, på ås av isälvsgrus i odlingsmarken och strax öster om Fredsbergsmossen. Fredsbergs socken ligger norr om Töreboda.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Peringskiölds Monumenta visar en tornlös kyrka med smalare, rakslutet kor, troligen uppförd under äldre medeltid (kopplade fönsteröppningar av unggotisk typ i långhusets och korets sydmurar). Kyrkan hade sakristia och vapenhus i sten, av okänd men möjligen medeltida datering. Kyrkan ombyggdes 1689 genom kyrkoherde Jonas Bjerchenius försorg och erhöll då ett tresidigt avslutat korparti, västtorn, vapenhus i söder och större sakristia. Kyrkorummet hade sannolikt vid något tillfälle, okänt när, erhållit murade valv; enligt visitationsprotokoll från 1745 hade såväl långhus som sakristia murade valv. Enligt samma källa var kyrkans inre, troligen avseende innertaket, prytt av "präktig målning och bibliska språk" (en inskrift på norra långhusväggen meedelade att kyrkan målats av Joh. Neuwirth Norimbergensi 1742). Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes 1814 med rektangulärt långhus, utan i planen markerat korparti, samt västtorn. Vid restaureringen 1932-34 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén vidbyggdes en sakristia på nordsidan.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans är till exteriören välbevarad. Murarna är vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Långhusets täcks av ett sadeltak, medan tornet kröns av huv och lanternin; samtliga takfall är plåtklädda. Ingång via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Det vida, ljusa kyrkorummet täcks av ett flackt brädvalv med marmorerad taklist. Flera restaureringar under 1900-talet har haft inverkan på interiörens nuvarande utseende. Vid restaurering 1905 förvärvades bl.a. ny, öppen bänkinredning. Vid den därpå följande restaureringen 1932-34 avlägsnades flera av det tidiga 1900-talets förändringar i avsikt att återställa kyrkorummet till ursprunglig enkelhet. Bänkinredningen byggdes om och erhöll raka gavlar. Predikstolen från 1700-talet härrör från den gamla kyrkan. Altaruppställningens kolonner och entablement är samtida med 1814 års kyrka, men altarkorset och vävnaden framför östfönstret förvärvades i samband med arkitekt Jerk Altons restaurering 1971-72 (vävnaden utförd av Yvonne Grünwald. Inbyggnader under läktaren från samma tid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.