Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västerbotten, Kommun: Skellefteå |
Titel <itemTitle> |
SANKT OLOVS KYRKA |
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Skellefteå stadsförsamling bildades 1913, genom utbrytning från landsförsamlingen. Efter långvariga meningsskiljaktigheter mellan staden och landsbygden i olika frågor innebar församlingsdelningen en ...
Visa hela
Skellefteå stadsförsamling bildades 1913, genom utbrytning från landsförsamlingen. Efter långvariga meningsskiljaktigheter mellan staden och landsbygden i olika frågor innebar församlingsdelningen en slutgiltig och av stadsborna länge eftersträvad självständighet. Vid 1900-talets början var Skellefteå en liten men mycket expansiv stad, med en kraftigt stigande befolkningskurva. Tomterna i den gamla rutnätsplanen från stadens grundande 1845 började ta slut och stadsplanearkitekten Per Olof Hallman anlitades för att utarbeta en stadsplan för området längre österut. Planen var tydligt präglad av trädgårdsstadens idéer med oregelbundna kvartersformer och gator som gav omväxlande stadsbild, platsbildningar och monumentalt placerade offentliga byggnader. Planen fullföljdes och fastställdes 1920. Monumentala fondbyggnader placerades både i Kanalgatans och i Nygatans förlängningar Kanalskolan respektive kyrkan. Stads-församlingens namnbyte till Sankt Olovs församling genomfördes först 1961, i samband med att Skelleftehamn blev en egen församling. Den kyrkan kallades redan Sankt Örjans kyrka och i analogi med det valdes helgonnamnet Sankt Olov för att benämna stadsförsamlingen och dess kyrka. Det var också ett sätt att undvika samman-blandningar mellan Skellefteås olika kyrkor.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET -Skellefteå bildade egen stadsförsamling 1913. Från 1873 och fram till 1927, då S:t Olovs kyrka stod färdig, hölls gudstjänster i ett bönhus. S:t Olovs kyrka byggdes i ...
Visa hela
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET -Skellefteå bildade egen stadsförsamling 1913. Från 1873 och fram till 1927, då S:t Olovs kyrka stod färdig, hölls gudstjänster i ett bönhus. S:t Olovs kyrka byggdes i stadens centrala del och står på en kyrkogård omgiven av en mur i natursten med stiglucka i kvadersten. Kyrkan uppfördes 1925-27 efter ritningar av Knut Nordenskjöld och Gustaf Adolf Falk. Murarna är av natursten och tegel, putsat i grått. De formar en treskeppig hallkyrka med korta, breda och låga korsarmar nära det rakavslutade koret i öster, smalare än långhuset, en vidbyggd, snedställd sakristia intill korets nordmur och ett sidoställt klocktorn vid västra delen av långhusets sydmur. Tornets bottenplan används som samlingssal. Kyrkans västparti med huvudingång fungerar som vapenhus. Portalen har fyra höga skulpturer, utförda av Carl Fagerberg. Korsarmarnas gavlar är rikt profilerade. Kyrkans branta sadeltak är klätt med koppar. Tornhuven med lanternin har drag av barock. Interiören är vitputsad med marmorerade pelare, som bär upp mittskeppets kryssvalv. Koret täcks av ett stjärnvalv. Predikstolen och en stor del av inredningen i övrigt har barockiserande drag. Altaruppsatsen är ett verk av Gunnar Torhamn. Triumfkrucifixet är utfört av Fagerberg, som huggit portalskulpturerna. De två glasmålningarna i norra korsarmen, som används till dopkapell, insattes 1969 av Georg Rudner som ledde arbetet med vissa förändringar av kyrkan. En restaurering utfördes 1975 under ledning av Bo Tjernström. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1993-1999
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2010) <itemDescription> |
-
Bristen på lämpliga områden för begravningsplats inom stadens gränser var anledningen till att mark köptes in på Sunnanå. Begravningsplatsen invigdes 1915, men är utvidgad ca 1925, 1939, 1948 (enligt ...
Visa hela
Bristen på lämpliga områden för begravningsplats inom stadens gränser var anledningen till att mark köptes in på Sunnanå. Begravningsplatsen invigdes 1915, men är utvidgad ca 1925, 1939, 1948 (enligt förslag av Knut Nordenskjöld) och 1974. Utvidgningarna har främst skett mot väster. Det plana området omges av en låg och tät häck, en bogårdsmur av sten i väster samt älvslänten i norr. Ursprungligen omgavs hela området av en granhäck. Huvudentrén ligger i sydost och manifesteras genom fyra vita putsade portstolpar med svarta järngrindar, liknande dem vid församlingskyrkan. Dessa tillkom 1929 för att lyfta fram samhörigheten med Sankt Olovs kyrka. Övriga entréer i sydväst och väster har enklare utformning. Från huvudentrén leder en björkallé som en tydlig mittaxel norrut genom det äldre och mest värdefulla området. Här finns många grus-gravar med ståtliga och påkostade gravvårdar. Åtskilliga gravar, även de som lagts igen med gräs, är omgärdade av häckar. En del grusgravar har steninramning eller smidesstaket. Vägarna och gångarna är grusade. De nyare områdena västerut har en annan och modernare karaktär med resta gravstenar i gräsmatta, disponerade i rader med rygghäckar av aronia. Gemensamt för hela kyrkogården är att den ger ett välskött och vackert intryck, med hög estetisk och materialmässig ambitionsnivå. Gravkapellet ligger centralt i det gamla området, intill björkallén. Det uppfördes 1915 efter ritningar av arkitekten Viktor Åström. Han var född och uppvuxen under enkla förhållanden i Skellefteå men kom som utbildad arkitekt att göra en betydande insats för byggnadskulturen i Umeå, Skellefteå och framför allt Piteå, där han under lång tid var verksam som arkitekt. Mycket av det är idag rivet. I hemstaden Skellefteå finns endast tre av hans byggnader kvar, varav gravkapellet är den bäst bevarade, och det utgör ett smycke för kyrkogården. Den närmast kvadratiska byggnaden i tegel är uppförd i jugendstil, med vit slätputs, och brant valmat tegeltak. Hörnen är avrundade och utskjutande, samt uppåt avslutade med små kopparbeklädda tureller. Fönsterbågarna är högt placerade så att de bryter takfotslinjen, och har för kapellet mycket karaktäristiska rundbågiga frontespiser ovanför. I taknockshörnen sitter prydnader i form av två smäckra liksidiga metallkors med cirkel samma motiv som så frekvent återkommer i församlingskyrkan. Frånsett tillgänglighetsanpassningen med hk-ramp är gravkapellet utvändigt mycket välbevarat. Vid karaktäriseringsbesöket var fönsterbågarna röda, men de kommer snart att återfå sin ursprungliga kromoxidgröna färg. Invändigt har byggnaden förändrats desto mer, men under de senaste åren har man återställt interiören till ett mer tidstypiskt utförande. Samtidigt har en ekonomibyggnad med WC tillkommit vid den runda öppna yta som finns öster om kapellet. En klockstapel av trä, uppförd 1999, finns ca 50 meter österut. En modern ekonomibyggnad med garage är beläget i nordväst och strax intill den finns ett vitmålat redskapsskjul av trä från omkring 1930.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Skellefteå, Västerbotten.
-
*Stadsförsamlingens kyrkogård invigd på Sunnanå.
*Ett begravningskapell uppfördes på kyrkogården. Ritningar upprättade av arkitekt Viktor Åström. 1915-01-01 - 1915-12-31 av Viktor Åström.
-
Kyrkan uppfördes på betonggrund av tegel med slammade väggar, efter ritningar av arkitekterna Knut Nordenskjöld och G. A. Falk från 1923, 1925 och 1926. Byggmästare var J. A. Johansson, Bureå (grundläggning av bröderna Boström, Morön. Murning av Lindgren & c:o, Skellefteå). Kyrkan placerades i öst-västlig riktning, men snedställdes något mot Nygatan. Tornet placerades i söder. Ett samtida förslag från 1923, av G. Holmdahl gestaltade en kyrka i rak axel mot Nygatan med tornet i väster. 1925-01-01 - 1927-12-31 av Gustaf Adolf Falk.
-
Ca 1948 Sunnanå begravningsplats utvidgad, efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. 1948-01-01 - 1948-12-31 .
-
Klockstapel uppförd på Sunnanå kyrkogård. 1999-01-01 - 1999-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med kyrkotomt
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med kyrkotomt
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med kyrkotomt
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|