SANKT OLOVS KYRKA

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET -Skellefteå bildade egen stadsförsamling 1913. Från 1873 och fram till 1927, då S:t Olovs kyrka stod färdig, hölls gudstjänster i ett bönhus. S:t Olovs kyrka byggdes i stadens centrala del och står på en kyrkogård omgiven av en mur i natursten med stiglucka i kvadersten.

Kyrkan uppfördes 1925-27 efter ritningar av Knut Nordenskjöld och Gustaf Adolf Falk. Murarna är av natursten och tegel, putsat i grått. De formar en treskeppig hallkyrka med korta, breda och låga korsarmar nära det rakavslutade koret i öster, smalare än långhuset, en vidbyggd, snedställd sakristia intill korets nordmur och ett sidoställt klocktorn vid västra delen av långhusets sydmur. Tornets bottenplan används som samlingssal.

Kyrkans västparti med huvudingång fungerar som vapenhus. Portalen har fyra höga skulpturer, utförda av Carl Fagerberg. Korsarmarnas gavlar är rikt profilerade. Kyrkans branta sadeltak är klätt med koppar. Tornhuven med lanternin har drag av barock. Interiören är vitputsad med marmorerade pelare, som bär upp mittskeppets kryssvalv. Koret täcks av ett stjärnvalv. Predikstolen och en stor del av inredningen i övrigt har barockiserande drag.

Altaruppsatsen är ett verk av Gunnar Torhamn. Triumfkrucifixet är utfört av Fagerberg, som huggit portalskulpturerna. De två glasmålningarna i norra korsarmen, som används till dopkapell, insattes 1969 av Georg Rudner som ledde arbetet med vissa förändringar av kyrkan. En restaurering utfördes 1975 under ledning av Bo Tjernström.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1993-1999

Bristen på lämpliga områden för begravningsplats inom stadens gränser var anledningen till att mark köptes in på Sunnanå. Begravningsplatsen invigdes 1915, men är utvidgad ca 1925, 1939, 1948 (enligt förslag av Knut Nordenskjöld) och 1974. Utvidgningarna har främst skett mot väster. Det plana området omges av en låg och tät häck, en bogårdsmur av sten i väster samt älvslänten i norr. Ursprungligen omgavs hela området av en granhäck. Huvudentrén ligger i sydost och manifesteras genom fyra vita putsade portstolpar med svarta järngrindar, liknande dem vid församlingskyrkan. Dessa tillkom 1929 för att lyfta fram samhörigheten med Sankt Olovs kyrka. Övriga entréer i sydväst och väster har enklare utformning. Från huvudentrén leder en björkallé som en tydlig mittaxel norrut genom det äldre och mest värdefulla området. Här finns många grus-gravar med ståtliga och påkostade gravvårdar. Åtskilliga gravar, även de som lagts igen med gräs, är omgärdade av häckar. En del grusgravar har steninramning eller smidesstaket. Vägarna och gångarna är grusade. De nyare områdena västerut har en annan och modernare karaktär med resta gravstenar i gräsmatta, disponerade i rader med rygghäckar av aronia. Gemensamt för hela kyrkogården är att den ger ett välskött och vackert intryck, med hög estetisk och materialmässig ambitionsnivå.

Gravkapellet ligger centralt i det gamla området, intill björkallén. Det uppfördes 1915 efter ritningar av arkitekten Viktor Åström. Han var född och uppvuxen under enkla förhållanden i Skellefteå men kom som utbildad arkitekt att göra en betydande insats för byggnadskulturen i Umeå, Skellefteå och framför allt Piteå, där han under lång tid var verksam som arkitekt. Mycket av det är idag rivet. I hemstaden Skellefteå finns endast tre av hans byggnader kvar, varav gravkapellet är den bäst bevarade, och det utgör ett smycke för kyrkogården. Den närmast kvadratiska byggnaden i tegel är uppförd i jugendstil, med vit slätputs, och brant valmat tegeltak. Hörnen är avrundade och utskjutande, samt uppåt avslutade med små kopparbeklädda tureller. Fönsterbågarna är högt placerade så att de bryter takfotslinjen, och har för kapellet mycket karaktäristiska rundbågiga frontespiser ovanför. I taknockshörnen sitter prydnader i form av två smäckra liksidiga metallkors med cirkel samma motiv som så frekvent återkommer i församlingskyrkan. Frånsett tillgänglighetsanpassningen med hk-ramp är gravkapellet utvändigt mycket välbevarat. Vid karaktäriseringsbesöket var fönsterbågarna röda, men de kommer snart att återfå sin ursprungliga kromoxidgröna färg. Invändigt har byggnaden förändrats desto mer, men under de senaste åren har man återställt interiören till ett mer tidstypiskt utförande. Samtidigt har en ekonomibyggnad med WC tillkommit vid den runda öppna yta som finns öster om kapellet. En klockstapel av trä, uppförd 1999, finns ca 50 meter österut. En modern ekonomibyggnad med garage är beläget i nordväst och strax intill den finns ett vitmålat redskapsskjul av trä från omkring 1930.