NATHANAELSKYRKA

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Nathanaelskyrkan i Tierp står på en trädbevuxen kulle i samhällets södra del. I väster nedanför höjden ligger en kyrkogård. Kyrkan byggdes 1933-34 efter ritningar av arkitekten L N Gramén. Den är uppkallad efter ärkebiskopen Nathan Söderblom, som vid ett tillfälle hållit en gudstjänst på platsen. De vitputsade murarna formar ett rektangulärt långhus under skiffertäckt sadeltak, ett smalare, rakavslutat kor i söder med sakristia intill östmuren samt ett högt torn i norr med lanternin, som betonar den nyklassiska exteriören. Huvudingången är förlagd till tornets nordmur i en stilren omfattning. Från vapenhuset i tornet når besökaren långhuset vars typ av kryssvalv förlänar kyrkorummet en karaktär av medeltid. Altartavlan är målad av Ole Kruse (1868-1948). Bänkinredningen är öppen. På läktaren i väster står orgeln.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Traditionell kyrka i vitputsat murverk. Öppen, kopparklädd tornhuv. Ingång med klassicistisk utsmyckning och vapenhus i tornet. Läktare i anslutning till tornrum för orgeln med trappa från vapenhuset. Särskilt avsatt kor, under samma branta, plåttäckta takfall som långhuset, med kvadratisk plan och valvslaget tak. Långhuset med tre bredare valv. Kyrkorummets tegelytor vitslammade. Separat utbyggd sakristia vid korets norrvägg med egen entré från öster och direkt trappa till predikstolen. Trägolv. Traditionella, slutna bänkkvarter.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Kyrkogården är belägen nedanför den höjd som kyrkan är byggd på. En putsad och vitmålad kyrkogårdsmur bildar fond till en halvrund plats, varifrån man går in på kyrkogården genom entrén som är försedd med järngrindar och putsade grindstolpar avtäckta med kopparhuvar. Längs Ringgatan i öster är kyrkogården avgränsad med ett nyuppsatt järnstaket. Järnstaketet har ersatt en putsad mur som i sin tur ersatte ett ursprungligt trästaket. Söder om ekonomigården finns delar av det ursprungliga trästaketet kvar. En trädkrans av stora lövträd sätter också sin prägel på kyrkogårdsmiljön. Innanför kyrkogårdentrén finns en redskapsbod med putsad fasad och ursprungliga dörrar med mönstrad panel. I början av 1990-talet utvidgades kyrkogården i västlig/nordvästlig riktning. Den ursprungliga kyrkogården är uppdelad i rätvinkliga kvarter med raka grusgångar i strikt symmetriskt mönster. Mitt på kyrkogården, där grusgångarna korsar varandra, finns en rundel med blomsterplanteringar. I bortre änden av kyrkogården ligger en minneslund anlagd 1985. Det går en rak axel mellan kyrkogårdsentrén och minneslunden. Gravkvarteren är till största delen grästäckta men det finns även många grusgravar med stenramar.

I anslutning till Ringgatan i öster ligger två ekonomibyggnader. Den ena har fasader av vit kalkstandsten och ett flackt tegeltäckt sadeltak. Den andra byggnaden har träfasad och stora garageportar samt sadeltak.

Den nyanlagda kyrkogården består till stor del av stora gräsytor med inslag av träd, buskar och häckar.

Norr om kyrkan ligger ett bårhus som uppfördes 1959 och ersatte ett bisättningsrum som tidigare var inbyggt i stödmuren intill trappan upp till kyrkan. Bårhuset har vitputsade fasader och ett flackt sadeltak samt i övrigt välbevarade detaljer som en indragen entré med mörka kakelplattor på väggen samt fernissade ekdörrar. Bisättningsrummet har tidstypiska fönsterformer. Sadeltaket är täckt med skifferplattor garnerat med kopparplåt. Byggnaden är mycket tidstypisk och välbevarad i ursprunglig stil.

Församlingshemmet är beläget väster om bårhuset i sluttningen ner mot kyrkogården. Det är byggt i en våning i vinkel och väl anpassat till de topografiska förutsättningarna. Församlingshemmet är ritat 1972 av arkitekt Sven Jonsson. Det har fasader av vit kalksandsten och ett valmat sadeltak täckt med betongpannor. Byggnaden kan sägas vara en typisk representant för det tidiga 1970-talets arkitektur.