LURS KYRKA

LURS KYRKA ligger på norra delen av kyrkogården, på en terrassering inom kyrkogården, med stödmur åt söder. En trappa i stödmuren ligger i linje med kyrkans sydportal. Terrassen omgärdas tillsammans med övriga kyrkogården av en kallmurad skalmur av tuktad granit, med ingångar i norr, öster och väster, öppnade med dubbla järngrindar i svart järnsmide. En ytterligare ingång i norr i anslutning till ett bårhus öppnades 1969. Längs kyrkogårdsmuren växer en del alm och ask samt några oxelträd, vid terrasskanten mot kyrkan ett par buskar.

Grusade och delvis asfalterade gångar i enkelt rutnätssystem, och gräsbevuxna kvarter. På grund av det tunna jordlagret på kyrkogårdens östsida finns här inga gravar, vilka i stället ligger söder och sydväst om kyrkobyggnaden. I huvudsak ligger gravrätterna ordnade symmetriskt i rader och orienterade med fotändan åt öster. Inom vissa kvarter, främst i västra delen, har många av gravarna ram, och här finns också en del höga och halvhöga vårdar. Några äldre vårdar står uppställda nordost om kyrkan.

Kyrkogården i Lur har anor från medeltiden, och den gamla kyrkan som revs kring år 1860 låg strax nedanför eller sydväst om den nuvarande.

Norr om kyrkogården ligger ett BÅRHUS med tegelstomme nordväst om kyrkomuren. Spritputsade väggar, avfärgade i vitt, rektangulär kopparklädd dubbeldörr under svart kors, tak under eternittegel. Byggt i början av 1960-talet. Invid detta ligger ett förråd och en ekonomibyggnad med personalutrymmen, förråd etc. Modern.

EN YNGRE KYRKOGÅRD ligger någon kilometer väster om kyrkplatsen, från 1929-30. Den är omgärdad av en tuktad granitmur åt söder, med ingång genom dubbla smidesgrindar mellan grindstolpar av granit. I övrigt av en tuktad granhäck, utmed vilken växer tuktade lindar och oxlar. Gräskvarter mellan grusgångar, låga gravstenar med grusfyllda stenrammar. Belagd endast i norra delen. Högst i sluttningen åt öster finns en häckinramad ceremoniplats.

FÖRSAMLING 1995: LUR
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 923, år 1900: 1921, år 1995: 861

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den nya kyrkan ligger mitt i bebyggelsen i Lur, strax norr om en korsväg. Platsen för Lurs gamla kyrka var strax sydväst om den nya kyrkan. Pastorsexpeditionen är avskilt belägen, mot skogsmarken, nordväst om bebyggelsen. Bebyggelsen omges av viss odlingsmark, i övrigt består socknen mest av kuperad skogsmark. Lur ligger ca 10 km norr om Tanumshede.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av okänd utformning. Utsmyckad med målningar av Lars Holm 1755. Enligt ett inventeringsprotokoll 1830 (ATA) hade kyrkan ett rödmålat torn av trä vid västgaveln samt förstorades, varvid tak och valv nygjordes samt golvet lades om i kyrka och kor. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes i nära anslutning till platsen för den gamla.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1862-68. Ritningar utfördes av arkitekt Erik Söderlund. Den består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång i öster, som innefattar en med skärm avdelad sakristia, samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat i öster. I väster reser sig ett torn med lanternin och en för tiden ovanligt hög spira. Portaler och flertalet fönsteröppningar är höga och rundbågiga i tidstypisk form. Västingång via tornet, vars bottenplan fungerar som vapenhus. Ytterligare portaler för menigheten har byggts under spetsgavlar i långmurarnas mittparti. Långhuset täcks av ett trätunnvalv, koret av kupolvalv. Båda valven byggdes under en restaurering 1931-32 under Knut Nordenskjöld och Carl Otto Svensson, den senare konservator. Kyrkorummet präglas av altaruppsatsen och predikstolen i barock. Den arkitektoniskt uppbyggda altaruppsatsen har sidostycken, kolonetter med ramstycken samt överstycke, snidade 1663. Övriga partier med oljemålningar snidades och kompletterades 1933 av Carl Otto Svensson. Predikstolen i barock härrör från 1600- eller 1700-talen, men kompletterades med ljudtak 1868. Den slutna bänkinredningen ombyggdes vid 30-talets restaurering. Utmed långhusets västra vägg sträcker sig orgelläktaren, med orgelfasad från 1891.

Dopfunt av täljsten med uttömningshål. I två delar. Norskt arbete från Östfold, 1200-talets förra hälft. Står på senare plint av granit.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.