Kyrkogården består av fyra tydliga delar; den äldsta närmast kyrkan med många höga
gravvårdar från tiden kring sekelskiftet 1900, de två utvidgningarna i sydväst med låga vårdar
och ett bårhus samt den nya kyrkogården i väster. De tre första delarna ligger integrerade med
varandra med en gemensam mittgång som löper genom alla delarna och skapar en tydlig
struktur. Kyrkogården sluttar något från området kring kyrkan och mot sydväst vilket gör att
de utvidgade ytorna inte hamnar i blickfånget. Till detta bidrar också det faktum att bårhuset
är halvt nedgrävt i marken och har ett tak belagt med gräs och mossa. Med undantag av ett par
gravplatser är hela kyrkogården insådd med gräs och vårdarna står i gemensamhetsplanteringar,
i vissa partier mot rygghäckar.
Omgärdning
Hela kyrkogården omgärdas av murar av olika typer och generationer. I sydväst finns ett
mindre parti stödmur av fältsten som är kallmurad. Kring övriga delar av den gamla
kyrkogården är stödmuren utförd i sprängsten fogad med cement. Stora partier av muren mot
väster är förhöjd med cement. Muren längst i söder och sydväst är utförd med rektangulära
granitblock i kallmur. I söder är muren som högst. Mellan de olika utvidgningarna finns olika
delar av murar bevarade. Längs med flera sträckor av muren som omgärdar kyrkogården
finns en låg häck av måbär.
Ingångar
Kring kyrkan finns tre ingångar, i öster, i nordväst och i sydost. Den östra ingången har en
enkelgrind i svartmålad smide mellan stolpar av granit. De två andra ingångarna har
svartmålade, smidda pargrindar som står mellan stolpar av granit. Alla grindarna är av samma
typ; rikt dekorerade med former som liknar liljor, vridna tener och runda knoppar. I sydväst
finns två ingångar, en vid mittgången mellan kvarter G och H och en mitt i kvarter H. Den
första har dubbelgrindar lika de tidigare nämnda mellan stolpar av granit. Den andra består
enbart av en öppning i muren.
Vid inventeringstillfället var alla utom en grind avhängda inför vinterns snöröjning. Vid
besiktning av grindarna i förrådet kunde konstateras att två av dem är märkta Tuthult 1885
Karlberg.
Vegetation
Trädkrans: Med ojämna avstånd är olika lövträd planterade kring kyrkogården. Mestadels rör
det sig om björk, lind och lönn.
Övrigt: På den gamla kyrkogården finns tre solitärträd i sydväst, nämligen två hängaskar och
en paraplyalm. Nära församlingshemmet står ytterligare en hängask. Invid kyrkans ingång i
nordväst står en ståtlig cypress. Längs med mittgången från 1920-talsutvidgningen och vidare
mot sydväst finns björkar planterade som en allé. På den nya kyrkogården finns enstaka
björkar och lönnar. I olika partier på kyrkogården finns häckar, oftast som rygghäckar av bl a
tuja och häckoxbär. Murgröna växter på muren mellan kvarteren E och F samt G och H.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.
Gångsystem
Framför kyrkan i nordväst finns en yta med betongsten av typen byasten. Asfalterade gångar
löper runt omkring kyrkan. Mittgången som går från långhuset och vidare mot sydväst är även
den asfalterad liksom gången från kyrkogårdsingången i nordväst och vidare mot sydväst. I
kvarter H finns flera asfalterade gångar medan övriga gångar som går inom och mellan
kvarteren är i gräs. I kvarter G finns dock en gång belagd med grus.
Gravvårdstyper
På kyrkogården finns vårdar från hela 1900-talet. Några enstaka är dock från 1800-talets slut.
Materialen är främst grå, svart och röd granit. Några kalkstensvårdar finns också, samt några i
vit marmor och två i gjutjärn. I fråga om utformning följer vårdarna den gängse utvecklingen
under 1900-talet. Vårdarna från 1900-talets början är vanligen påkostade och höga av polerad
svart eller grå, ibland röd granit. Typen av vårdar drar blickarna till sig och förekommer
enbart på den gamla kyrkogården kring kyrkan. Inspirationen till utformningen kan komma
från klassicismen med symmetrisk uppbyggnad och dekor i form av exempelvis girlander
eller en urna. En vård i kvarter D är formad som en obelisk, en typ som förekom vid tiden.
Växriket gav ofta inspirationen och ekblad eller murgröna är vanliga som dekoration. Ibland
är hela vården formad som ett kors som står på en hög sockel eller har en avbildning av ett
kors på en sockel utförts på en hög gravsten med toppig form. En annan stilriktning som kan
skönjas skulle kunna tillskrivas nationalromantiken. Vårdarna är asymmetriska i formen och
har grovt huggna partier, men även de höga. Enklare vårdar för samhällets lägre skikt från
samma period är mindre representerade på kyrkogården, men är oftast mindre och av svart
granit. Från 1930-talet och framåt blir familjegravvårdarna lägre och ibland väldigt breda.
Klassicismen blir nu väldigt populär och kolonner och pilastrar är de vanligaste
dekorelementen. Denna typ av vårdar finns spridd över kyrkogården, men särskilt
framträdanden är det i kvarter E. Typen är också vanlig bland de allmänna gravarna, men i
mindre format. Vid tiden kring andra världskriget kom ofta bestämmelser om hur hög en
gravsten fick vara. Så var det troligen även i Gullabo. När kyrkogården utvidgades 1949
rekommenderas just använding av låga och enhetliga vårdar. Det är också så vårdarna
utvecklas under 1950-70-talen. De präglas av enkelhet och dekoren blir mer sparsmakad.
Denna utveckling märks tydligt i kvarter G och H. Under de senaste decennierna har en
utveckling påbörjats vilket lett till att man åter kan se en större variationsrikedom bland
gravvårdar såväl i material som i former. Fenomenet är tydligt bland den nya kyrkogårdens
vårdar. En grusgrav finns på kyrkogården.
På en hel del vårdar finns den dödes yrkestitel angivet, speciellt bland de äldre vårdarna. Att
ange gårds- eller bynamn är mycket vanligt.
Minneslund
Minneslunden är belägen i den norra delen av nya kyrkogården. Gräsytan är omgärdad av
häckar och andra planteringar. Mitt i ytan finns ett litet stenparti bestående av 12 mindre
naturstenar och en stor. På den stora stenen finns ordet Minneslund inristat. Stenpartiet
symboliserar Jesus och de tolv lärjungarna. I planteringarna finns treenigheten symboliserad
genom att de olika växterna är planterade i grupper om tre. Minneslunden är ritad av
kyrkorådets ordförande Bertil Gustafsson.
Byggnader
På kyrkogården finns endast en byggnad nämligen bårhuset som är halvt nedgrävt i marken.
Bårhuset har fasader av röd kalksten som huggits till rektangulära block och fogats samman.
Ingång finns i sydväst. Sadeltaket täcks av mossa. Mot nordost sticker byggnadens gavel upp
över muren mot kvarter F i en form som liknar en flack trappstegsgavel. Framför bårhuset
finns en lutande plan belagt med kalksten samt murar av samma material.
Övrigt
På en sten som ingår i kyrkogårdsmuren invid den nordvästra entrén finns en signatur efter
kung Gustav VI Adolf inhuggen i stenen efter ett besök av konungen den 17 maj 1954.
Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Kvarter A, B, C och D
Allmän karaktär
Kvarteren utgör tillsammans den gamla kyrkogården som togs i bruk från 1870-talet och
framåt. Kvarter A och B är mycket små kvarter, belägna sydost om respektive norr om
kyrkan. I kvarteren finns omkring 15 vårdar vardera, i kvarter A placerade i korta rader och i
kvarter B mer oordnat med vårdar vända åt olika håll. Kvarter C och D utgör tillsammans en
stor yta framför kyrkans långhus i sydväst. Kvarteren avdelas av mittgången som går över
hela kyrkogården. Båda kvarteren är ordnade med vårdar som står i långa rader, merparten
mot rygghäckar av tuja, ölandstok eller blandade perenner. Mellan många av gravplatserna
finns små buskar av buxbom. Vårdarna är av varierande typer. I kvarter C står två solitärträd,
en hängask och en paraplyalm.
Gravvårdstyper
I kvarteren finns olika typer av vårdar från 1800-talets slut och hela 1900-talet. Materialen är
främst grå, svart och röd granit. I vardera kvarter A och B finns ett gjutjärnskors. Några få
vårdar är av vit marmor. I ett par kombineras granit och vit marmor. I kvarter A finns en vård
som tidigare haft ett kors av vit marmor, som nu saknas. Kalksten förekommer också i några
vårdar, exempelvis ett kors av röd kalksten i kvarter D.
I kvarter A och B finns flera av kyrkogårdens äldsta vårdar. Till dessa hör gjutjärnskorsen, det
i kvarter A daterat 1876 och det i kvarter B daterat 1881. Den allra äldsta står i kvarter B och
är en enkel, liten sten av röd granit med den kryptiska och enkla inskriptionen P S BLM
DÖD 1870. I samtliga kvarter finns ett mindre antal höga vårdar från tiden kring sekelskiftet
1900. Utformningen varierar men många är av svart granit och dekorerade med kors,
blommor eller blad. Ett par är korsformiga och en har formen av en obelisk. Merparten av
vårdarna i området är dock låga, några extra breda så som var vanligt vid tiden kring andra
världskriget. Flera har tydligt klassicerande formspråk med kolonner eller pilastrar som dekor.
I kvarter C och D finns partier med särskilt små vårdar som sannolikt hör till
linjegravsområden från 1920-40-talen. Vårdarna är ofta av svart granit och bär inskriptionen
efter endast en avliden. I kvarter C finns två små vårdar med ovanlig utformning. Den ena
består av ett lamm som ligger på en liten sockel. Materialet är troligen vit marmor.
Inskriptionen lyder: John Albin Walfrid född feb 5 1804 Död dec 3 1894 Dessutom finns
ett bibelord. Typen är mycket ovanlig. En annan vård består av en sockel på vilken vilar en
uppslagen bok, allt i svart granit. Vid några av gravplatserna finns rester av stenramar som
visar att platsen tidigare varit grusbelagd.
På en del vårdar finns den dödes yrkestitel angiven. Hemmansägare är den vanligaste. Andra
som förekommer är bl a nämndeman, handlande, byggnadssnickare, trädgårdsmästare och
riksdagsman. By- eller gårdsnamn finns angiven på merparten av vårdarna.
Övrigt
I kvarter C finns gravplatsen över riksdagsmannen från Gullaboås, Jonas Jonasson (1817-
1895). Den gamla riksdagsmannagården ligger en bit nordost om kyrkogården längs vägen
mot Torsås. Där finns också en minnessten över Jonasson, som bl a var initiativtagare till
Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Kvarter E och F
Allmän karaktär
De båda kvarteren är belägna sydväst om den gamla kyrkogården och utgör en naturlig
förlängning av den. Mittgången kantas här av björkar. De båda kvarteren består av rader av
vårdar i gemensamhetsplanteringar. Strukturen, som är den samma i båda kvarteren, är ordnad
så att två långa rader löper i sydost-nordvästlig riktning med kortare rader i rak vinkel från de
tidigare nämnda raderna. Nyplanterade rygghäckar av tuja finns i området och i en del fall
rosor. Buskar av buxbom finns mellan många gravplatser. Gravvårdarna i området är från
1930-talet och framåt
Gravvårdstyper
Kvarteren är organiserade med olika rader för familjegravar och allmänna gravar. Denna
ursprungliga struktur är tydlig fastän vissa platser fått nya gravstenar under sent 1900-talet.
Familjegravvårdarna är överlag större än linjegravvårdarna. Svart, grå och röd granit är de
dominerande gravstensmaterialen. Några få vårdar är av kalksten varav ett par formade som
kors. En gravsten är av marmor och en av trä, båda korsformade. En av familjegravplatserna
är grusad och omgärdas av ett staket av sten och järn. Detta är kyrkogårdens enda grusade
gravplats men enstaka rester av stenramar tyder på att området tidigare haft fler grusgravar.
Bland familjegravvårdarna finns flera av svart granit som har starkt klassicerande dekor. En
vård i kvarter E är särskilt hög och har ett inhugget kors som dekoration. Vården är rest över
kyrkoherden Gunnar Lagerquist som var Gullabo församlings första kyrkoherde. En
anmärkningsvärd vård i kvarter F är också hög och av grå granit och formad som ingången till
ett antikt tempel med pilastrar och en tresidig överbyggnad. Vården flankeras av två stenurnor
och är sannolikt från 1930-talet. Linjegravvårdarna är oftast av grå eller svart granit och små,
ibland placerade liggande eller lutanden. I vissa fall har man, under 1970-talet och framåt,
gjort ytterligare en begravning i en allmän gravplats. Linjegravarna kan sporadiskt följas från
1932 -35 i kvarter F och från 1939-43 i kvarter E.
Titlar förekommer sällan på vårdarna. Hemmansägare anges i några fall. Andra som
förekommer är förman, kyrkoherde och handlande. By- eller gårdsnamn anges frekvent.
Kvarter G och H
Allmän karaktär
De båda kvarteren är belägna sydväst om den gamla kyrkogården och utgör en naturlig
förlängning av den. Eftersom hela kyrkogården lutar mot sydväst är kvarteren tydligt lägre
belägna än den gamla kyrkogården. Mittgången kantas här av björkar. Mot den äldre
kyrkogårdsdelen finns en mur som delvis är helt övervuxen av murgröna. I kvarter G är
vårdarna placerade längs denna mur samt, i övrigt mestadels, längs kraftiga tujahäckar som
delar in området i olika delar. Mellan många av gravplatserna finns små buskar av buxbom. I
kvarter H utgör bårhuset centrum kring vilka vårdarna är placerade. Även här indelas dock
området av kraftiga tujahäckar. Häck av måbär finns längs med murarna i kvarterens
sydvästra delar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter G är från 1950-talet och framåt medan de i kvarter H mestadels är från
1970-talet och framåt. I kvarter G finns skilda rader för familjegravar och ensamgravarna.
Vårdarna vid ensamgravarna är små i förhållande till familjegravvårdarna. Många av vårdarna
i kvarter G är tydligt klassicerande till sin dekor. Andra har en mycket sparsmakad dekor.
Svart, grå och röd granit är de vanligaste materialen, men någon vård av kalksten och marmor
finns också liksom några naturstenar. I kvarter H finns ett antal urngravar, men vårdarna
skiljer sig inte från de övriga. Endast i några få fall finns den dödes yrkestitel angiven på
vården. Några som förekommer är hemmansägare, kvarnägare och byggmästare. By- eller
gårdsnamn anges mer frekvent.
Övrigt
Av de små gravstenarna i kvarter G står flera på ett olyckligt sätt nästan inne i tujahäcken.
Nya kyrkogården
Allmän karaktär
Nya kyrkogården är belägen norr om de äldre delarna och utgörs av en rektangulär gräsyta om
gärdad av måbärshäck och mur. Vårdarna står ryggställda, en rad mot häck av häckoxbär.
Några lönnar är planterade i området. Minneslunden utgör nästan hälften av ytan.
Gravvårdstyper
Vårdarna är av olika typer från slutet av 1980-talet och framåt. Gravstenarna är relativt
jämnstora, men olika utformning och dekor förekommer. Inga yrkestitlar anges på vårdarna,
däremot då och då by- ort- eller gårdsnamn.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
