Den gamla kyrkogården, i anslutning till Kråksmåla kyrka, har brukats under mycket lång tid.
Platsen är belägen högst uppe på en höjd men utsikten begränsas av träd och bebyggelse.
Kyrkogården är utlagd väster och söder om kyrkan. Idag har kyrkogården en ordnad karaktär
med gångar som avskiljer de olika gravplatsområdena. Inom flera av gravplatsområdena finns
dock en äldre karaktär kvar där alla gravvårdar inte står på led och där det till synes raka
gångsystemet ändå har fått anpassa sig till hur raderna med gravplatser varit placerade. Detta
ger kyrkogården ett ålderdomligt drag. Till det ålderdomliga intrycket av platsen bidrar också
kyrkan, klockstapeln, stigluckan och flera ålderdomliga gravvårdar. Gravvårdarna är från
skiftande tidsperioder men även moderna gravvårdar har i flera fall en traditionell karaktär.
Ett fåtal lediga gravplatser finns främst i område 1. Många av familjegravplatserna har
brukats under lång tid och används än idag för nya gravsättningar. Kyrkogården saknar
kvartersuppdelning. För att underlätta beskrivningen av området har de olika delarna av
kyrkogården numrerats vilket visas på gravkartan.
Omgärdning
Kråksmåla gamla kyrkogård omgärdas av en kallmurad stödmur av kanthuggen granit. In mot
kyrkogården är den täckt av en sluttande jordvall. Utanför muren är lönnar planterade.
Ingångar
I norr: portstolpar klädda med rödmålade bräder och täckt av spetsiga huvar av träspån lika
kyrkans tak.
I öster: stiglucka vars väggar och tak är klädda med spån likt kyrkan. Väggspånen är målade i
rött medan takspånen är tjärade.
Vegetation
Trädkrans: Lönnar planterade utanför stödmuren.
Gångsystem
En större gång går från ingångarna i norr och öster fram till kyrkans ingång. Därutöver går en
mindre gång från kyrkans västra ingång, runt område 2 och till kyrkans södra ingång.
Gångarna är belagda med grus.
Gravvårdstyper
På den gamla kyrkogården varierar gravvårdarna från typer vanliga i slutet av 1800-talet till
dagens rektangulära granitvårdar med individuella utsmyckningar. Höga, stående vårdar är
vanligast i kyrkogårdens västra del. På kyrkogården finns också liggande vårdar av olika typer
samt vårdar av marmor, sandsten, kalksten, trä eller gjutjärn. Ett mindre antal gravvårdar har
återanvänts antingen genom en ny inskription på baksidan eller genom att stenen slipats om.
Framför flera vårdar som markerar familjegravar har mindre stenplattor placerats som visar på
sekundära begravningar på gravplatsen. Man kan också notera att antalet gravvårdar från
slutat av 1950-talet och 1960-talet är litet. Detta sammanfaller med att den nya kyrkogården
tas i bruk.
Minneslund
Kråksmåla kyrkogård saknar minneslund. Församlingsbor som önskar gravsättas i minneslund
hänvisas till minnelunden på Nybro kyrkogård.
Byggnader
På kyrkogården står en klockstapel uppförd 1796. Den är byggd av trä, rödmålad och täckt av
spån likt kyrkans tak. Taket är spetsigt och kröns av ett kors och en tupp i smide. I stapeln
hänger fyra klockor varav de två äldsta har manuell ringanordningen kvar. Den största av
dessa båda klockor är dock spräckt. Ytterligare två klockor installerades 1947 och försågs
med elektronisk ringanordning.
Vid den östra ingången finns en äldre stiglucka. När den är byggd är inte känt. Under 1800-
talet flyttades en av kyrkogårdens två stigluckor till sydöstra hörnet av den dåvarande
kyrkogården. Den kom att användas som sockenmagasin, bårhus och vedbod. På 1920-talet
väcktes tanken på att återge stigluckan sin ursprungliga funktion. Omkring 1946-47
genomfördes det. Stigluckan placerade då vid den östra ingången till kyrkogården. Den är
byggd av liggande timmer och ytterväggarna är klädda med rödfärgade spån likt kyrkans
väggar. Taket är också av spån och tjärat. På den södra innerväggen är en dekormålad bjälke
som hittades vid renoveringen av kyrkan 1954-55 placerad. Denna har förmodligen utgjort en
del av de målade väggarna i den gamla kyrkan. När den gamla kyrkan revs återanvändes
väggtimret som golv i den nya kyrkan. I anslutning till bjälken finns en informationstext.
Inrymt under kyrkogårdens stödmur i öster. Här installerades för några år sedan en likkyl.
Bisättningskällarens ytterfasad är av kallmurad, kanthuggen granit. Dörrarna är brunbetsade
med skyddande plåt av koppar.
Förråd och personalutrymmen finns i anslutning till den nya kyrkogården.
Övrigt
Kyrkogårdens belysning består av lyktstolpar som i stilen ska föra tankarna till äldre tiders
gaslyktor.
Beskrivning av enskilda områden med kulturhistorisk bedömning
Område 1 och 2
Allmän karaktär
Område 1 och 2 är belägna söder om långhuset. Enligt gravkartan rymmer området 1 ca 75
gravplatser och område 2 ca 187. Område 1 är beläget längst österut av dem båda. I öster och
söder avgränsas området av kyrkogårdens stödmur och i norr och väster av grusgångar.
Område 2 avgränsas i samtliga väderstreck av grusgångar. Majoriteten av gravvårdar är vända
mot öster men i båda områdena är de västligaste raderna med gravvårdar vända mot väster. I
kvarter 1 finns idag flera lediga gravplatser. I område 2 kan möjligen en äldre struktur anas. I
väster och söder är flera köpegravar placerade varav några mycket påkostade. Man kan tänka
sig att de tidigare utgjort en ram till ett linjegravsområde. Av detta syns dock idag inga
andra spår. Den äldsta gravvården från 1897 återfinns i område 2 liksom den yngsta från
2004. I område 1 är den äldsta gravvården från 1913 och den yngsta från 1934. Gravvårdar
från 1930-talet dominerar i område 1 medan det i område två förefaller finnas två
dominerande tidsperioder, 1930-40-talen samt 1970-talet. Yrkestitlar förekommer framförallt
i område 2. De titlar som förekommer är hemmansägare, kyrkvärdar samt nämndeman,
glasmästare, mjölnare och bildhuggare. Den dödes hemort anges på majoriteten av
gravvårdarna.
Gravvårdstyper
Område 1 och 2 tillhör de delar av kyrkogården som bör ha brukats under lång tid. Kvarteren
har dock lagts om under 1920-talet och därefter kontinuerligt brukats. I båda områdena
dominerar låga stående gravvårdar typiska för de tidsperioder som flertalet av gravvårdarna
härrör från. Materialet är främst grå och svart granit men även röd granit förekommer. Ett
mindre antal gravvårdar av avvikande material finns i område 2. Det är två gravvårdar av
sandsten varav en är ett mindre kors, en gjutjärnsurna på stensockel samt en trävård med
sniderier och avtäckt med kopparplåt daterad 1944. I södra delen av område 2 finns två höga
äldre gravvårdar med utmärkande utformning. En av dem är av grå granit med klassicerande
stildrag i form av pilastrar och tempelportik. Den andra har en obeliskform och står på
kyrkogårdens enda grusbelagda gravplats vilken omgärdas av stenpollare och kätting.
Övrigt
I område 2, gravplatsen belagd med grus, är nämndemannen Johan Alfred Johansson från
Branthult, död 1897, begravd med hustru och barn. Han donerade en stor summa till
kommunen och församlingen. Från denna donation kan man än idag söka bidrag om man är
född i Kråksmåla socken.
I nordvästra delen av område 2 finns en mindre samling av barngravar.
Område 3 och 4
Allmän karaktär
Område 3 och 4 är belägna i södra delen av kyrkogården. De båda områdena anlades i
samband med utvidgningen av kyrkogården under 1900-talets första decennier. Mellan de
båda områdena gick tidigare en grusad gång. Denna är idag insådd med gräs. Båda områdena
avgränsas i söder samt öster respektive väster av kyrkogårdens stödmur. I norr avgränsas
område 3 av en grusgång och område 4 av område 5. Enligt gravkartan rymmer de båda
områdena ca 225 respektive 110 gravplatser. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster.
Undantaget är den västligaste raden i område 3 som är vänd mot väster. Den äldsta
gravvården i område 3 är från 1913 och i område 4 från 1914. De yngsta gravvårdarna är från
2003 respektive 2001. I område 3 dominerar två tidperioder, 1920-1940 samt 1970-1990. Den
dominerande perioden i område 4 är 1910-1920. De äldsta gravvårdarna i område 3 står i den
västra delen. Från mitten av området och österut kan man följa en äldre kronologisk tillväxt
av kvarteret från 1920 till 1926. Kanske var det här gränsen mellan de båda utvidgningarna i
början av 1900-talet gick. Titlar förekommer, men sparsamt. De flesta finns i område 4.
Vanliga titlar är lantbrukare, hemmansägare, och kyrkvärd. Därutöver förekommer titlar som
bruksförvaltare, maskinist, sjuksköterska, nämndeman, kvarnägare och kammarskrivare. Den
dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna.
Gravvårdstyper
I område 3 dominerar låga stående gravvårdar och i område 4 höga stående gravvårdar. Ett
mindre antal liggande gravvårdar finns också. Eftersom områdena brukats kontinuerligt under
hela 1900-talet finns här exempel på gravvårdar från hela århundradet. Materialet är främst
grå och svart granit men även röd granit förekommer. I område 3 står en trävård avtäckt av
kopparplåt och dekorerade med sniderier från 1975. I nordvästra delen av område 4 står två
gravvårdar av marmor. Den ena är i form av ett kors och den andra en låg pulpetformad sten
med en uthuggen krans. De båda gravvårdarna är från 1949 respektive 1915.
Övrigt
I södra delen av kvarter 3 är bruksförvaltaren Olaf Landaas från Norge begravd. Han dog i
Kalmar 1922. Vem han var och varför han begravdes i Kråksmåla är inte känt. Man vet inte
heller vilket bruk han var anställd vid.
Område 5, 6, 7 och 8
Allmän karaktär
De fyra områdena är belägna på norra och västra delen av kyrkogården. Område 5 ligger
väster om område 2 och avgränsas i söder av område 4, i väster av kyrkogårdens stödmur, i
norr av klockstapeln och i öster av grusgång. Område 6 ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn
och avgränsas i väster och norr av kyrkogårdens stödmur, i öster av grusgång och i söder av
klockstapeln. De båda områdena 7 och 8 är små områden med ett litet antal gravplatser.
Område 7 är beläget på nordvästra sidan av kyrkan och område 8 söder om kyrkans kor.
Enligt gravkartan rymmer de fyra områdena ca 46, 145, 3 respektive 3 gravplatser.
Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster. Undantagen utgörs av de tre gravvårdarna i
område 7 som är vända mot väster och en av gravvårdarna i område 8 som är vänd mot söder.
I område 6 finns kyrkogårdens äldsta gravvård från 1849 medan den äldsta i område 5 är från
1874. De yngsta gravvårdarna i dessa båda områden är från 2004 respektive 2003. Områdena
har brukats kontinuerligt sedan slutet av 1800-talet och under hela 1900-talet. Någon period
som dominerar går inte att utläsa. Yrkestitlar är vanliga, i synnerhet i område 6. De vanligaste
är hemmansägare, kyrkvärd, nämndeman, lantbrukare och fabrikör. Dessutom förekommer
titlarna kantor, hotellägare, godsägare, sjökapten, kronofogde, rusthållare, vice
kronobefallningsman och kapten. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna.
Gravvårdstyper
Intrycket i områdena 5 och 6 domineras av de höga stående gravvårdarna varav flera är
mycket ålderdomliga. Materialet är företrädesvis grå och svart granit men även röd granit
förekommer. Flera av de äldre gravvårdarna är dock tillverkade av ovanliga material. Fyra
gravvårdar är av sandsten varav en i form av ett kors. Av de övrig fyra är en dekorerad med
uthuggna pinjekottar. I område 6 står två gjutjärnskors. Ytterligare ett kors av metall står i
området. Det förefaller vara gjort av svartmålade järnrör som i ändarna försetts med
silvermålade knoppar. En platta av plåt ger upplysningar om den döde. Här finns också en
minnesvård liknande en kista av granit. På vården finns en minnesskrift över Carolina Collin
död 1897 med minnesord av barnen i USA. Minnesord finns också över maken F. W. Collin.
Efter makans död reste han till USA och avled där 1922 i Illinois. Gravvårdarna i område 7
utgörs av två stående gravvårdar av svart granit från 1914 respektive 1918. I område 8 står två
trävårdar. Båda är vitmålade. Den ena är i form av ett kors medan den andra är en dekorera
dödsbräda. Dessutom finns i området en kalkstenshäll.
Övrigt
De äldre gravvårdarna är resta över flera för Kråksmåla betydelsefulla personer. I område 6 är
Reinhold Victor Scheutz begravd tillsammans med hustrun Lina. Scheutz utbildade sig till
glasblåsare på Kosta glasbruk och grundade Boda glasbruk. År 1880 köpte han Alsterbro
glasbruk och överlät det omgående till sina tre söner. I området finns också gravvården över
kaptenen vid Kungliga Calmare Regemente Johan P. Björkman död 1849. Björkmans
gravvård är den äldsta bevarade på Kråksmåla kyrkogård.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
