KLÄCKEBERGA KYRKA

Kyrkogårdens historik
Kläckeberga kyrkogård anlades i samband med kyrkans uppförande under medeltiden. Hur
kyrkogården gestaltade sig då vet vi inte mycket om. Första avbildningen av kyrkogården är
en teckning från 1634 av J. H. Rhezelius. Kyrkan står i norra delen av kyrkogården vilken har
en rektangulär form. På avbildningen ser det ut som om kyrkogården endast hade en ingång åt
söder. Väster om kyrkan var klockstapeln uppförd och strax sydost om kyrkan avbildas en
byggnad där taket är förstört. Vad byggnaden användes till är inte känt. På ritningen ser man
att hela kyrkogården omgärdades av vallar och på ritningen står det waller gamble. Vidare
finns det en karta från år 1794 där kyrkan finns utmärkt och kyrkogården bildar en något
avsmalnande rektangel mot söder. Från 1820-talet finns en teckning av kyrkan och delar av
kyrkogården. Klockstapeln hade nu fått flytta fram till sitt nuvarande läge då kyrkan byggts på
med ett halvrunt kor, vilket skedde på 1690-talet. Kyrkogårdsmuren avbildas som en vallmur
och en ingång med grindar återges i murens nordöstra hörn. Ett par träd var planterade väster
om kyrkan. Yttrligare en avbildning av kyrkan finns, från 1835. Ännu en gång är kyrkan
avbildad från söder. Kyrkan omgärdas på ritningen i väster och söder av vad som ser ut som
en mur medan det i öster ser ut att vara en gärdsgård. År 1856 jämnades kyrkogårdens vallar
ut och sannolikt var det då som nuvarande kyrkogårdsmuren i söder uppfördes.

Två utvidgningar av kyrkogården gjordes i slutet av 1800-talet. Den första utfördes år 1883,
då kyrkogården utvidgades 12 meter åt öster, och det var sannolikt då som den östra muren
uppfördes. Sju år senare, 1890, utökades kyrkogården 4 meter åt norr. På kyrkogårdens
sydöstra del uppfördes ett gravkor år 1888 över familjen Jegerhjelm. Släkten Jegerhjelm ägde
sedan 1832 Kläckeberga gård.

År 1940 utförde Harald Åkerlund arkeologiska undersökningar strax norr om kyrkan. Han
påträffade då en mindre vallgrav grävd några meter utanför kyrkogården. Innanför vallgraven
påträffades ett antal byggnader som sträckte sig in under kyrkogårdsmuren. Lämningarna
daterades till medeltid. Ett schakt grävdes även på insidan av nuvarande kyrkogårdsmur. Där
påträffades en bit av vad som tolkades som en ringmur. Ringmuren har alltså uppförts efter
det att bebyggelsen rivits någon gång under senare hälften av medeltiden. Vallgraven utanför
muren har tillkommit först mot slutet av medeltiden eller möjligen så sent som på 1500-talet.
Åkerlund tolkade lämningarna som rester efter profan bebyggelse som funnits på platsen och
att detta kanske kunde tyda på att Kläckeberga till en början uppfördes som en profan
byggnad.

På ett fotografi som bör vara från början av 1900-talet visas en ängslik kyrkogård. På bilden
syns ett fåtal vitmålade träkors, enstaka vårdar i sten, och planterade häckar. Ett antal
fotografier från 1930-40-talet ger en helt annan bild av kyrkogården. Nu var kyrkogården
uppordnad med köpta gravar längs gångarna. Många av gravplatserna var omgärdade av
häckar och belagda med grus. Ett stort antal gravplatser hade stenramar och nästan alla
platserna markerades av murgrönekullar. I kvarteret Klockstapeln liksom öster om koret
fanns, vilket syns på fotografierna, större sammanhängande tomma ytor. En bild är tagen på
den norra sidan om kyrkan. Längst till vänster i bild, närmast muren i norr syns ett antal
vårdar av sten uppställda. Då det aldrig, vad vi vet, förekommit begravningar på den norra
sidan måste det vara gravvårdar som tagits ur bruk och ställts upp. På ett fotografi från
sydväst, taget av Iwar Andersson 1943, kan man se köpegravar, grusbelagda och omgärdade
med låga häckar längs en då befintlig grusgång i väster. Innanför köpegravarna markerade
murgrönekullar och små vårdar sannolikt allmänna linjen.

År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift där församlingarna fick svara
på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Kläckeberga församlings kyrkoherde P.
Ståhlberg beskriver något om hur kyrkogården då såg ut. Han berättar att på kyrkogården var
det planterat träd huvudsakligen lindar och häckar av buxbom. Vidare beskriver han att
enskilda gravar var förlagda utmed gångarna och att allmänna gravar fanns inne i kvarteren.
Gravkullar oftast av murgröna var vanligt, berättar han vidare. För gravvårdarnas höjd hade
man som regel att de inte fick överstiga 120 cm höjd.

En kullerstensmur uppfördes framför kyrkans södra långhusfasad i öst-västlig riktning någon
gång mellan 1938 och 1964. Den förhöjda ytan framför långhuset har inga gravvårdar. Att
döma av äldre fotografier har det inte heller tidigare under 1900-talet funnits några gravar där.
Inte heller ytorna väster och norr om kyrkan tycks inte ha används till begravningar på tidigt
1900-tal. På 1960-talet anlades dock ett mindre gravområde väster om kyrkan, intill gången
mot norr.

Under 1950- talet påbörjades de förändringar som vi ser resultatet av idag. Grusgångar och
grusgravar såddes igen och omgärdningar kring gravplatser togs bort. Många äldre gravstenar
togs också bort under årens lopp. En samling äldre gravvårdar stod under en period längs
muren i väster, men är numera borta. Idag finns ett mindre antal äldre gravvårdar uppställda
längs kyrkans norra långhusvägg.

Under 1984 inlämnade församlingen en ansökan om rivning av det Jegerhjelmska gravkoret
till länsstyrelsen. Ansökan avslogs med anledning av gravkorets stora kulturhistoriska värde.
Efter detta avslag rustades gravkoret upp och bland annat omputsades fasaderna.

1986 tillkom nya kyrkogården norr om den gamla och innan marken togs i anspråk gjordes en
arkeologisk undersökning. Undersökningen resulterade i att boplatslämningar från vikingatid
och senmedeltid undersöktes.

År 1987 inkom och godkändes ett förslag om att anlägga minneslund mellan den gamla och
den nya kyrkogården. Minneslunden iordningställdes och invigdes dock inte förrän 1992.

ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets fotodatabas
Lantmäteriet
Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från 1949
Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992
Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm
2001
Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.
Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999
Westergren, Ebbe. Fattighuset i Kläckeberga. Utgiven av Dörby- Kläckeberga
hembygdsförening och Kalmar läns museum
Westergren, Jan. Ring, Cecilia. Kläckeberga kyrka, Kulturhistorisk utredning, 2005. Kalmar
läns museum. 2005
Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996
Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se
Muntlig uppgift kyrkvaktmästare Mats Hägg

Beskrivning av kyrkogården

Allmän karaktär
Kläckeberga kyrka har en gammal och en ny kyrkogårdsdel. Den gamla kyrkogården har en i
huvudsak rektangulär form. Gravplatserna är koncentrerade till kyrkans södra och östra sida.
Väster om kyrkan finns bara en kort rad med gravvårdar. Norrsidan används inte för
begravningar. Söder om koret står en klockstapel. I södra delen av kvarteret Klockstapeln,
intill södra muren, är ett gravkor uppfört för släkten Jegerhjelm. Kyrkogårdens mest
iögonfallande gravvård, näst efter det Jegerhjelmska gravkoret, är John Malmborgs
familjegrav från 1940-talet vid korets södra sida. Graven har en monumental utformning och
omgärdas av ett stenstaket. Inga grusgravar finns idag bevarade utan hela kyrkogården,
förutom gångarna, är insådd med gräs. Norr om gamla kyrkogårdsbegränsningen skapades en
ny del på 1980-talet. Här har endast ett mindre antal gravplatser tagits i bruk. Ett
urngravsområde är ordnat i nordöstra hörnet. Mellan den gamla och den nya delen finns
minneslunden. I anslutning till den nya kyrkogården och minneslunden ligger en parkering.

Omgärdning
Den gamla delen omgärdas av en mur som invändigt motfyllts med jord, en så kallad vallmur.
Den nya delen omgärdas av en måbärshäck.

Ingångar
Det finns tre ingångar till Kläckeberga kyrkogård och alla är placerade på den östra sidan.
Kyrkogårdens huvudentré ligger i mitten av den östra muren, på gamla delen, där en gång
leder fram längs kyrkans södra sida. Det är en svartmålad, dubbel smidesgrind mellan
granitstolpar. På stolparna finns en kula av järn. De två andra ingångarna är placerade på den
nya delen. Den längst i söder är en enkel svart målad järngrind mellan granitstolpar. Den
längst i norr består av två svartmålade järngrindar mellan granitstolpar.

Vegetation
Trädkrans: Längs den västra och södra delen av gamla kyrkogården finns en splittrad
trädkrans av ekar.
Övrigt: Ekar och lindar finns planterat på gamla kyrkogården. På den nya delen finns häckar
av tuja, svartaronia, spirea och paraplyalmar planterade i hörnen av de olika gräsytorna.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
Gångarna är utlagda i ett rätvinkligt system i nord-sydlig och öst-västlig riktning över
kyrkogården. En huvudgång framför kyrkan markeras med större bredd. Huvudgången
svänger av mot norr när den når fram till kyrkogårdsmuren i väster. Gången leder fram till
förråd och personalutrymmen. Gångarna är grusbelagda både på den gamla och den nya
delen.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna på Kläckeberga kyrkogård kännetecknas av stor variationsrikedom både vad det
gäller ålder, material och form. Svart och grå granit är det vanligaste materialet, men här finns
också ett stort antal kalkstensvårdar av vilka flertalet också hör till kyrkogårdens äldsta
vårdar. Kyrkogården rymmer också ett par exempel på vårdar från mitten och slutet av 1800-
talet i form av gjutjärnskors och marmorvårdar. De äldsta vårdarna finns alla av naturliga skäl
i kvarteren närmast kyrkan. Många gravvårdar bär klassicerande formspråk. Det kan innebära
att själva stenen fått en form som efterliknar ett tempel från antiken, eller att kolonner,
lagerkransar och dylikt ingår i motivet. Två större omgärdade familjegravar finns på
kyrkogården. Sydöst om koret är familjen Malmborgs gravplats och i Kvarteret Klockstapeln
är familjen Le Grands familjegravplats. I samma kvarter finns även det Jegerhjelmska
gravkoret.

Minneslund
Minneslunden anlades 1992 på en yta mellan den gamla och den nya delen av kyrkogården.
Minneslunden utgörs av en rektangulär gräsklädd yta och jordningsytan markeras av fyra
hörnstenar. Från kyrkogårdsgången in till minneslunden leder en gång av kalksten vilken
avslutas som en kalkstenslagd yta. I kalkstensläggningen finns ett antal öppningar med jord
med plats för att sätta vaser. På en natursten till vänster i lunden står det Minneslund.
Platsen omgärdas av spirea, rosenpakttry, dvärgsyren, luktolvon och forsythia.

Byggnader
Klockstapeln byggdes omkring 1690, då den ersatte en äldre klockstapel som kom att stå i
vägen för det nya kor som uppfördes vid denna tid. Klockstapeln, som är uppförd i trä är
liksom kyrkans tak täckt med tjärstruken ekspån.

Jegerhjelmska gravkoret uppfördes i kyrkogårdens sydöstra hörn, troligen vid slutet av 1800-
talet som sista vilorum för släkten Jegerhjelm som då innehade Kläckeberga gård. Byggnaden
är i det närmaste kvadratisk och uppförd av kalksten. Fasaden är spritputsad med släta
omfattningar. Byggnaden täcks av ett tälttak klätt med falsad, galvad plåt, som är
svartmålad. Taket krönes av ett kalkstenkors. I gravkoret finns fortfarande kistor, vilka står på
sandgolvet.

I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger en personal- och förrådsbyggnad. I dessa utrymmen är
också kyrkobesökarnas toalett inrymd. Byggnaden är uppförd i vinkel och dess äldsta delar är
troligen från slutet av 1960-talet, då en gammal redskapsbod revs. Personal- och förrådshuset
har sedan byggts till i etapper.

Övrigt
På kyrkogården intill kyrkans kor är en minnessten uppställd över Frälseinspektoren Christian
Fredrik von Sydow född i Pommern 1714, inflyttad till Sverige 1725 död på Stävlö 1773 och
hans hustru Christina Wahlsten född 1717 död på Stävlö 1753. Släktföreningen reste 1965
minnesstenen, som är i röd kalksten.
Äldre gravvårdar som tagits ur bruk har ställts upp intill norra långhusväggen.

Beskrivning av enskilda kvarter/områden

Kvarter Skansen, Klockstapeln och Kyrkan

Allmän karaktär
Kvarteren Skansen, Klockstapeln och Kyrkan ligger runt om kyrkan på den gamla
kyrkogården. Kvarteren rymmer 328, 164 respektive cirka 180 gravplatser. Kvarteren
avgränsas i ytterkanterna av kyrkogårdsmuren och mellan kvarteren är grusade raka gångar. I
kvarteren finns gravvårdar från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talet. Höga, stående,
mer påkostade gravvårdar finns närmast koret. Ett gravkor och två större familjegravar med
omgärdning finns i kvarteren. Gravvårdarna står i rader och en del är ryggställda utan
rygghäckar. Vårdarna är vända mot öster, väster och norr. Området är gräsbesått.

Gravvårdstyper
På gamla kyrkogården finns gravvårdar från alla 1900-talets årtionden representerade men
gravvårdar från 1960-, 70- och 80-tal dominerar. Ett antal gravvårdar är daterade till 1800-
talet. Den äldsta vården, finns i kvarteret Klockstapeln, och är från 1850. Det är en liggande
kalkstenshäll där årtalet är angivet med romerska siffror. Vårdarna är resta över friherre Axel
Oskar Raab och hans hustru Augusta Raab, född Löwenhielm. Sammanlagd är nio gravvårdar
från 1800-talet. Övervägande delen av vårdarna är gjorda i svart eller grå granit. Röd granit
förekommer också liksom ett antal vårdar som är gjorda i kalksten. Här finns även ett par
träkors utan inskription, ett par kopparkors samt två gjutjärnskors varav det ena är fäst vid en
vård av kalksten. Ett kors av järnrör är dekorerat med ett hjärta i plåt. En modern vård är gjord
i metall och glas.

Gravplatsen över familjen Malmborg är den mest anmärkningsvärda liksom det Jägerheimska
gravkoret. Den Malmborgska gravplatsen är stenbelagd och omgärdas av ett staket av sten.
Innanför staketet på vardera kortsidan finns en soffa i granit med uthuggna rosor. På
hörnpelarna står stenurnor med kopparknoppar. På ett fåtal gravplatser finns murgrönekullar.
Ett stort antal gravvårdar har tydliga klassicerande drag.

På ett stort antal av gravvårdarna finns den dödes titel angiven. Vanligast förekommande är
lantbrukare. Därutöver finns titlarna godsägare, hemmansägare, fiskare, båtsman, pastor,
kyrkovaktmästare, kantor, kyrkvärd, murarmästare, tegelbruksarbetare, tegelarbetare,
inspektor, byggmästare, byggnadsingenjör, slöjdare, snickare, verkmästare, agronom,direktör, trafikbilägare, trädgårdsmästare, sjuksköterska, smedmästare, rättare, nämndeman,
stationsmästare, fanjunkare. Ortnamn förekommer på merparten av gravvårdarna.

Övrigt
Pastor Carl Athell har sin gravplast i kvarteret Skansen. Carls mor och far, Petronella
Petersdotter och Anders Olsson, bodde under åren 1879-1885 på andra våningen i fattigstugan
tillsammans med sina åtta barn. År 1885 dog modern. Efter hustruns död hade fadern inga
möjligheter att ta hand om barnen. Barnen utackorderades i sockenstugan till lägstbjudande.
Carl har beskrivit dagen då han auktionerades ut första gången som sexåring. Carl fick
genomlida ytterligare tre auktionsdagar i sitt liv. I boken Fattigstugu- Calle har han beskrivit
sitt liv. Längre fram flyttade Carl till Amerika och blev predikant i Svenska evangeliska
frikyrkan. Han tog sig då namnet Athell. Sedan 1951 ligger han begravd på Kläckeberga
kyrkogård.

Vid en arkeologisk undersökning intill kyrkans södra långhusvägg, 2005, påträffades ett
skelett som var begravt i linje med kyrkans vägg. Ett underarmsben skickades för 14 C analys
och skelettet daterades till 1200-1400-tal. Den långa spännvidden på dateringen gör det svårt
att dra några slutsatser om den döde gravlagds i och med kyrkans uppförande eller i ett senare
skede.

Nya delen

Allmän karaktär
Nya delen ligger norr om kyrkan, har en rektangulär form och är helt insådd med gräs. Mellan
gräsytorna löper raka grusbelagda gångar. Området omgärdas av en häck av mårbär. Det är
bara planlagt för gravplatser på hälften av den nya ytan enligt gravkartan. Området närmast
minneslunden är det som har tagits i bruk. Platsen omgärdas av en hög tujahäck.
Gravvårdarna står i raka rader vända mot norr, öster och väster. Mellan raderna växer liten
svart aronia som rygghäckar. I mitten av området finns en cirkelrund kalkstenbelagd plats
med en staty, kallad Lovsång. Statyn är gjord av Thomas Kvarsebo och föreställer två korister
på en sockel av granit. Mellan den gamla och den nya delen är minneslunden.

Gravvårdstyper
Merparten av vårdarna i området i området är medelstora och stående. Materialet är
övervägande av grå granit men även svart och röd förekommer. Naturstenar förekommer i
några få fall. Här finns även tre kors av kopparplåt samt en vård i järn. Första gravplatsen togs
i bruk 1985. Inte på någon vård anges den dödes titel och endast på två gravvårdar nämns
hemorten.