Beskrivning av kyrkogården
Allmän karaktär
Hagby kyrkogård är en liten kyrkogård och omgärdas av en vallmur. På insidan av muren
finns en trädkrans av ekar och lönnar. Gravplatserna finns runt om kyrkan och det finns ingen
kvartersuppdelning av kyrkogården. För att underlätta rapportskrivandet har kyrkogården
delats upp i norra respektive södra delen (se gravkarta). På båda delarna är gravvårdarna
ordnade i rader i gräsmatta. Gravvårdarna utgörs av ett blandat material. Öster om kyrkan
finns flera av kyrkogårdens äldsta gravvårdar. Intrycket domineras av dessa höga resta vårdar
i mestadels svart granit. Södra delen är mer likartad med sina låga rektangulära vårdar.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas i alla väderstreck av en vallmur, av murad natursten.
Ingångar
Det finns tre ingångar till kyrkogården. I öster finns huvudentrén. De övriga två finns på den
västra sidan. Vid alla tre ingångarna finns grindar i samma utförande, svartmålade
smidesgrindar, mellan grindstolpar av granit. Troligen är grindarna tillverkade av Thörnqvist i
Runtorp. Samma typ av grindar finns bland annat i Madesjö, Örsjö och Mortorp.
Vegetation
Trädkrans: uppe på vallmuren finns det planterade ekar, lönnar och en ask.
Övrigt: inne på kyrkogården till höger innanför den östra grinden står en ensam ek.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.
Gångsystem
En grusbelagd gång löper i öst-västlig riktning på kyrkans södra sida. Ytterligare en grusad
gång leder från vapenhuset fram till det gamla sockenmagasinet. Längs kyrkans östra sida
finns en gång av lagda kalkstenar.
Gravvårdstyper
På kyrkogården finns varierande gravvårdstyper från början av 1800-talet men med en
dominans för vårdar från 1950-talet och framåt. På den norra delen, finns ett stort antal höga
vårdar, av den typ som var vanlig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Många är av
svart granit och blankpolerade. Ett fåtal mycket breda vårdar, som var vanliga på 1930-50-
talet finns på den södra delen. Grå, svart och röd granit dominerar som material. Många
gravvårdar bär klassicerande formdrag. Det kan innebära att själva stenen fått en form som
efterliknar ett tempel från antiken, eller att kolonner, lagerkransar och dylikt ingår i motivet.
Tre platser omgärdas av stenram, en av stenpollare och silverfärgad järnkedja och två av
gjutjärns/eller smidesstaket. På en av de omgärdade gravplatserna finns gravkullar av
murgröna.
Minneslund
På Hagby kyrkogård finns ingen minneslund. Sockenbor som önskar begravas i minneslund
hänvisas till Arby kyrkogård.
Byggnader
Ett före detta sockenmagasin, som under en period användes som bårhus, finns i det sydvästra
hörnet av kyrkogården. Byggnaden är medeltida och uppförd i natursten och vitkalkad, taket
är lagt av svarta tegelpannor. Bårhuset har ingen kylanläggning och det används idag som
förråd. Intill sockenmagasinet finns ett rött trähus också det med svart tegeltak. Det har
tidigare varit stiglucka vid ena kyrkogårdsporten fram till år 1837 då det flyttades till sin
nuvarande plats. Byggnaden används som förråd och här finns också en centraldammsugare
till kyrkan installerad. Klockstapeln, uppförd 1693, finns även den i södra delen av
kyrkogården.
Övrigt
Borttagna vårdar förvaras intill en förrådsbyggnad väster om kyrkan.
Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Norra delen
Allmän karaktär
Norra delen består av cirka 304 platser och ligger väster, norr och söder om kyrkan. Området
avgränsas åt söder av en grusbelagd gång och i övriga väderstreck begränsas området av
kyrkogårdsmuren. Närmast kyrkan i öster finns en gång av kalkstensplattor. Intrycket av
området domineras av de höga vårdarna, flertalet blankputsade svarta i granit som finns
omedelbart öster om kyrkan. Många platser rymmer familjegravar som brukats av samma
familj under en lång tid. Vårdarna är vända mot öster eller väster. Området är gräsbesått.
Gravvårdstyper
Gravplatserna ligger med några få undantag i gräs. Det finns fem gravplatser som är
grusbelagda. Tre är omgärdade av stenramar varav en har hörnkulor av sten. En har
stenpollare med silverfärgad järnkedja och en har ett svartmålat gjutjärnsstaket. Två vårdar är
av gjutjärn, varav en korsformad och rest över ålderman Carl Jonsson, död år 1862 och den
andra är i nygotisk stil rest över Jonas Håkansson år 1867. Här finns också ett kors i marmor
samt en granitvård formad som en trädstam med maramorplatta. Två vårdar av kalksten finns
i kvarteret varav en liggande. Vårdar i form av avbrutna pelare, obelisker, pelare med urnor
med mera är vanliga. Den äldsta vården är från år 1853 och det finns ytterligare 10 vårdar
från 1800-talet i kvarteret. I kvarteret är det till övervägande delen familjegravar som använts
under en lång tid och nya begravningar sker kontinuerligt.
Den dödes yrkestitel finns angiven på ungefär hälften av alla vårdarna. Vanligast är
lantbrukare men titlar som åldermannen, skepparen, sjökaptenen, garvaren, tandteknikern,
rektorn, brevbäraren, mjölnaren, kantor, förskoleläraren, byggmästaren, pälsdjursuppfödaren,
skräddarmästaren, målarmästaren och kronolänsmannen förekommer också. Ortnamn
förekommer ofta på gravvårdarna.
Övrigt
På en av gravvårdarna står det Vegamannen C E Ljungström. Titeln Vegaman betyder att han
var med på Nordenskiölds expedition. Under flera århundraden sedan 1500-talet och framåt
hade upptäcktsresanden runt om i Europa & Amerika fascinerats av möjligheten att kunna
upptäcka den säkra seglingsrutten utmed Europas och Asiens ishavskust. Adolf Erik
Nordenskiöld lyckades med sin expedition med ång- och segelfartyget Vega 1878 - 1879 att
slutföra uppgiften. Vega lämnade Karlskrona den 22 juni 1878 och kom tillbaka till
Stockholm den 24 april 1880 efter att ha färdats runt Europa och Asien via Nordostpassagen.
Efter nästan två år anlöpte man Stockholm och mottogs av Konung Oscar II och tusentals
jublande människor. Nordostpassagens upptäckt blev en svensk forskarbragd C. Ljungström
var båtsman på Vega under expeditionen.
Södra kvarteret
Allmän karaktär
Södra delen består av ungefär 550 platser och ligger söder om kyrkan. Området avgränsas i
norr av en grusbelagd gång. I öster, söder och väster finns kyrkogårdsmuren. I västra delen av
området finns en grusbelagd gång som leder från vapenhuset fram till f d bårhuset i det
sydvästra hörnet. I kvarteret finns klockstapeln liksom före detta bårhuset och en
förrådsbyggnad i den södra delen. Vårdarna är vända mot öster och väster. Området är
gräsbesått. Man kan tydligt se var den tidigare grusgången från klockstapeln mot öster har gått
för här finns luckor i gravraderna just där gången tidigare gick fram. De äldsta gravvårdarna
står längs den grusade gången i norra delen av området.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av varierande utförande och ålder. Det vanligaste materialen är grå och svart
granit men röd granit förekommer också. En vård är i form av ett kors tillverkat av sandsten
från 1857 och där finns också ett modernt träkors. I den västra delen finns smedmästaren
Johannes Carlsson sin familjegrav. Gravplatsen omgärdas av ett smidesstaket som
smedsmästaren själv har tillverkat och gravplatsen är belagd med grus. Ytterligare en
gravplats i området är belagd med grus, omgärdas av en stenram och har murgrönskullar.
Majoriteten av vårdarna är från 1950-talet och framåt och är rektangulär vårdar.
Kyrkogårdens äldsta vård finns i kvarteret och det är en kalksten från 1805. Vården är rest
över kronbefallningsmannen Callerström vars familj var en inflytelserik familj i Påskalavik.
I kvarteret anges den dödes yrkestitel på en mindre andel av vårdarna. De titlar som
förekommer är handlaren, mjölnaren, skepparen, sjökaptenen, sjömannen, banvakten,
skomakaremästaren, apotekaren, kyrkvaktmästaren, lantbrukaren, källarmästaren,
smedmästaren, hamnmästaren, trädgårdsmästaren, fjärdingsmannen och
kronbefallningsmannen. Den dödes hemort anges på flertalet av gravvårdarna.
Övrigt
Även på den södra sidan finns en gravvård med titeln Vegaman. På vården, från 1899, står
det Vegamannen , hovmästare vid kungl. Flottan P. M. Lustig. Han var den andre av de två
som ligger begravda på Hagby kyrkogård som var med på skeppet Vega och Nordenskiölds
expedition.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
