Beskrivning av kyrkogården
Allmän karaktär
Dörby kyrka och kyrkogård är belägen söder om Smedby samhälle och har ett vackert läge i
landskapet med utsikt över åkermark. Kyrkogården är i det närmaste rektangulär och kyrkan
är belägen i den södra delen. Runt om kyrkan ligger den äldsta delen av kyrkogården, kvarter
1-5 och 8. På 1920-talet utvidgades kyrkogården en första gång i norr, med kvarter 6-7. I
början av 1950-talet tillkom kvarter 9-13 och slutligen i mitten på 1980-talet tillkom den Nya
delen med moderna inslag som minneslund. Mellan den gamla och den nya delen finns delar
av den gamla vallmuren kvar vilken tillsammans med klockstapeln och stenboden nordost om
kyrkan bidrar till en ålderdomlig känsla. Runt om kyrkan finns gravplatser som tillhör
familjer från de stora gårdarna runt om i bygden. Majoriteten av gravvårdarna är ryggställda
och flera av raderna har rygghäckar emellan. Kvarter 6 och 7 har dock kvar sin struktur med
buxbomsomgärdade gravplatser i kvarterets ytterkanter och rester efter ett linjegravssystem i
mitten.
Omgärdning
Den gamla delen av kyrkogården, samt den östra delen av Nya kyrkogården, omgärdas av en
mur av huggen sten och med en gräsklädd vall på insidan av muren. Den östra delen förstärks
av ett trästaket på krönet av vallen. I väster på den Nya delen är ett enkelt brunbetsat trästaket
av liggande brädor och i norr är en mur av runda, jämna naturstenar lagda i betong.
Ingångar
Längst i sydväst är en svartmålad dubbel smidesgrind mellan portstolpar i granit. I nordväst
leder en enkel brunmålad trägrind in till kyrkogårdens nya del.
I norr, mellan portstolpar av grå granit, är en dubbel svartmålad dubbel järngrind.
I söder finns en enkel grind av träd i en öppning upptagen i muren. Den leder till
personalutrymmen och förråd som ligger strax utanför kyrkogårdsmuren.
Vegetation
Trädkrans: trädkrans av lindar runt om den gamla delen och ekar på den Nya delen
Övrigt: På kyrkogården finns det träd som bok, oxel och alm. Pyramidalmar finns planterade
längs en av grusgångarna. Buskar av liguster, rosenspirea, ölandstok och tuja finns som
rygghäckar eller som avgränsning av de olika kvarteren. Omgärdningar i form av låga
buxbomshäckar finns i en del kvarter. Vidare finns ett antal murgrönskullar. I kyrkoparken
växer ett antal stora ekar och där finns hassel-, rhododendro- och syrenbuskar planterade.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.
Gångsystem
Ett något oregelbundet gångsystem finns utlagt närmast kyrkan. Gångarna är något rundade
men går huvudsakligen i öst-västlig riktning. Huvudgångarna runt om kyrkan och mellan
kvarteren närmast norr om kyrkan är grusbelagda. En bred grusgång kantad av pyramidalmar
går mellan 1930-talets utvidgning och 1960-talets. En gång av kalksten finns utlagd i
öppningen mellan gamla och nya delen och fram till trägrinden i väster.
Gravvårdstyper
I Dörby finns det vårdar från både 1600- och 1700-talet som står uppställda nordväst om
kyrkan men en äldre gravhäll av kalksten från 1700-talet ligger fortfarande ute på
kyrkogården. Hällar av det här slaget var vanliga från medeltiden fram till början av 1800-
talet. I slutet av 1800-talet blev de höga gravvårdarna av svart granit moderna tillsammans
med mindre vårdar i samma material och utförande sedvanligare. Vid den här tiden fanns fler
konstriktningar som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var
nationalromantiken. Karaktäristiskt för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är
oslipade ytor och asymmetriska krön. Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska
gravmonument och runstenar. En annan viktig influens som blir allt vanligare under början av
1900-talet är antiken. Denna konststil kallas nyklassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är
symmetriska krön, slipade ytor och dekorelement som urnor, draperingar samt kransar och
girlanger av löv. När det gäller dekoren på gravvårdarna var den kristna symboliken
naturligtvis också viktig. Vanliga kristna dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och
duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade
en stor familjevård. Varje grav inom familjegravplatsen markerades med en gravkulle
överväxt med murgröna. Gravkullar har varit vanliga och ett antal finns fortfarande kvar på
Dörby kyrkogård. Den klassicistiska stilen blev med tiden alltmer dominerande. Viktiga drag
hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare
samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar infördes regler för hur
höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare
och mer enhetligt utformade. Vårdarna var rektangulära med ett enkelt kors eller
blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med
talldungar och uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av
bestämmelserna kring gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta
mjukare. Under 1900-talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och
belade dem med grus. På Dörby kyrkogård är fortfarande ett par kvarter med omgärdningar av
buxbomshäckar och grusade planer. Under 1900-talets första hälft var det också vanligt att
ange den dödes yrkestitel på gravvården. På Dörby kyrkogård finns gravvårdar med titlar men
inte i någon större omfattning. Titlarna försvann i det närmste i mitten av århundradet. Under
senare år har en ny form dykt upp. Gravvården får en dekor som knyter an till den dödes
intresse eller yrke t.ex. en fotboll, en lastbil eller en notslinga. På landsortskyrkogårdar har det
under hela 1900-talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På
Dörby kyrkogård finns det angivet på ett mindre antal av vårdarna.
Minneslund
En minneslund anlades under 1980-talet i den del som är kyrkopark. I mitten finns en
springbrunn och bakom den är häckoxbär och syrener planterade. På andra sidan står en bänk
och bakom den växer det häckoxbär och korneller. Intill springbrunnen finns en natursten
med texten minneslunden inhuggen. Församlingen har för avsikt att förändra minneslunden. I
samband med detta skall också en asklund iordningställas i området mellan minneslunden och
den nya delen.
Byggnader
Stenboden
Strax nordost om kyrkan finns en vitmenad byggnad, uppförd 1757 och tillbyggd på 1950-
talet. Nu finns det i den tillbyggda delen ett mindre andakts/samlingsrum och i den övriga
delen ett bårhus utan kylanläggning.
Norr om stenboden finns klockstapeln uppförd i trä och är en så kallad Mörestapel möjligen
uppförd 1642.
Strax utanför kyrkogården i sydväst ligger ett flertal träbyggnader som innehåller
personalutrymmen garage och förråd. De uppfördes år 1985. Fasaderna är målade i en svagt
gul nyans och taket är belagt med träspån.
Övrigt
Äldre vårdar från 1600-, 1700- och 1800-talen som tagits i bruk finns uppställda nordväst om
kyrkan. Bland äldre gravvårdar kan nämnas biskop C G Schröders, som hänger på sakristians vägg.
Själva graven är belägen under golvet i sakristian.
Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Kvarter 1-5 och 8
Allmän karaktär
Kvarter 1-5 ligger söder och precis väster om kyrkan och kvarter 8 utgörs av ett mycket litet
kvarter strax nordost om kyrkan intill det gamla stenhuset och utgör den äldsta delen av
kyrkogården. Området avgränsas av kyrkogårdsmuren i öster, söder och delvis i väster. I
övrigt utgörs begränsningen av en grusgång. Mellan de olika kvarteren är det planterat häckar
av tuja. Den gamla vallmuren har sparats mellan den gamla kyrkogården och den Nya delen.
Närmast kyrkan har de stora gårdarna i socknen sina familjegravplatser. En del gravrader står
mot rygghäckar av tuja, främst mellan de olika kvarteren. Vårdarna är vända åt väster, öster,
norr och söder och hela området är insått med gräs.
Gravvårdstyper
I kvarteren finns många olika typer av vårdar. Övervägande delen av vårdarna är stående men
det finns även liggande och pulpetställda vårdar. Materialet är företrädelsevis grå eller svart
granit men det finns även ett antal vårdar i röd granit. Sju vårdar är i kalksten, fyra vårdar är
av marmor, en vård i betong har textplatta av marmor och två av vårdarna kröns av kors i
marmor. Tre vårdar är av gjutjärn och korsformade. Två gravplatser omgärdas av kedja
mellan pollare av granit. Två gravplatser, en på var sida om vapenhuset, omgärdas av en låg
buxbomshäck och en gravplats omgärdas av stenram. Två gravplatser omgärdas av ett smidesrespektive
gjutjärnsstaket. Alla de omgärdade gravplatserna har grusbelagd gravplan. Tre
gravplaner har jordkullar som är beväxta med murgrönskullar. Det finns också gravplatser
som endast har murgrönskullar som markering och ingen vård. Flera av de äldre vårdarna har
nationalromantiska stildrag. De äldsta vårdarna är båda två från 1785 och är liggande
kalkstenhällar. Båda finns i kvarter 2 och den ena ligger ute på kyrkogården och den andra är
en av de familjegravar som ligger intill kyrkans södra långhusvägg. Från 1800-talet finns det
14 vårdar. Den äldsta är från 1800 och finns inom samma familjegravplats som 1700-tals
hällen intill kyrkan. Det är en kalkstensvård rest över Jon Carl Linnerhielm. Den yngsta
vården är från 2004. I övrigt dominerar vårdar från 1920- och 1940-50-talen. En sten i kvarter
3 är återanvänd på så sätt att en ny begravning har skett på den gravvårdens forna baksida.
Titlar är vanliga i kvarteren utom kvarter 4 där titlar helt saknas. Godsägaren och
hemmansägaren är de vanligast förekommande titlarna. I övrigt finns det ett stort antal olika
titlar som; lantbrukaren, disponenten, smålänning, båtsmannen, stationsinspektoren,
tegelslagaren, ingenjören, majoren, muraren, trotjänarinnan, lektorn, fil. Dr, agronomen,
skräddaremästaren, kyrkovaktmästaren, agronomen, kommunalmannen, riksdagsmannen,
åldermannen, kyrkovärden, smedmästaren, modellsnickaren, rättaren, godsägaren, Sergeanten
vid flygvapnet, doktor med, distriktschefen, komministern, torparen, kyrkovakten,
kronofjärdingsmannen, kyrkoherden, komministern, kontraktsprosten, kantor, fil. Stud.,
prosten och Högalidsrektorn. Den dödes hemort anges på ungefär hälften av vårdarna.
Övrigt
På den östra delen av kyrkogården finns en gravvård av kålmårdsmarmor i gustaviansk stil
över stiftskanslern Sebastian Andreas von Meltzen. Vården hade tidigare en inskription
imålad med svart färg, vilket gjordes på 1950-talet, nu går den inte att läsa. Sebastian von
Meltzen föddes i Stralsund 1757 och han var son till kaptenen vid Drottningens Livregemente
i Stralsund. Sebastian von Meltzen var under sin levnad vice ceremonimästare vid svenska
hovet från 1782 fram till sin död 1826. Mellan åren 1785 och 1789 tjänstgjorde han också
som härold vid Nordstjärneorden. Sin livsinsats gjorde von Meltzen dock som stiftskansler
vid Quedlinburgs furstliga jungfrustift , beläget i staden och på slottet med samma namn i
Sachen i Tyskland. Von Meltzen avled hemma på vännen Jon Carl Linnerhielms gård,
Ebbetorp, av slag den 28 juli 1826. Det var troligen Linnerhielm som lät resa vården på vilken
man tidigare kunde läsa Här vilar Stiftskanslern i Quedlinburg, ridddaren av Nordst. Orden
Sebastian Anders von Meltzen. Förtjente och vann sin öfverhets nåd, vänners förtoende,
underhavfandes kärlek, allas högaktning. En tacksam vän låt resa minnesvården.
Jonas Carl Linnerhielm var ämbetsman, reseskildrare, tecknare och grafiker född 1758 och
död 1829. Linnerhielm blev 1783, efter studier i Lund, protokollsekreterare i
krigsexpeditionen. År 1796 lämnade han dock sin tjänst för att ägna sig åt jordbruk och sina
konstnärliga intressen. Han reste mycket i Sverige och dokumenterade landskap i akvarell,
lavyrer och teckningar. Hun utgav också bland annat tre kända samlingar,. Bref under resor i
Sverige, 1797, Bref under nya resor i Sverige,1806 och Bref under senare resor i Sverige
år 1816.
Kvarter 6-7
Allmän karaktär
Kvarter 6 och 7 utgörs av de två kvarter som tillkom i samband med utvidgningen av
kyrkogården i början av 1920-talet. De är belägna norr om kyrkan och sträcker sig i östvästlig
riktning. Kvarteren omgärdas i väster, öster och söder av smala grusgångar och i norr
av den bredare gången som kantas av pyramidalmar. I öster mellan kvarter 6 och 8 ligger
stenboden med bårhuset. Mellan kvarter 6 och 7 finns en grusgång. I ytterkanterna av
kvarteren finns köpegravar och i mitten finns ännu spår efter att området används för
allmänna begravningar. Det finns vårdar vända åt alla väderstreck.
Gravvårdstyper
Kvarteren domineras av de omgärdade gravplatserna som ligger i kvarterens ytterkanter. I
mitten av varje kvarter är det en gräsmatta. Huvudparten av gravplatserna i ytterkanterna
omgärdas av låga buxbomshäckar och grusade gravytor. En gravplats omgärdas av en stenram
av grå granit och ytterligare en kringgärdas av ett modernt smidesstaket. Även de tre vårdar
som står på gravplatsen är modena smidesvårdar. Majoriteten av vårdarna är av svart eller grå
granit. Enstaka i röd granit förekommer också. Några av vårdarna har klassicerande stildrag.
De omgärdade gravplatserna är familjegravar. I mitten av kvarteren står mindre enklare
gravvårdar. Det är rester efter linjegravssystem som funnits. I kvarter 6 finns vårdar från
1933-40 och i kvarter 7 kan man eventuellt följa ett linjegravsområde från 1941-63.
I området förekommer titlar endast på fyra av vårdarna och de titlar som finns är handlanden,
sergeanten, hemmansägaren och plåtslagaremästaren. Den dödes hemort omnämns på mindre
än hälften av vårdarna.
Övrigt
Konstnären Johnny Millar ligger tillsammans med sin hustru begravd i området, kvarter 6.
Millar föddes 1855 i Södra Ving, Älvsborgs län. Efter avbrutna studier vid Chalmers tekniska
högskola tog Johnny Millar i början av 1870-talet plats som yrkesmålare i Stockholm och
studerade samtidigt vid Tekniska skolan. Han var elev vid Konstakademin 1876-82 samt rest
därefter mycket omkring i Sverige och Norge och hade en tid målarskola i Oslo. Millar som
bland annat deltog i en utställning i Göteborg 1886, har lämnat efter sig en stor produktion av
lyriska landskap, porträtt och stilleben. Som dekorationsmålare har han bland annat arbetat i
Väckelsångs kyrka i Småland. Jonny avled i Smedby den 15 april 1939.
Kvarter 9-13
Allmän karaktär
Kvarter 9-13 tillkom vid utvidgningen av kyrkogården på 1950-talet och ligger norr och
väster om kvarter 6 och 7. I den sydvästra delen av området finns kyrkogårdens
urngravsområde. Gravvårdarna är placerade i rader mot rygghäckar av häckoxbär. I urnlunden
är det istället spirea och hyperikum som använts som rygghäck. Mellan de olika kvarteren, för
att skapa mindre rum är ölandstok planterat. Alla ytor är insådda med gräs. Vallmuren
mellan den gamla och nya kyrkogården har bibehållits och utgör områdets gräns i väser och
norr. I öster och söder finns grusbelagda gångar. Vårdarna är vända åt öster, väster, norr och
söder. En bok är planterad i urngravsområdet.
Gravvårdstyper
Kvarteret domineras av låga rektangulära gravvårdar. Materialet är främst grå och svart granit
men även röd förekommer. En liten vård i kvarter 11 är en natursten med en textplatta av
koppar. I kvatrter 13 finns en kalkstensvård och en granitvård har de gravlagdas fotografier
infällda. En vård i urngravskvarteret är av marmor. Den äldsta vården är från 1960 och finns i
kvarter 9. Kvarteren har tagits i bruk från öster mot väster. I mitten av kvarteren är det en
enkelrad med bara liggande vårdar. Den äldsta graven i urnlunden är från 1968.
Endast på ett fåtal av gravvårdarna finns den dödes yrkestitel upptagen. I kvarter 11 finns det
dock inte på någon. De titlar som finns är: kyrkoherde, kantor, nämndeman, hemmansägare,
byggmästare, civilingenjören, fanjunkaren, folkskolläraren, lantbrukare, läraren och friherren.
Den dödes hemort nämns på ett fåtal av gravvårdarna.
Kvarter Nya delen
Allmän karaktär
Nya delen är den senast tillkomna delen av kyrkogården. Den anlades i mitten av 1980-talet. I
norr avgränsas området av en mur av natursten. I öster är det en gång innan
kyrkogårdsomgärdningen i form av en vall med ett trästaket tar vid. I söder är den gamla
kyrkogårdsmuren och i väster är ett parkområde som avgränsas av ett brunmålat staket av trä.
Till en början var det inte tänkt att vara några häckar i kvarteret men då det blev så stora
öppna ytor var det svårt att få folk att välja en plats på den nya delen och man planterade
rygghäckar för att skapa rum. Vårdarna är vända mot norr och söder. Hela området är insått
med gräs. I områdets västra del finns minneslunden och där planeras också för en asklund.
Gravvårdstyper
Vårdarna står i ryggställda rader med rygghäckar av liguster. Kvarterets äldsta vård är från
1993 och kvarteret domineras helt av vårdar från 1990-talet och framåt. Majoriteten av
vårdarna är av grå granit, ett fåtal är tillverkade i röd granit och enstaka i svart granit. Det
finns endast två vårdar som anger den dödes yrkestitel, civilingenjören och lantbrukaren. På
ett fåtal vårdar finns den dödes hemort upptagen.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
