VOXTORPS KYRKA

Kyrkogårdens historik
En kyrka stod på platsen redan på 1200-talet. I anslutning till denna kyrka bör en kyrkogård
ha anlagts. Hur den då gestaltade sig vet vi mycket lite om. In på 1700-talet begravdes
sannolikt socknens välbärgade inne i kyrkan. Före 1841 omgavs kyrkan av en ringmur i
vilken det fanns tre portar med så kallade stigluckor. Enligt upprättad ringmuredelning hade
varje hemmansägare sin del av muren att underhålla. På sockenstämma 1821 fattades beslut
om en sådan delning, enligt vilken ringmuren skulle bestå av 28 lotter á 11 alnar och 22 tum.
Då emellertid den gamla muren var så svår att underhålla och därigenom var sockenmännen
en ständig källa till förargelse, beslöt man att 1841 helt omlägga muren samt att ta bort
stigluckorna.

På ett fotografi taget av H Frölin 1898 syns en ängslik kyrkogård på den norra sidan om
kyrkobyggnaden. Dock syns inga gravvårdar.

År 1925 upprättas ett förslag på utvidgning av kyrkogården. Ritningen till den nya
kyrkogården görs av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson. Förslaget fick omarbetas eftersom
det första innebar att den delen av vallmuren som vätte mot norr till stor del skulle tas bort.
Detta godkändes inte av Riksantikvarieämbetet. Ohlsson kunde dock tänka sig att lämna kvar
den gamla muren om två öppningar fick göras i densamma som band ihop den nya med den
gamla kyrkogården. Vad Riksantikvarieämbetet ansåg om detta vet vi inte. Utvidgningen blev
av någon anledning aldrig av.

Från 1943 finns fotografier tagna av Iwar Andersson. Nu var kyrkogården mer ordnad och på
fotografiet, som visar den nordvästra delen, syns grusbelagda gravvårdar med stenramar och
låga häckar. På gravvårdarna syns också murgrönekullar. Ytorna mellan gravarna ser dock ut
att vara gräsklädda.

År 1954 hittade man en gravhäll utanför kyrkogårdsmuren i samband med vägarbete.
Landsantikvarie Manne Hofrén besiktigade stenen och konstaterade att man kunde läsa
initialer och årtalet 1710. Hällen hade troligen använts som golv- eller trapphäll eftersom den
var mycket sliten. Han betecknade den som utan intresse och meddelade att man kunde laga
den och placera den på kyrkogården om man vill eller lägga den i kyrkans bod. Hällen
placerades så småningom framför den tidigare öppningen i väster.

Under åren 1958-59 revs de två träbodar som stod uppställda utanför kyrkogårdsmurens
nordvästra hörn. Bodarna hade funnits åtminstone sedan 1925 då de finns med på ett
fotografi. Bodarna användes bland annat som likbod och vedbod. År 1957 ritade stadsarkitekt
Nils Carlgren ett förslag till ekonomibyggnad. Under åren 1959-60 uppfördes huset på samma
plats som träbodarna tidigare stått. Det var i detta skede, då värmekulverten grävdes in till
kyrkan, som kyrkogårdsmuren i anslutning till klockstapeln lades om.

Samtidigt med att kyrkan renoverades i slutet av 1950-talet och början av 60-talet så såddes
delar av gången på kyrkans norra sida fram till sakristian igen med gräs. På ett fotografi taget
av Iwar Andersson 1963 är merparten av gravplatserna på den norra sidan om kyrkan
fortfarande grusbelagda. Under 1970-talet genomgick Voxtorp kyrkogård liksom många
kyrkogårdar i landet, en större omläggning. Flertalet av kyrkogårdens gravplatser vilka
tidigare hade varit belagda med grus och omgärdade med till exempel stenramar eller häckar
såddes in med gräs. På 1980-talet såddes den grusgång som ledde in på kyrkogården från
söder igen. I början av 1990-talet blåste en lönn ur trädkransen ner över kyrkogården. En
nyuppsatt gravvård trycktes ner i jorden men skadades inte utan återställdes utan defekter.

År 1993 renoverades ekonomibyggnaden. Ett år senare, 1994, gavs tillstånd att avverka tre
träd och nyplantera fyra nya lindar i södra delen. År 1997 renoverades klockstapeln och 2004
tjärades densamma.

ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets fotodatabas
Lantmäteriet
Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från
Andersson, Karin och Bartholin, Thomas S. Några medeltida kyrkor vid kalmarkusten i
dendrokronologisk belysning. Hikuin nr 17. Danmark 1990
Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992
Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm
2001
Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.
Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999
Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996
Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.
Mutliga uppgifter från kyrkovaktmästare:
Bror Fredriksson verksam under åren 1958 -1976
Margit Gunnarsson verksam under åren 1976-2000
Carina Hammevik 2000-

Övergripande beskrivning av Kyrkogården
En mindre oval kyrkogård omger kyrkan. Kyrkogården begränsas av en äldre mur vilken inåt är försedd med en torvklädd slänt och utåt består av en naturstensmur vilken på sina ställen är över tre meter hög. Muren är genombruten på tre ställen och öppningarna är försedda med järngrindar från 1800-talets mitt eller senare hälft I kyrkogårdens nordvästra hörn, delvis i muren, står en äldre klockstapel av trä. Denna har tidigare stått placerad sydväst om kyrkan. Bredvid klockstapeln precis utanför bogårdsmuren låg tidigare två träbodar vilka 1959 ersattes av ett putsat pannhus.

Placeringen av kyrkan är sannolikt präglad bl.a. av dess fortifikatoriska funktion. Detta manifesterar sig i dess fria placering på östsluttningen av en långsträckt höjd vilket medger långa siktlinjer i det flacka, uppodlade landskapet. Genom denna placering och kyrkans karaktäristiska utformning har den fungerat som ett landmärke och orienteringspunkt i omgivningarna.

Kyrkan ligger förhållandevis solitär utan många av de byggnader som brukar gruppera sig kring kyrkorna och ingå i kyrkomiljöerna. Detta medför att kyrkan tydligast förhåller sig till topografin och de äldre vägsträckningarna vilka därmed utgör en mycket viktig och påtaglig del i kyrkomiljön.

Ingående beskrivning av kyrkogården

Allmän karaktär
Voxtorp kyrkogård ligger mellan vägen till Halltorp, vägen till Kalmar och åkermark. Den
lilla kyrkogården formar sig likt en ellips runt den runda kyrkan. Kyrkogården lutar något
svagt åt sydöst. En grusgång samt kyrkan delar kyrkogården i två hälfter men då den är så
liten upplevs det likväl som en helhet. Ett par grusgravar är bevarade men i övrigt är det till
största delen besått med gräs. Alla gravarna utgörs av köpegravar och några allmänna
gravplatser skall aldrig ha funnits på kyrkogården. I övrigt är det olika typer av gravvårdar
över hela kyrkogården. Generellt verkar det som familjer eller släkter är begravda intill
varandra. Kyrkogården saknar kvartersuppdelning. För att beskriva området har kyrkogården delats upp
i två delar, södra delen (1-351) och norra delen (352-652) , vilket visas på gravkartan.

Omgärdning
Kyrkogården omhägnas av en vallmur av murad natursten och själva vallen är gräsklädd.
Muren är något kantig längs den södra delen medan den känns mer jämnt rundad längs den
norra. På den del av muren som löper vid klockstapeln finns dock ingen vall och muren är av
en annan karaktär och murad i en annan tid än den övriga. Troligen skedde detta i och med att
kyrkmurens sträckning ändrades i samband med uppförandet av ekonomibyggnaden 1960.
Runt om kyrkogården är det ask, ek, lönn och poppel planterade.

Ingångar
Till kyrkogården finns fyra ingångar. I väster finns två av ingångarna. Huvudingången är av
dubbla smidesgrindar på vilka det står Förfärdigad avf smj A Lindell Igelösa den 28 april
1896. Grindarna är fästade vid portstolparna är av granit. Den andra öppningen i väster vid
klockstapeln, norr om huvudgrinden, är en enkelgrind i gjutjärn fäst direkt i muren utan
grindstolpar. I söder finns en mindre ingång till vilken tre trappsteg, från både in och utsidan, leder upp till. Det är en enkel smidesgrind och stolparna är av granit. Ingången ser ut att vara upptagen i
muren i ett senare skede än murens tillkomst. I öster finns en dubbel smidessgrind med stolpar av granit. På kanten av grinden står Förfärdigad avf smj A Lindell Igelösa maj 1899

Vegetation
Trädkrans: trädkrans av ask, ek, lönn och poppel finns runt om kyrkogården.
Övrigt: Det finns endast en grav vilken omgärdas av en tujahäck och ett fåtal gravar vid vilka
det är planterat buxbom.

Gångsystem
En huvudgång löper i öst - västlig riktning söder om kyrkan. I övrigt finns bara en grusgång
längs muren i väster som leder fram till ingången vid klockstapeln. Tidigare har det funnits en
grusgång även från ingången i söder men den är nu igensådd med gräs, enligt uppgift, på
1980-talet. I anslutning till renoveringen på 1960-talet såddes grusgången som ledde från
huvudgången fram till sakristian igen.

Gravvårdstyper
Intrycket av gravvårdarna på Voxtorps kyrkogård är blandat. Höga stående vårdar utmärker
framförallt den Södra delen medan gravvårdarna på den Norra delen utgörs av låga
rektangulära vårdar. Svart och grå granit är det dominerande stenmaterialet. De äldsta
vårdarna är från 1800-talet och finns framförallt på den Södra delen av kyrkogården. De
utgörs av både gjutjärnskors och stenvårdar. Tre av gravplatserna är fortfarande helt eller
delvis belagda med grus. Enligt uppgift skall ett hemmasnickrat gravkors från 1920-talet ha
funnits på kyrkogården. Det är numera försvunnet, eventuellt uppeldat.

Minneslund
Voxtorps kyrkogård har ingen minneslund.

Byggnader
Klockstapeln står i det nordvästra hörnet av kyrkogården. Dess ålder är okänd men
vidflöjlarna bär årtalet 1730.
Utanför muren i det nordvästra hörnet intill klockstapeln finns pannhuset. Det uppfördes
under åren 1959-60 i lättbetong, med putsad fasad och koppartak. Huset innehåller också
förråd. På andra sidan gatan i sydväst är församlingshemmet.

Övrigt
På kyrkogården har det enligt uppgift inte funnits några linjegravar. Ett fåtal gravvårdar som
plockats bort ligger nu i vallmuren. Två gjutjärnskors, varav det ena trasigt, förvaras i
pannrummet.

Beskrivning av enskilda kvarter/områden

Södra delen

Allmän karaktär
Södra delen omfattar området söder och öster om kyrkan. Området delas i två delar av
grusgången som löper i öst västlig riktning genom kyrkogården. Åt söder avgränsas området
av kyrkogårdsmuren och i norr av grusgången och kyrkan. Den södra delen av kyrkogården
rymmer 351 gravplatser. Generellt är det de höga resta vårdarna som ger området dess
karaktär. Kronologiskt finns här en jämn spridning under alla 1900-talets årtionden. Alla
gravvårdarna står i rader vända mot öster. Förutom ett fåtal bevarade grusgravar är hela
området insått med gräs.

Gravvårdstyper
Intrycket av gravvårdarna på södra delen av kyrkogården domineras av höga stående vårdar
men här finns även lägre vårdar då området brukats under hela 1900-talet. Majoriteten av
vårdarna är stående men det finns även ett antal liggande. Här finns ett fåtal gravvårdar som
försetts med klassicistiska stildrag som tempellika gavelpartier och pelare. Materialet är
företrädelsevis svart och grå granit men även en del röd granit förekommer. På södra delen
finns även ett antal korsformiga gravvårdar. Två av dem är i grå granit, ett i svart granit, ett i
marmor, och ett i gjutjärn.
Utanför kyrkans östra gavel finns den äldsta gravvården på kyrkogården, det är ett
gjutjärnskors från 1829. På den här delen av kyrkogården finns ytterligare åtta vårdar från
1800-talet. En av dessa är en hög, rest gravvård i kalksten. Den yngsta vården är från 2003.
Vanligaste titeln som omnämns på vårdarna är lantbrukare (13). Övriga titlar som finns är
smedmästaren, handlaren, läroverksadjunkten, kyrkvärden, kommunalnämndsordföranden,
hemmansägaren, disponenten, husägaren, förtroendemannen, skogsinspektören, komministern
och övermaskinisten. På övervägande antalet av gravvårdarna har de dödes hemort angivits.

Övrigt
Precis till höger innanför den sydvästra grinden finns en lönn. Där skall enligt uppgift ligga en
före detta kyrkvaktmästare begravd. Han planterade trädet innan han dog och bestämde att där
skulle han begravas. Någon annan markering över graven finns inte.
Ett stort antal lantbrukare är gravlagda på den här delen av kyrkogården och de ligger släktvis
intill varandra.

Norra delen

Allmän karaktär
Norra delen utgörs av de gravvårdar som finns på den norra sidan om kyrkan. I söder
avgränsas området av grusgången och kyrkan och åt norr avgränsas området av
kyrkogårdsmuren. Alla gravvårdarna, utom en, står i rader vända mot öster. Området rymmer
300 gravplatser. Generellt är de låga rektangulära vårdarna som ger områdets dess karaktär. I
det nordvästra hörnet är klockstapeln placerad. Endast en grusgrav är bevarad och resten av
området är insått med gräs.

Gravvårdstyper
Intrycket av gravvårdarna på norra delen av kyrkogården domineras av låga rektangulära
vårdar företrädelsevis i grå granit. Majoriteten av vårdarna är stående men det finns även ett
antal liggande. Här finns en gravplats omgiven av en tujahäck och belagd med röda
kalkstensflisor. På området finns ett kors i grå kalksten, ytterligare två resta kalkstensvårdar
samt en pelare av flera kalkstenar med en urna i kalksten. Ett par äldre gjutjärnskors finns på
den östa delen av området. Endast en gravplats är fortfarande grusbelagd. Den äldsta vården
är ett gjutjärnskors från 1874. Kronologiskt finns en spridning från alla 1900-talets årtionden.
Övervägande delen är från 1920-och fram till slutet av 1900-talet. Den yngsta vården är från
2003.
Titlar som finns på gravvårdarna är sjökapten, skepparen, skeppstimmermannen,
skeppsbyggmästaren, styrmannen, organisten/förskolläraren, målarmästaren, smedmästaren,
handlaren och fiskaren. På övervägande antalet av gravvårdarna har de dödes hemort angivits.

Övrigt
Familjer från framförallt Ekenäs, Igelösa och Bjursnäs ligger begravda familje- eller släktvis
på området.