MARTEBO KYRKA

Martebo kyrka är med undantag för det mot långhusets norra vägg omkring år 1800 tillbyggda sockenmagasinet i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Kyrkans äldsta del är tornet som tillhört en äldre, romansk kyrka på platsen. Det anses vara byggt vid mitten av 1200-talet, medan övriga delar av kyrkan (kor med sakristia samt långhus och bönekammare) alla uppfördes under 1300-talets första hälft.

Särskilt iögonfallande på kyrkans exteriör är korets samt långhusets båda portalers konstnärligt högtstående och mycket välbevarade kapitälbandsskulpturer, samtliga tillkomna på 1300-talet.

Kyrkan har förutom tillkomsten av sockenmagasinet undergått ett fåtal utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. Ursprungligen var yttertaken med stor sannolikhet belagda med bräder (s.k. falar), ett takmaterial som med början omkring sekelskiftet 1700 etappvis byttes mot tegel på kor och långhus.

Den medeltida kalkstenskyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor, smalt västtorn, sakristia på korets nordsida samt en bönekammare i sydvästra hörnet. Tornet, som är oproportionerligt litet jämfört med långhuset, kvarstår från en romansk kyrka. Under 1300-talet uppfördes det befintliga långhuset med kor och sakristia, samt bönekammaren (med hagioskop). Sakristian tillbyggdes med ett magasin i början av 1800-talet. De putsade fasaderna pryds av hörnkedjor, och de spetsbågiga fönstren har huggna omfattningar. Tornet, som har rundbågiga, kolonnettförsedda ljudgluggar, kröns av en åttkantig spira. Av särskilt intresse är kyrkans tre gotiska portaler (två i söder och en på norra sidan) med sina rikt skulpterade kapitälband som berättar Kristi levnadshistoria. Figurskulpturerna härstammar troligen från den anonyme stenmästaren "Egypticus" verkstad, 1300-talets förra hälft. Det enskeppiga långhuset täcks invändigt av två kryssvalv. En vid spetsbågig muröppning leder till koret, som också kröns av ett kryssvalv. Två spetsbågsfönster lyser upp koret (i öster och söder) medan långhuset endast har ett sydfönster. Vid arkitekt Åke Pornes restaurering 1971-72 framtogs kalkmålningar från 1300-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Martebo kyrkogård består av två delar, en äldre del kring kyrkan samt i väster en nyare del, invigd 1971. Kyrkogården omges av kalkstensmurar, delvis bruksmurade. Murarna är ca 90 cm höga och 50 cm breda. Öppningarna är försedda med järngrindar, två på den norra sträckningen, en vardera på nya och gamla kyrkogården, en på den västra sträckningen, samt en på den gamla kyrkogårdens södra sträckning. Mellan de båda kyrkogårdarna finns två passager utan grindar.

En bred gång leder från den gamla kyrkogårdens norra grind till fram till den kyrkan och vidare till den södra långhusportalen, gången är belagd med betongplattor. Över hela den nya delen av kyrkogården löper ett gångsystem belagt med kalkstensflis. I anslutning till gångarna står lyktstolpar, 3 st. vardera på den gamla respektive den nya kyrkogården.
Flera träd och buskar finns på kyrkogården, de står merendels direkt innanför bogårdsmurarna.

På den nya kyrkogårdens mitt är en minneslund anlagd.

På kyrkogården fanns vid kyrkogårdsinventeringen 1996 154 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
Inga övriga byggnader finns på kyrkogården.