BOLSTADS KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd stora askar finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknade överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid norra kyrkogårdsmuren. Bårhuset, beläget alldeles söder om kyrkogården, är uppfört 1978, vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden inrymmer toalett och förråd, har fasader av brun locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär form i öst-västlig riktning och utbreder sig främst på kyrkans västra sida. Den äldsta delen utgör en kvadrat, huvudsakligen belägen på kyrkans södra och västra sida. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper västerut, 1878 och 1963. Den äldsta delen omgärdas av en kallmur och de yngre delarna av en hög oxelhäck. Förutom muren och häcken omges kyrkogården av träd av varierande ålder och storlek, bl a lönnar och askar. En rad med träd, stora askar, finns också på gränsen mellan den äldsta "kvadraten" och 1878 års utvidgning. I samband med utvidgningen revs en mur bort här. På 1750-talet lades kyrkobalkar av sten och välvda portar murades. På äldsta delen finns idag ingångar från 1844 mot norr, söder och öster. Stolparna är skiffertäckta med tälttaksliknande överbyggnader av stora skifferplattor. Grindarna är dekorativt utformade av svart smidesjärn. I norra kyrkogårdsmuren finns en liknande ingång, från 1963, men med skifferplattor av mindre storlek. Kyrkogårdens gångar är grusade med undantag av gångarna med naturstensplattor fram till kyrkans entréer i norra och södra korsarmen. På kyrkogårdens äldsta delar finns flera grusade gravar samt ett flertal äldre gravvårdar bl a ligghällar och kalkstenskors från 16- och 1700-talen samt smidda gravkors från 17- och 1800-talen. Invid kyrkans murar, mellan koret och norra korsarmen finns ett gravkvarter för präster från släkten Wigelius och Lizell. Prosten Per-Olof Wigelius och kontraktsprosten Johan Viktor Lizell var verksamma som präster i Bolstad 1864-1913. Johan Viktors son Gustaf Wilhelm, också begravd här, var professor och domprost i Uppsala. Prästgårdslivet i Bolstad under senare delen av 1800-talet finns skildrat i memoarer av Per-Olof Wigelius systerson Pelle Ödman och av Gustaf Wilhelm Lizell.

FÖRSAMLING 1995: BOLSTAD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1297, år 1900: 1670, år 1995: 493

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen vid Vänern på Dalboslätten en dryg mil söder om Mellerud, med kyrkan i en svag sluttning ovanför Lillån. Intill kyrkan ligger fastigheten Prästgården och strax söder om kyrkan gården Bolstad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan bestående av långhus med tresidigt avslutat korparti, dominerande korsarmar i norr och söder, sakristia i öster samt torn i väster. Från den äldsta byggnadsperioden återstår långhusets västra del samt det samtida västtornet. Tornets klockvåning har dubbelvälvda ljudöppningar ursprungligen delade av mittkolonnetter, vilket jämte gråstensmurverkets regelbundna skiftgångar indikerar en datering till 1100-tal eller tidigt 1200-tal. En dendrokronologisk undersökning av ekvirke i tornet har fastställt timrets fällningsår i intervallet 1146-47. Kyrkans ursprungliga korgestaltning är okänd. Den nuvarande planformen tillkom efter en om- och tillbyggnad i två efterreformatoriska etapper. Mellan åren 1669 och 1675 raserades medeltidskyrkan i öster och det nuvarande tresidiga korpartiet tillkom. Under perioden 1756-61 tillfogades de två korsarmarna - troligen tillkom då också sakristian.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Bolstad är den enda kyrkan i Dalsland med bevarat västtorn av romansk karaktär. Kyrkan är putsad såväl ut- som invändigt, endast tornets inre blottar det tidigmedeltida murverket av vald gråsten. Kyrkan i övrigt präglas av de efterreformatoriska förändringarna. Murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, i sin nuvarande form från 1894. Långhus och korsarmar har brutna, avvalmade sadeltak; tornkroppen kröns av en högrest spira. Ingångar på korsarmsgavlarna. En i senare tid uppbruten och sedermera igenmurad portal finns på tornets sydsida. Kyrkorummets innertak består av två korsade trätunnvalv. I långhusets västra del finns en läktare, uppburen av träkolonner i fyra rader. Kyrkans inredning härrör huvudsakligen från 1700- och 1800-talen, däribland finns en altaruppsats från 1675 och en predikstol utförd av Erik Grund 1775. Den nuvarande bänkinredningen tillkom vid en restaurering 1934 och ersatte då närmast en öppen bänkinredning från 1894. Nyklassicistisk orgelfasad efter ritning från 1854.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras två s.k. liljestenar, dvs. gravhällar av västgötsk typ från äldre medeltid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.