LÄRBRO KYRKA

Lärbro kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian samt långhuset, de byggdes under 1200-talets senare del. Tornet, som med sin åttkantiga planform är unikt på den gotländska landsbygden, byggdes på 1340-talet. Omedelbart väster om kyrkan står, delvis på kyrkogården, en kastal från 1100-talet, vilken sedan 1660-talet används som klocktorn.

Två gånger under senare århundraden, 1522 och 1679, har kyrkans tornhuv blåst ned. Vid båda tillfällena raserades även delar av tornets murverk. Ursprungligen hade tornet sannolikt spetsiga gavelrösten på alla åtta sidorna, och uppskattningsvis bör sammanlagt ca 10 à 12 meter har raserats i samband med stormskadorna.

Tornets nedre delar har även skadats av ett jordskalv, fyra stycken stödmurar av kalksten stöttade under en lång period dessa delar av kyrkan, de togs bort först vid en utvändig restaurering 1953-55. Skadorna uppkom enligt en uppgift i ett inventarium från 1830, författat av kyrkoherden G. A. Hägg, på följande sätt: - - -Invid kyrko-tornet finnas fyra i sednade tider tillbyggda stöd, för att, förmodeligen, förekomma några i Tornmuren bemärkta remnors vidare öppning, hvilka sådana å en del kyrkor här i stiftet genom en för circa tvänne seccel tillbaka bemärkt häftig jordstöt.- - - Möjligen kan denna uppgift knytas till det jordskalv som enligt Strelows gotländska krönika inträffade på Gotland 1540.
Några andra förändringar av kyrkans yttre har inte gjorts sedan byggnadstiden.

Väster om Lärbro kyrka, i kyrkogårdsmuren, står ett medeltida murat torn (s.k. kastal) från 1100-talet. Två medeltida tumbor från 1300-talets förra hälft finns bevarade söder om kyrkan. Den medeltida stenkyrkan utmärker sig genom sitt originella oktogonala västtorn; i övrigt består den av tvåskeppigt långhus med smalare, rakslutet kor samt sakristia i norr. Mindre rester av en tidigare romansk absidkyrka, vilken var försedd med ett fyrsidigt västtorn, ingår i den nuvarande, bl.a. ett skulpterat tympanon över sakristidörren. Nuvarande kor och sakristia stod färdigt strax efter 1200-talets mitt. Något senare byggdes långhuset, vars västra del är något yngre än den östra. Även i långhuset finns rester av den äldre kyrkan, liksom i tornet, som genom dendrokronologisk undersökning har daterats till 1340-talet. Dess överdel förstördes i en storm 1522, varefter översta våningen revs och nuvarande överbyggnad och spira uppfördes. Tornet hade kraftiga strävpelare, tillkomna vid okänd tidpunkt efter medeltiden, som revs 1951-1952. Som nämnts präglas exteriören i hög grad av tornet; dess hörnlisener avslutas med fialer mellan de små gavelröstena och mynnar ut i fantasifulla vattenkastare. Sydsidans kor- och långhusportaler har ornerade kapitälband. Fönsteröppningarna är spetsbågiga. Interiören räknas till Gotlands vackraste. Långhuset, vars sex kryssvalv uppbärs av slanka kolonner med ornerade kapitäl, sammanbinds genom vida spetsbågiga muröppningar med tornrum och kor. Tornrummet täcks av ett högt åttakupigt valv, medan koret, vilket upplyses av en trefönstergrupp i öster, har två kryssvalv. Sparsamma rester av medeltida kalkmålningar, bäst bevarade i koret, tros härstamma från slutet av 1200-talet. Kyrkan restaurerades 1953-55 efter förslag av arkitekten Olle Karth

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998, reviderad i samband med inskrivning 2002.

Lärbro kyrkogård är rektangulär med sin största utsträckning i nord-sydlig riktning. Kyrkogården är omgiven av kallmurade kalkstensmurar med grindar i söder, väster och öster, de båda förra av järn och den senare av trä.
Grusgångar från öppningarna i söder och väster de löper runt hela kyrkan och vi-dare norrut, där en gång från den östra ingången ansluter. Runt minneslunden finns en gång av kalkstensflis.

Kyrkogården omges av en trädkrans planterad direkt innanför murarna i öster, norr och väster. En mindre trädplantering finns på den norra delen, i anslutning till minneslunden.

På kyrkogårdens södra del finns ett fåtal gravvårdar, bl.a. två gravtumbor från 1300-talet. Gravvårdarna är i stället förlagda till den norra delen av kyrkogården där också en minnessten från republiken Polens regering och Polska samfundet i Sverige samt enkla träkors över de offer som avled på krigssjukhuset i Lärbro 1945-46 finns. Minneslunden är enkel, den avgränsas med en låg kallmurad kalkstensmur. På kyrkogården fanns vid inventeringstillfället 1996 ca 550 st. synliga gravar.

Lyktstolpar finns utplacerade på hela kyrkogården (6 st.), och fasadbelysning i form av spotlights (2 st.) belyser kyrkans östra och västra fasader.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogårdens västra sida finns en kastal, murarna är uppförda av kalksten. Fasaderna är putsade med kalkbruk och avfärgade vita.
Åttkantig huv klädd med tjärad tornpanel (snedkantade bräder). Hörntrianglarna och brättet har täta undertak av råspånt och asfaltpapp. Spiran kröns av en vindflöjel till vilken det är ca 30 m. De båda kyrkklockorna hänger i kastalens översta våning. Stommen utgörs av en modern takstolskonstruktion med kryss och ramar i panelens plan samt horisontella stödvirken på olika nivåer. Den äldre, invändiga konstruktionen består av bilade virken. Högbenen är försedda med offerreglar och spikplåtar.