BJÖRSÄTERS KYRKA

BJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka ligger i nordöstra delen av en rektangulär, äldre kyrkogård. Kyrkogården är belägen på en ås, som sluttar något mot norr och väster. På motsatt sida av landsvägen finns en ny kyrkogård - se även miljö. Gamla kyrkogårdens huvudingång, belägen mitt för kyrkans sydportal, vetter mot en parkeringsplats i söder. Ingången utgörs av dubbla smidesgrindar med spjälor och kors mellan stenstolpar. Från grinden leder en gång, möjligen oljegrus, mot sydportalen. Väster om parkeringsplatsen, sydväst om kyrkan, finns en senare tillfogad del av kyrkogården. Även denna når man från parkeringsplatsen, via en likadan ingång mot väster. En grusgång leder från grinden och västerut.
En tredje ingång till kyrkogården vetter mot en parkeringsplats utanför norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogården inramas av en jämn, kallmurad stenmur av grovhuggna stenar samt av en trädrad.
Runt kyrkan leder en grusgång. Kyrkogårdens gravvårdar indelas i kvarter. Söder och även öster om kyrkogården finns enstaka vårdar med järnstaket eller stenram. Flera stenar är konstfullt utformade. I öster finns en sten utformad som en uppslagen bok. Runt tornet är belagt med kullersten och här har placerats flera äldre gravstenar - se EXT FASAD.

FÖRSAMLING 1995 - BJÖRSÄTER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 885, år 1900: 1270, år 1995: 1024

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i oskiftad, stor radby - som lär vara den längsta söder om Dalarna. Läget är högt och fritt på en rullstensås, drygt en km söder om Vänerstranden. I kyrkomiljön ingår prästgård och skola. Björsäter, som ligger sydväst om Mariestad, utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i öster samt västtorn. I: Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta hade den medeltida stenkyrkan salformad plan, men dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Sannolikt ingår ännu medeltida partier i den befintliga kyrkans sydmur, men utan att dess omfattning närmare kan preciseras. II: Kyrkans nuvarande utformning är i huvudsak resultat av en nybyggnad 1754, under ledning av byggmästare Loëll, Mariestad, troligen till viss del med återbruk av äldre murar. Västtorn och sakristia stod färdiga 1779.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har sedan restaurering 1905 blottat murverk av natursten i oregelbundna skiftgångar. Rundvälvda fönsteröppningar. Vid restaureringen 1905 tillkom även långhusets strävpelare. Yttertak och torn blev brandskadat 1921, varefter tornöverbyggnaden fick sin nuvarande, rikt artikulerade utformning. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har ribbförstärkta kryssvalv i fyra travéer, sannolikt samtida med 1700-talets nybyggnad. Vid restaureringen 1935, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, konserverades och återuppsattes predikstol och altartavla, bägge barockarbeten. Predikstolen härrör från 1680-talet och altartavlan från 1687.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

FÖRSAMLING 1995 - BJÖRSÄTER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 885, år 1900: 1270, år 1995: 1024

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i oskiftad, stor radby - som lär vara den längsta söder om Dalarna. Läget är högt och fritt på en rullstensås, drygt en km söder om Vänerstranden. I kyrkomiljön ingår prästgård och skola. Björsäter, som ligger sydväst om Mariestad, utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i öster samt västtorn. I: Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta hade den medeltida stenkyrkan salformad plan, men dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Sannolikt ingår ännu medeltida partier i den befintliga kyrkans sydmur, men utan att dess omfattning närmare kan preciseras. II: Kyrkans nuvarande utformning är i huvudsak resultat av en nybyggnad 1754, under ledning av byggmästare Loëll, Mariestad, troligen till viss del med återbruk av äldre murar. Västtorn och sakristia stod färdiga 1779.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har sedan restaurering 1905 blottat murverk av natursten i oregelbundna skiftgångar. Rundvälvda fönsteröppningar. Vid restaureringen 1905 tillkom även långhusets strävpelare. Yttertak och torn blev brandskadat 1921, varefter tornöverbyggnaden fick sin nuvarande, rikt artikulerade utformning. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har ribbförstärkta kryssvalv i fyra travéer, sannolikt samtida med 1700-talets nybyggnad. Vid restaureringen 1935, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, konserverades och återuppsattes predikstol och altartavla, bägge barockarbeten. Predikstolen härrör från 1680-talet och altartavlan från 1687.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.