FUXERNA KYRKA

Kyrkogården har medeltida anor och har rektangulär form där marken sluttar nedåt väster. Kyrkan är belägen på den östra delen av kyrkogården, som också är den äldsta. På 1830-talet var kyrkogården inhägnad av ett stängsel som djur ibland tog sig igenom. På en sockenstämma 1839 beslutades att allt betande på kyrkogården hädanefter inte skulle tillåtas, och 1845 beslutades att en stenmur skulle uppföras omkring kyrkogården. Stenen kom delvis från de förfallna Bogrenska och Hallgrenska familjegravarna, som var så förfallna och bristfälliga att de ansågs vanpryda kyrkogården.

Kyrkogården invid kyrkan ansågs till slut för liten och år 1881 anlades en ny kyrkogård vid Högstorp, på en höjd med utsikt över bygden. Denna kyrkogård var i minsta laget och blev snart även den för liten och därför utvidgades kyrkogården invid kyrkan 1917. Kyrkogården utvidgades nästa gång 1947, då ett nytt grindparti tillkom.

Kyrkogården inhägnas åt öster av ett lågt järnstaket (1950) och åt norr av en stenmur. Kyrkogården närmast kyrkan omges delvis av en stödmur. Smidesgrindar finns i sydmuren samt vid ingången från parkeringsplatsen söder om kyrkan.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar med undantag från den bredare asfalterade gången som leder in från parkeringen. En allé leder från kyrkans huvudingång ned mot vägen i väster, där den övergår i en trädkrans. Många gravvårdar har stenram och grusfyllning, i synnerhet på kyrkogårdens brantare partier.

Söder om kyrkan finns ett äldre bårhus, en vitputsad byggnad med tegeltak, som renoverades 1927 och fick ett nytt tegeltak 1935. Samma år reparerades kyrkogårdsmurarna. Bårhus och vaktmästarkontor (1993) är belägna norr om kyrkan.

Kyrkogården har medeltida anor och har rektangulär form där marken sluttar nedåt väster. Kyrkan är belägen på den östra delen av kyrkogården, som också är den äldsta. På 1830-talet var kyrkogården inhägnad av ett stängsel som djur ibland tog sig igenom. På en sockenstämma 1839 beslutades att allt betande på kyrkogården hädanefter inte skulle tillåtas, och 1845 beslutades att en stenmur skulle uppföras omkring kyrkogården. Stenen kom delvis från de förfallna Bogrenska och Hallgrenska familjegravarna, som var så förfallna och bristfälliga att de ansågs vanpryda kyrkogården.

Kyrkogården invid kyrkan ansågs till slut för liten och år 1881 anlades en ny kyrkogård vid Högstorp, på en höjd med utsikt över bygden. Denna kyrkogård var i minsta laget och blev snart även den för liten och därför utvidgades kyrkogården invid kyrkan 1917. Kyrkogården utvidgades nästa gång 1947, då ett nytt grindparti tillkom.

Kyrkogården inhägnas åt öster av ett lågt järnstaket (1950) och åt norr av en stenmur. Kyrkogården närmast kyrkan omges delvis av en stödmur. Smidesgrindar finns i sydmuren samt vid ingången från parkeringsplatsen söder om kyrkan.

Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar med undantag från den bredare asfalterade gången som leder in från parkeringen. En allé leder från kyrkans huvudingång ned mot vägen i väster, där den övergår i en trädkrans. Många gravvårdar har stenram och grusfyllning, i synnerhet på kyrkogårdens brantare partier.

Söder om kyrkan finns ett äldre bårhus, en vitputsad byggnad med tegeltak, som renoverades 1927 och fick ett nytt tegeltak 1935. Samma år reparerades kyrkogårdsmurarna. Bårhus och vaktmästarkontor (1993) är belägna norr om kyrkan.