KAREBY KYRKA

KAREBY KYRKOGÅRD består av en äldre del närmast kyrkan och en yngre del i öster. Den äldre delen kringgärdas av en kallmurad gråstensmur. Inom denna äldre del har en del tidigare utvidgningar och tillökningar skett, senast 1913, varvid muren delvis rätats och lagts om. Området närmast byggnaden är utplanat och förhöjt så att kyrkan nu ligger på en terrass med en relativt hög kallmurad stödmur åt söder. 1961 skedde en tillökning mot öster med ett större område. Den senaste utvidgningen skedde efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Sten Erik Nilsson, Göteborg. Området inhägnas av en stenmur av fint tuktad sten.
På den yngre delen finns ett modernare BÅRHUS med ett förhållandevis plant pulpettak i två nivåer och en fasad klädd med natursten. Norr om kyrkan ligger ett sentida FÖRSAMLINGSHEM.
Marken omkring kyrkan är grusbelagd liksom alla gångar. Ingångar till den äldre delen i norr och söder har huggna granitstolpar och järngrindar. Gravarna på den äldsta delen av kyrkogården ligger oregelbundet ej ordnade i rätvinkliga kvarter. Övervägande antal gravar är försedda med gravramar och resta minnesstenar.

FÖRSAMLING 1995: KAREBY
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 924, år 1900: 1819, år 1995: 1700

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger relativt avskilt, och uppdraget mot bergsidan i norra delen av byn. Strax väster om kyrkan ligger Prästegården. Kyrkan och bebyggelsen ansluter till odlingsmarken i öster, en del av den öppna dalgång som leder från Romesjön i norr och söderut mot Kungälv och Nordreälv. Ca 400 m norr om kyrkan ligger en kolerakyrkogård. Socknen består av småbruten odlingsmark i dälderna och högre skogklädda bergspartier. Kareby socken ligger ca 7 km nordväst om Kungälv.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti samt torn i väster. I väster återstår betydande delar av den ursprungliga kyrkans långhus, troligen från härrör från 1100-talets senare del eller tiden omkring år 1200. Vid en ombyggnad på 1730-talet erhöll kyrkan det befintliga korpartiet av långhusets bredd. Västtornets ålder är inte säkert känd. Byggnadsarbeten på tornet omtalas 1669, men troligen stod det inte färdigt förrän 1683. 1973-74 byggdes sakristian efter ritningar av arkitekt Arne Nygård (ej med på planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas av barock både beträffande exteriör och interiör. År 1855 förstorades fönstren. Interiören är ytterst påkostad och i lysande färger. Från 1600-talet härrör en stor del av den påkostade inredningen, bl a läktaren och bänkarnas äldsta delar (se nedan). 1738 slogs rummets trätunnvalv, som 1751 dekorerades av Lars Holm med praktfulla målningar. Samma år målades även kyrkans 1600-talsinredning, bl a läktarbarriären och predikstolen. En stor restaurering ägde rum 1941 efter förslag av arkitekterna Julius Samuelsson och Gustaf Ljungman och innebar bl a att portalerna breddades och bänkarna ombyggdes.

Fyrsidig cuppa till dopfunt av glimmergnejs med bl a runinskrift. Signerad Torbjörn. 1100-tal. Altaruppsats och predikstol, 1600-talets mitt, troligen utförda av samme mästare. Altaruppsatsens översta relief är från 1670 och utförd av Nils Läse. Målningarna utfördes 1671. Predikstolen målades av Lars Holm 1751.
Altarring, fyrsidig, troligen 1730-tal. Målad av Lars Holm 1751.
Prästbänk vid predikstolen, omgiven av högt träskrank från 1600-talet. Dörr med målning av Lars Holm 1751. Bänken har sedan 1823 fungerat som sakristia varvid skranket förhöjdes med en gallerförsedd överbyggnad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.