FIDE KYRKA

Kyrkogården
Fide kyrkogård är i sin äldre utformning rektangulär, i slutet av 1800-talet utvidgades den ca 20 m åt väster. I mitten av 1900-talet gjordes även en utvidgning av den östra delen mot norr.

Den äldre delen av kyrkogården inhägnas i huvudsak av kallmurar av kalk- och sandsten där höjden varierar mellan 60-130 cm, den östra muren är på utsidan 180 cm hög. Murarna är vid stigluckorna bruksmurade. De södra och norra murarna torde delvis vara av hög ålder, den västra är från 1800-talets utvidgning.

Öppningen på den västra sträckningen utgör huvudentré pargrindar av järn på bruksmurade stolpar av kalksten. Tre medeltida stigluckor finns, en på den södra sträckningen (numera tillbommad med en låg sten) och två på den norra sträckningen. Den östra av de båda senare utgör ingång till den nyare delen av kyrkogården och den västra utgör ingång till delen med sockenmagasin och kyrkstall.

Från huvudingången i väster, runt hela kyrkan, fram till de båda stigluckorna i norr och igenom den östra ut på nya kyrkogården leder grusgångar. Gångarna på den nya delen av kyrkogården delar in den i fyra kvarter.

Innanför murarna växer träd, ask vid den södra mursträckningen, lönn och lind vid den östra, lönn och ask utanför den norra och oxel vid den västra muren. På den nya delen av kyrkogården har häckar planterats, kyrkogården domineras i övrigt av gräsmattor.

Söder om kyrkan finns ett vattenkar av cement. På kyrkogården finns belysning i form av lyktstolpar med glaskupor.

På kyrkogården fanns vid kyrkogårdsinventeringens genomgång 1996 154 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
I de södra och norra kyrkogårdsmurarna finns en resp. två medeltida stigluckor (trappgavelsportar) av sandsten.
På kyrkogårdens nordvästra del finns dels en sockenstuga och dels ett kyrkstall. Båda byggnaderna är uppmurade av sandsten, har åstak belagda med sandstensflis på tät bördning. Fasaderna är putsade med kalkbruk och avfärgade gula på socken-stugan och vita på kyrkstallet.
Sockenstugan är indelad i tre delar själva sockenstugan har breda golv- och taktiljor, de senare målade. Väggarna är putsade och avfärgade. Fönster åt söder och väster. Från förstun i denna del når man den oinredda vinden. Den norra delen är inredd med två toaletter samt ett förrådsrum.
Stallet har enkla pardörrar på den södra fasaden.

Fide kyrka är i sin helhet uppförd på 1200-talet: koret och långhuset uppfördes i en första etapp under den förra hälften av århundradet, tornet i en andra etapp i slutet av detsamma.

Av förändringar sedan medeltiden är den mest anmärkningsvärda att tornets gavelrösten och tornhuven revs 1826 och i stället uppfördes den tornhuv (lanternin) som kröner tornet idag. Mer omfattande reparationsarbeten har även utförts 1745 och 1845.

1950-52 restaurerades kyrkan ingående efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm, då bland annat taken lades om, fasaderna fogströks och ljudgluggarna och fönstren reparerades Invändigt togs muralmålningarna på väggar och valv fram, triumfkrucifixet hängdes upp i triumfbågen, nytt stengolv lades in i kyrkorummet, högaltaret murades om, Mariaaltaret rekonstruerades och predikstolen konserverades. En orgelläktare byggdes i tornrummet under vilket ett sakristiutrymme anordnades. Elektrisk belysning och uppvärmning installerades.

Fide kyrka är belägen på det smala näset mellan Sudret och det övriga Gotland. Från tornet ser man havet både i öster och väster. Kyrkogården har kvar mycket av sin medeltida karaktär, tre små trappgavelsformade stigluckor är bevarade i norr och söder. Kyrkan är uppförd av sandsten som många av kyrkorna på södra Gotland, och har en rätt kärv karaktär. Den består av ett rakslutet kor, ett bredare och högre långhus och ett mycket kraftigt torn, avsevärt bredare än långhuset, i väster. Ingångar finns i långhuset och koret i söder och i tornet i norr. Koret och långhuset uppfördes sannolikt i ett sammanhang under 1200-talets förra hälft, tornet vid 1200-talets mitt. Det hade ursprungligen gavelkrön i varje väderstreck och sannolikt hög spira, men sänktes något 1826 och försågs med nuvarande trubbiga lanterninhuv. Kyrkan har romanska portaler med enkla omfattningar i söder, nordportalen är gotisk. Fönstren, i öster, söder och väster, är ursprungliga. På långhusets norra yttersida finns i putsen en märklig skeppsristning från medeltiden. Kyrkans interiör har en välbevarad romansk arkitektur. Kalkmålningarna härrör från 1400-talet, det stora triumfkrucifixet, vars ringkors fyller nästan hela triumfbågen, härrör från 1200-talet. Altarskåpet tillverkades på 1400-talet. Predikstolen, en av Gotlands äldsta, är daterad 1587. I nordportalens innersmyg finns ett medeltida vigvattenskar av kalksten bevarat.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.