BUTTLE KYRKA

Kyrkogården
Kyrkogården har en rektangulär form, utsträckt i nord-sydlig riktning. Den har vid flera olika tillfällen utvidgats söderut. Åren 1882-83 skedde en sådan utvidgning med 9 m. På kyrkogården finns 172 synliga gravar (1997).
Kyrkogården saknar egentlig inhägnad, istället är den omgiven av terrassmurar. I äldre protokoll talas det om den gamla ringmuren. Grävda diken löper runt kyrkogårdens område.
Huvudingången ligger i väster, där en trappa av kalksten uppmurats. I norr sker inpassering via ett järngaller, lagt över det nämnda diket.

Från trappan i väster leder en gång längs med kyrkans östra fasad och från långhusportalen går en gång mot söder.

Runtom kyrkogården växer planterade ekar, kastanjer och lönnar. På kyrkogården, söder om kyrkan, växer en ek av hög ålder, troligen planterad invid en numera bortriven mur. Inte långt från långhusets södra sida märks en s.k. timsten eller solvisare, en kalkstensskiva på en trästock.
Belysningen utgörs av tre belysningsstolpar, samtliga placerade på kyrkogårdens söd-ra del. Stolparna är av trä med svarta plåtlyktor.

Buttle socken är en av de mer skogrika på Gotland, belägen på öns inre delar. Kyrkan består av ett avlångt rakslutet kor i öster med vidbyggd sakristia på norra sidan, ett något större långhus samt i väster ett torn av samma bredd som långhuset med kolonnettförsedda ljudgluggar och tornspira av trä. Kyrkan är uppförd av putsad kalksten. Den har två ingångar i söder, till långhuset och till koret, och en i väster i tornet. Samtliga har perspektiviska omfattningar av huggen kalksten. De äldsta delarna är långhuset och korets västra del, uppförda under 1100-talets senare hälft. Tornet uppfördes vid 1200-talets början. Under 1300-talet revs den ursprungliga absiden, vars grundmurar återfunnits under korgolvet, varvid koret förlängdes åt öster och avslutades av det ännu bevarade masverksprydda östfönstret. Samtidigt uppfördes sakristian. Nya stora fönster togs upp 1882-83. Koret täcks av ett murat tunnvalv, som vid korets ombyggnad förlängdes åt öster. Långhuset har ett tredingstak av trä, ringkammaren ett murat valv. Kyrkans altarskåp är från 1400-talet. Triumfkrucifixet är från 1100-talet. Bägge har väl bevarad ursprunglig polykromi. Inredningens rika bemålning är från 1700-talet. Väggarnas medeltida kalkmålningar härrör till stor del från 1400-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Kyrkans byggnadshistoria
Buttle kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den uppfördes med absidkor i öster, ett torn i väster och däremellan i ett långhus, samtliga byggnadskroppar i romansk stil. Absidkoret och långhuset anses vara byggda under 1100-talets senare hälft, tornet fullbordades vid 1200-talets början. På 1300-talets mitt moderniserades byggnaden något absiden revs för att ge plats åt ett större kor, vilket förlängdes åt öster. Även sakristian uppfördes på 1300-talet.
Invändigt dekorerades långhus och ringkammare av Passionsmästarens verkstad vid 1400-talets mitt.
Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör, i mitten av 1700-talet byttes korets faltak mot tegeltak. Långhusets stora fönster bröts upp under en omfattande yttre och inre restaurering 1882-83. I mitten på 1900-talet gjordes en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Olle Karth, Visby, på grundval av ett tidigare förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm.