BRÄMAREGÅRDENS KYRKA

Anläggningen består av kyrka, församlingshem och den f .d. prästbostaden. KYRKOTOMTEN har trädgårdskaraktär med blomsterplanteringar, buskar och uppvuxna lövträd, bl.a. alm, lind och blodbok. Gångarna är täckta med grus eller cementplattor och öppna ytor är gräsbesådda.

Den f d PRÄSTBOSTADEN ligger i anläggningens östra ände, vid Hallegatan. Den rymmer idag samlingslokaler. Byggnaden uppfördes vid samma tid som kyrkan, under mitten av 1920-talet, och ritades av arkitekten Sven Tingström. Den har en putsad gråmålad sockel, fasader i vitmålad locklistpanel och sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Utformningen är klassicistisk. Entrépartiet är betonat med pilastrar och ett utkragat överstycke. Dörren är ljust grå och har ett spröjsat överljusfönster. I taket, mitt över entrén, sitter en plåtskodd takkupa. Byggnadens fönster är spröjsade och bågarna är målade i ljust grått. De har ljusgrå fönsterluckor av jalusi-typ och omfattningarna har profilerade listverk längs över- och nederkanten. Enklare entréer finns på gavlarna och åt söder även en senare tillkommen balkong. I gavelspetsarna sitter små lunettfönster. Åt öster finns en större, rakt avslutad takkupa med tre fönster. Den kröns av ett enkelt, dekorativt utformat plåtarbete i tidstypisk stil. Kyrkotomten sluttar åt öster och den f d prästbostaden ligger på en terrass kantad av en klippt häck. En stentrappa leder upp till terrassen från öster. Byggnaden är mycket välbevarad sedan byggnadstiden och utgör ett värdefullt inslag i kyrkomiljön.

FÖRSAMLINGSHEMMET är uppfört i tre sektioner med något olika karaktär. Det är byggt i vinkel på tomtens sydöstra del och är sammanbyggt med kyrkan vid tornets södra fasad. Byggnaden närmast kyrkan är ursprunglig från 1925, de andra delarna uppfördes 1962 efter ritningar av Anders Berglund hos AB Axel Engström, Göteborg. Församlingshemmet inrymmer pastorsexpedition, kontor och samlingssalar. Alla fasader är klädda i ljust grå locklistpanel, alla listverk och omfattningar är vita och de spröjsade träfönstren är gråmålade. Sadeltaken är täckta med enkupigt lertegel.

Närmast kyrkan står en 1920-talsklassicistisk byggnad i en våning på en hög spritputsad sockel. Längs takfoten löper kraftigt utkragade listverk och en enklare list sträcker sig längs fasadens nederkant. Byggnadens hörn betonas med pilastrar och åt söder sitter en trekantsgavel. Den nyare byggnaden är uppför i vinkel mot den gamla och mellan de två byggnadskropparna finns ett lägre entréparti. Det har ett glasat dörrparti som nås via en låg trappa eller en ramp av natursten. Åt gården sitter höga spröjsade fönster. Pulpettaket är täckt med shingel, takets kanter och nock är inklädda i rödmålad plåt. Den nyare byggnaden är uppförd i två våningar med sadeltak på två nivåer, med den lägre nivån närmast Hisingsgatan. Fasaderna åt gatan är enkelt utformade med rytmiskt placerade fönster. Inåt gården har de givits en mer arbetad form. Den högre byggnadsdelens mittparti framhävs med ett klassicistiskt inspirerat fönstermotiv där slät panel är satt mellan de två våningsplanens fönster. Tillbyggnaden är väl anpassad till den äldre bebyggelsen på fastigheten och den låga entrébyggnaden har en tidstypisk utformning.

Åt öster har området stadskaraktär. Hisingsgatan/Myntgatan som löper längs anläggningens östra kant är en genomfartsled mellan Vågmästareplatsen och Lundbyleden. Bebyggelsen längs gatan och österut mot Kvilletorget består av flerfamiljshus, främst landshövdingehus.

Väster om anläggningen ansluter ett äldre villaområde längs Hallegatan och ytterligare österut ligger parkområdet på Ramberget. Villornas uppvuxna tomter och parkens grönska bidrar ytterligare till kyrkotomtens lummiga och avskilda karaktär.