ANGA KYRKA

Kyrkogården
Anga kyrkogård är i det närmaste kvadratisk till sin utformning och har förmodligen kvar sin medeltida utsträckning, en utvidgning mot norr har dock varit under utredning på senare tid. Kyrkogården omges av kallmurade kalkstensmurar vars höjd varierar, de är omlagda på 1800-talet.

Öppningar finns i söder och öster med järngrindar på cementstolpar.

Gångarna är belagda med grus, de leder från den södra kyrkogårdsingången till kyrkans sydportal och vidare utefter den södra kyrkofasaden till den östra ingången.

Utanför södra mursträckningen samt innanför muren i det sydöstra hörnet har häckar planterats. Längs med murarna växer lövträd i vad som skulle kunna vara resterna av en trädkrans. Kyrkogården domineras i övrigt av gräsmattor.

På kyrkogården finns flera lyktstolpar, kyrkans sydfasad belyses med spotlights placerade i sydvästra respektive sydöstra hörnet av kyrkogården.

På kyrkogården fanns vid inventeringen 1996 110 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogården finns inga övriga byggnader.

Anga kyrkogård ligger i gränsen mellan den skogsklädda, norra delen av socknen och den mer öppna jordbruksbygden i söder. Området är mycket fornminnesrikt, särskilt i nordost, där lämningar från bronsåldern är talrika. Kyrkogården ligger på behörigt avstånd från närmaste bebyggelse.
Kyrkogården gränsar i söder mot parkeringsplatsen och den därstädes belägna f.d. skolan/församlingshemmet. Öster om kyrkogården står en likvagnsbod. Miljön kring kyrkan och kyrkogården är av riksintresse för kulturmiljövården.

Anga kyrka vänder sin södra huvudfasad mot en öppen gräsplan mot landsvägen. Kyrkan är en av de mer välbevarade romanska anläggningarna på Gotland och synes ha uppförts i helhet under 1200-talets förra hälft. På 1810-talet uppfördes sakristi- och magasinsbyggnaden under gemensamt tak vid korets norra mur. Kyrkan stegras i jämn rytm från absiden i öster till tornet som reser sig över långhusets västra hälft. Tornet har ursprungliga ljudgluggar åt fyra håll, men klockvåningen har senare flyttats till tornspiran som försetts med ljudöppningar och ett mindre skärmtak. Tre romanska portaler med huggna omfattningar och klöverbladsformade dörröppningar leder in i kyrkorummet, som är en av Gotlands mest välbevarade medeltida interiörer. Långhuset samlar sig kring en mittkolonn som förutom att bära de fyra kryssvalven även bär tornets östra mur. I öster öppnar sig den romanska triumfbågen mot koret och bortom den bågen mot absiden. Rummet pryds av kalkmålningar från olika perioder. Från 1200-talet härrör huvudsakligen ornamentala målningar i valven och målad stenimitation i valvbågar, kring fönstren och i bågarna mellan långhus, kor och absid. En inskrift berättar om kyrkans uppförande och meddelar att målarens namn var Halvard. Från 1400-talet härrör en ovanligt omfattande svit målningar på långhusets väggar av den s.k. "Passionsmästaren". Altarskåpet är ett välbevarat arbete från 1300-talets slut. Predikstolen härrör från 1600-talets slut och målades på 1740-talet, liksom den välbevarade bänkinredningen från 1700-talets början.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.