TORPS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - År 1779 fattades beslut om, att en ny kyrka skulle byggas i Torp och 1781 bestämdes, att den skulle ligga på den gamla kyrkans plats, den medeltida kyrkan skulle kringbyggas innan den revs. Förslagsritning visar dock att den äldre kyrkan skulle sammanfalla med den nya kyrkans västra del fram till korsarmarna. Arbetet med den planerade nya kyrkan igångsattes 1782. Ritningarna var utförda av Olof Tempelman 1777. Byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle och bygget leddes av hans verkgesäll Johan Christopher Loëll. Invigning skedde den 13 november 1785 av prosten Pehr H Wasenius. Tornöverbyggnaden, ritad av C F Ekholm, tillkom 1883 efter det att den gamla förstörts av ett blixtnedslag.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med korta breda tvärskepp. Kor och torn i öster samt sakristia i tornfoten. Delvis indragna trapptorn på ömse sidor om tornet. Ingång på västgaveln och i södra korsarmen. Separat senare upptagen ingång i nordöstra vinkeln mellan kor och sakristia samt en ursprunglig ingång till torntrappan. Planen uppvisar bredare och kortare korsarmar än vad godkänd ritning anger. Den senare avsåg en förlängning av befintligt långhus med korsarmar och nytt korparti. Förutom i långhuset överenstämmer ej heller fönster- och portalplaceringar med Tempelmans förslag.
Materialet är gråsten med tegel i valv, fönster- och dörromfattningar. Eventuellt kan medeltida murar ingå i långhuset. Fasaderna vita och slätputsade. Yttertaket belagt med tjärad spån, spiran med kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören avviker delvis från approberad ritning. Tempelman hade avsett ett helt valmat tak, istället blev endast röstet valmat. Korsarmarnas rusticerade omfattningar kring portaler och ovanliggande små rundbågade fönster utfördes ej. Norra korsarmens portal ersattes istället med tre fönster och på den södra korsarmen motsvarades dessa av en mittportal med flankerande fönster. Över portalen ett litet rundfönster. Beträffande tornöverbyggnaden följde man ursprungligen Tempelmans förslag med hårlemanhuv och öppen lanternin avslutad med en flersprångig huv. Sedemera tycks den öppna lanterninen ha blivit täckt innan den brann. Dagens tornöverbyggnad tillkom 1883. Fönstrena är ovanligt små i höga djupa nischer i kyrkans ytterfasader. Från början tycks fönstrena ej ha varit rundbågiga.

INTERIÖR - Det ljusa kyrkorummet med sina tvärskepp täckes av tunnvalv med gördelbågar som utgår från kopplade pilastrar utmed väggarna. Runt väggarna löper en profilerad taklist. Korväggens övre parti upptas av en grisaillemålning föreställande "Det himmelska Jerusalem" utförd 1925 av Yngve Lundström. Altaruppställningen, förfärdigad 1852 av Gustaf Mauritz Kjellström från Gävle, består av vita kanellerade kolonner med förgyllda kapitäl, som bär upp en rundbåge med inskriften "Det är fullkomnat" och sju änglahuvuden samt ett krön av en strålsol. Altartavlan är övertagen från den gamla kyrkan och föreställer "Korsnedtagningen", målad av Carl Hofverberg 1749. Den var ursprungligen innefattad i en samtida inramning av vilken delar finns bevarade. Mellan åren 1852-1990 var hela korväggen dekorerad med skenperpektivmålning, troligen utförd av Kjellström. Även den äldre kyrkans predikstol, snidad av Gregorius Raaf 1690, brukades till att börja med i den nya kyrkan. Den nuvarande predikstolen ritad av Johan Adolf Hawerman är samtida med altaruppställningen och utförd av samma mästare. Vid renoveringen 1925 inreddes norra korsarmen till dopplats. Y Lundström målade då väggen över fönstren i grisaille med motivet "Kristus välsignar barnen" och i det mellersta fönstret ett kors med grönskande vinrankor. Dopplatsen har på 1780-talet åter förlagts till koret och norra korsarmen används numera som lillkyrka.
Öppen bänkinredning från 1900. I norra korsarmen, lillkyrkan, lösa stolar. Läktare från byggnadstiden, ursprungligen fanns det även en läktare i södra korsarmen. Orgelfasaden är från 1828, orgelverket från 1966.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

FÖRSAMLING 1995 - TORP

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2275, år 1900: 8135, år 1995: 5163

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Eget pastorat 1314, fram till 1562 med Borgsjö och Haverö, 1562 till 1667 med Borgsjö, 1667-69 eget, 1669 till 1879 med Borgsjö, sedan 1879 eget.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger omkring Ljungans dalgång och sträcker sig från gränsen mot Hälsingland i söder till gränsen mot Jämtland i norr. Kyrkan ligger i utkanten av tätorten Fränsta i en svag sluttning nära stranden av Ljungan där älven vidgar sig och bildar Torpsjön. På andra sidan sjön breder odlingsbygden ut sig. Söder om kyrkan finns kyrkstallar från 1800-talet och en sockenstuga.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka i sten bestående av långhus, sakristia och vapenhus. Uppgifter om korets utseende saknas. En dopfunt från ca 1200, tillskriven Gotlandsmästaren Sigraf står i den nya kyrkan. Kyrkan renoverades under slutet av 1600-talet, då det bland annat tillkom ny inredning av Gregorius Raaf. 1708-09 fick kyrkan en ny predikstol utförd av Olof Jönsson Bergman i Skedvik, och 1755 målade Carl Hofverberg en altartavla som nu sitter i nya kyrkans altaruppställning. Kyrkan revs 1782. Eventuellt finns delar av långhuset kvar i den nuvarande kyrkan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ny kyrka byggdes mellan 1782 och 1785 huvudsakligen efter ritningar av Olof Tempelman. Byggmästare var Daniel Lundquist som hade svärsonen Johan Christoffer Loëll till sin hjälp. Tempelman hade ritat ett valmat tak i stället för som det blev ett sadeltak med valmade rösten. Även vad gäller korsarmarnas utseende och utsmyckning blev det en del förändringar. Gråstenskyrka med rektangulär form och korta breda korsarmar. Östtorn med sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet hade ursprungligen en mjukt svängd huv som avslutades av en lanternin, men efter en brand 1883 fick det en ny överbyggnad med spira efter ritningar av arkitekt C.F. Ekholm. Vitputsade fasader och plåttäckt tak. Ingång i väster och i södra korsarmen. Kyrkorummet är täckt av ett tunnvalv med gördelbågar som utgår från kopplade pilastrar (Jfr Selånger). Den gamla kyrkans altartavla är placerad över altaret i en kolonnställning från 1852 utförd av Gustaf Mauritz Kjellström. Den samtidigt målade skenarkitektur som täckte hela korväggen övermålades år 1900. Kjellström levererade också år 1852 en predikstol efter ritning av Johan Adolf Hawerman. Orgelfasaden är från 1828.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

Kyrkotomten
Den rektangulära tomten är utvidgad mot både norr och öster i etapper, bl.a. i slutet av 1940-talet och 1960-talet. Den är svagt sluttande mot söder. Kring tomten finns en 1.20 m tjock bogårdsmur i väster och söder, stora kallmurade huggna granitblock. Fylld med skravel norr om den västra stigporten, gräsklätt krön söder om densamma. Muren skjunker ned i sydöst och blir stödmur, fr. a. mot öster där den tar slut mitt för tornets sydöstra hörn.

I sydöst helt nära vattnet finns en minnslund invigd 1988. Smågatsten.

Fyrastegstrappa i granit mot väster. Smidesräcken i plattstål och fyrkantstål, grå målning.

Murade och slätputsade gotiska stigportar i väster och söder. Kontreforer runt om, avslutad med små plåtbelagda vimpergs och toppiga plåtklädda torn, vitmålad slätputs, svart plåt. Sammanbindande gråmålat smide med dekor, central förgylld strålsol. Grindar saknas, gångjärn sitter kvar.

Generellt är det gräsbevuxna ytor genomkorsade av grusgångar. Den äldre tomten, fr.a. i söder, har gravkvarter vars gravar har grusade ytor och mindre gräsytor. Innanför den södra stigporten, strax väster om, finns en större familjegrav för familjen Persson och Andersson, med avgränsande dekorativt svart gjutjärnsstaket. Ytan innaför helt grusbelagd. De utvidgade delarna i norr och öster har gravkvarter med enbart gräsytor avdelade med skyddande rader av buskage.

Torps kyrka byggdes 1782 -85 efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman 1777. Byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle och bygget leddes av hans verkgesäll Johan Christopher Loell. Invigning skedde den 13 november 1785 av prosten Pehr H Wasenius.

På platsen låg en medeltida kyrka som skulle sammanfalla med den nya kyrkans västra del fram till korsarmarna.

Se även exteriör & interiör beskrivning för mer historik.