HAVERÖ KYRKA

Kyrkotomten inramas av en grusväg i väster, vatten i söder och öster; och privat fastighet i norr.
Tomten tidigare försedd med staket i väster och delvis söder, men detta är borttaget för underhåll, endast flera par grindstolpar i granit mot väster. Kyrkan ligger i ett smärre höjdläge med terasser ned mot alla väderstreck. Terasseringen stensatt med huggen kantsten i granit. Grusade gångar mellan gräsbevuxna gravkvarter. Uppvuxna björkar och ädeltallar planterade i grusgångarnas kantlinjer här och där.
Runt tomtgränsen i norr och öster löper en 1, 5 m hög granhäck.

Haverö är en medeltida socken, sedan 1818 eget pastorat.

Den ytmässigt stora socknen är den västligaste i landskapet och har medeltida ursprung. Kyrkan ligger vid den gamla leden mot Norge på ett näs i Kyrksjön, en del av sjön Havern. Kyrkan omges av viss odlingsmark, bebyggelsen är gles och fåtalig. Bygden omges av stora skogsområden.

På samma plats som den tidigare stenkyrkan uppfördes 1847-50 en byggnad i nyklassicistisk stil av byggmästaren Jacob Norin från Norrala i Hälsingland, samt hans medhjälpare Johan Nordell efter ritningar av Theodor Edberg. Den medeltida kyrkans östparti ingår i den nya kyrkans sak-ristia. Haverö kyrka är en kusin till Norins övriga byggnader i stiftet, bl.a. Styrnäs och Ytterlännäs nya kyrka, som båda har samma form som Haverö och uppförda vid i stort sett samma tid.

Se även tidigare inventeringar

FÖRSAMLING 1995 - HAVERÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 458, år 1900: 2538, år 1995: 1145

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 som annex till Borgsjö. Mellan 1562 och 1818 pastorat med Ytterhogdal, sedan 1818 eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den ytmässigt stora socknen är den västligaste i landskapet och har medeltida ursprung. Kyrkan ligger vid den gamla leden mot Norge på ett näs i Kyrksjön, en del av sjön Havern. Kyrkan omges av viss odlingsmark, bebyggelsen är gles och fåtalig. Bygden omges av stora skogsområden. Ca 200 m norr om kyrkan ligger det moderna församlingshemmet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Kyrka murad av sten bestående av rektangulärt långhus, sakristia i öster och torn i väster.

I: Medeltida stenkyrka. Möjligen har denna kyrka genomgått omfattande förändringar senare under medeltiden, men byggnadskronologin är inte närmare känd. I Glysisvallur beskriver Broman kyrkan som 26 alnar lång, 15 alnar bred och 22 alnar hög, uppmurad av gråsten och med ett vapenhus i sten på södra sidan. Två fönster fanns på södra sidan och ett litet smalt fönster på östra gaveln. En sakristia i trä tillbyggdes 1758. Kalkmålningar i interiören. I den nya kyrkan förvaras en S:t Mikaelsskulptur i trä av mycket hög kvalitet, daterad till 1200-talets första fjärdedel, som troligen hört till denna kyrka. 1763 fick kyrkan en ny altaruppsats utförd av Jonas Granberg, nu uppsatt i den nya kyrkan.

II: På samma plats som den tidigare stenkyrkan, och med återbruk av vissa murpartier, uppfördes 1847-50 en byggnad i nyklassicistisk stil av Jacob Norin efter ritningar av Theodor Edberg. Den medeltida kyrkans östparti ingår i den nya kyrkans sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtornet är krönt av en åttkantig lanternin i trä med kupolformigt tak och hög spira. Gulvit puts och svartmålat plåttak. I stort sett oförändrad exteriör sedan byggnadstiden. Ingång i tornet och på nordsidan. Separat ingång till sakristian. Även interiören är välbevarad med inredning huvudsakligen samtida med kyrkans tillkomst, bland annat en altaruppsättning av Svante Albert Blombergsson med en målning kopierad efter Fredric Westins altartavla i Kungsholms kyrka i Stockholm. Orgelfasaden är från 1871. Vid en renovering 1935 under ledning av Erik Fant sattes den södra ingången igen i interiören, samtidigt tog man upp en ny ingång till sakristian.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Vackert belägen på en udde står Haverö kyrka, byggd 1847-50 som ersättning för en medeltida stenkyrka på samma plats. Som byggmästare stod Jacob Norin från Norrala i Hälsingland, som med hjälp av Johan Nordell och snickaren Jonas Uhrus, uppförde kyrkan efter ritningar av Theodor Edberg. Invigningen skedde 14 mars 1852 av biskop Bergman..

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och lägre och smalare sakristia i öster och torn i väster. Huvudingång genom tornfoten samt mittingång på nordsidan. Motsvarande ingång på sydsidan är numera interiört igensatt. Separat senare upptagen ingång till sakristian från norr.
Materialet är gråsten med tegel i valv, dörr- och fönsteromfattningar. Den gamla kyrkans östparti står kvar som sakristia i den nuvarande kyrkan. Fasaderna spritputsade och avfärgade i gulvitt, sockeln gråmålad. kyrkobyggnadens tak täckta med svartmålad falsad plåt, tornets tak och spira med kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören avviker något från Edbergs ritning, bl.a. beträffande lanterninutformningen och "portalmarkeringarna". Edberg avsåg en fyrkantig lanternin med avfasade hörn och rektangulära enkla portaler utan några frontoner över takfoten. Huvudingången flankeras av på socklar ställda kolonner. Breda frontoner på långsidorna. På var sida av tornets tak är urtavlor placerade, krönta av kors, som ej återfinns på ritningen. Den åttsidiga öppna lanterninen av trä har rundbågiga öppningar och konformad spira med förgyllt kors. Exteriören synes vara i princip oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Det rektangulära kyrkorummet har ljust putsade väggar och flackt tunnvalv av trä. Interiören är i huvudsak bevarad från bygg-nadstiden. Inredningen troligen snickrad avUhrus. Altartavlan, "Kristi himmelsfärd" är "Målad af S. A. Blombergsson i September 1850 efter ett utkast taget 1847 av F. Westins tafla i Kungsholms Kyrkan, Stockholm". Altaruppställningen sannolikt utförd efter ritning av Blombergsson. Den mycket vackra predikstolen och troligen draperimålningen där bakom är samtida med kyrkans tillkomst. Framför den igensatta södra ingången är dopfunten från 1923 ställd under den gamla kyrkans altaruppsats, utförd 1734 av Jonas Granberg från Klövsjö. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter, i huvudsak troligen från kyrkans byggnadstid liksom läktaren. Läktaren är till halva djupet underbyggd under senare år. Orgelfasaden tillhör den av Johan G Ek byggda orgeln 1871. Orgelverket är kompletterat 1929 av Jonas Landberg. Sakristian redan från början avdelad i två våningar.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997