BORGSJÖ KYRKA

Kyrkotomten
Flackt sluttande oregelbunden tomt ner mot Borgsjön i söder. Mellan sjön och tomten passerar E14 till Östersund, i öster gränsar tomten mot åkermark, i norr mot den gamla byvägen, samt i väster mot ett mindre skogsparti intill hembygsdgården. Marken närmast kyrkan planerad så att en terassyta söder om densamma bildas. Här finns en hög stödmur med huggen sten.

Ett lågt järnstaket i svartmålat plattstål uppsatt 1959-60 löper runt större delen av tomten, som har rester av en bogårdsmur i kallmurad sten mot norr. Mot den gamla byvägen i norr finns tre entréer, den centrala med murad, slätputsad och kopparplåttäckt stigport, ritad och uppförd av Per Hagmansson 1806, ursprungligen placerad i öster, men flyttad hit 1906. Arkitektoniskt motiv med dubbla utanpåliggande kannelyrförsedda pilastrar bärande en likaså utanpåliggande triglyf-försedd kornisch och krönande bågsegment. Smidesgrind med fast övre parti med förgylld strålsol; samt två mindre med smides grind på ömse sidor, murade, slätputsade med kannelyrer, vitmålade, och med tälttakstoppiga krön med kopparplåt. Längre österut återfinns ytterligare två par grindstolpar i lika utförande, möjligen båda paren uppsatta 1960 i samband med kyrkogårds-utvidgning.

Strax intill stigporten, sydväst om, finns på en gräsbevuxen kulle en åttkantig klockstapel i trä från 1782, byggd av Pål Persson i Stugun. Naturstensgrund. Svagt inåtlutande fasade i botten-våningen, klädd med gäddformad kyrkspån. Stående plank mellan spånklädda tvåvåningsstolpar vid skarvhörnen. Övre partiet plank format som ej öppet kolonnettgalleri. Lökkupolformad klockvåning, med barocksvängt nedre tak, helt klätt i spån. Ljudluckor i trä i alla åtta segmenten. Tjärad fasad.

Kyrkogården utvidgad ned mot väster med stark nivåskillnad. I söder ett mindre gravkapell från 1935. Murat, grovputs, vit målning, sadeltak med plåt. Gravkvarter med gräs, grusade gångar.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Borgsjö kyrka uppfördes 1766-68 av kyrkbyggmästaren Daniel Hagman efter sannolikt egna ritningar. Den är en av Hagmans mest berömda verk och kom att stå som modell till flera kyrkor. Han hade till sin hjälp gesällerna Johan Daniel Hagman och Lars David Geting. Kyrkan ersatte en medeltida kyrka på samma plats. Invigning ägde rum den 12 januari 1772.
Klockstapeln nordväst om kyrkan byggdes 1782 av Pål Persson från Stugun på åttsidig undre bod med därovan balustergalleri och lökkupol med spira. Stegporten uppförd 1806-08 av Peh Hagmansson, placerad till 1906 söder om kyrkan.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster och sakristia på nordsidan. Ursprungligen huvudingång mitt på sydsidan. Numera användes den mindre ingången på västgaveln. Separat senare upptagen ingång till sakristian från väster.
Materialet är gråsten, granit till sockeln och tegel i valv samt i dörr- och fönsteromfattningar. Äldre murar ingår i korväggen.Fasaderna är avfärgade i en starkt rosa nyans med vita omfattningar och hörnkedjor. Vitmålad takryttare av trä med lanternin. Spåntak, plåttak på takryttarens takfall.

EXTERIÖR - Ursprungsritningar saknas. Taket brutet och valmat. På takets mitt en takryttare med karnissvängt tak och urtavlor på var sida och krönt av en fyrsidig lanternin med höga rundbågiga fönster. Mittingången på sydfasaden inramad av pilastrar, vilka bär upp ett entablement och däremellan ett rundfönster. Djupa rundbågiga fönsterni-scher med upptill tresidigt avslutade fönster. En enklare ingång i väster. Exteriören synes vara oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Interiörens utsmyckning tillkommen under de närmaste decennierna efter invigningen och är därefter i stort oförändrad. Väggarna ljust putsade. Innertaket består av tre ribblösa valv av tegel varav det mellersta är indelat i åtta kappor och de västra och östra i sex kappor. Liksom i Attmar slutar de mittersta strålarna tvärt en bit ner på långhusväggarna. Golvet av trä men det något förhöjda korpart-iet har kalkstensplattor. Som altarprydnad uppsattes till att börja med sannolikt den oljemålning med Kristus på korset och de nedanför stående Maria, Johannes och Maria Magdalena, som var skänkt 1734 av den från Borgsjö bördige målaren Petter Eriksson Norberg och hans hustru. Tavlan hänger numera på nordväggen. Den nuvarande altaruppställningen snidad av Johan Edler d.ä, 1783 med infällda målningar föreställande "Helga tre konungars tillbedjan" och i understycket "Nattvardens instiftande", båda utförda av målaren Holm från Stockholm 1794. Predikstolen med i stora mittfältet i relief återgivna "Såningsmannen" och i sidofälten olika emblem tillverkades likaså av Edler 1771 och stofferades av Paul Hallberg från Hudiksvall. Skulpterat gråmålat draperi på bakstycket.
Bänkinredningen med blomstermålning på dörrar och skärmar samt läktaren är utförda av snickaråldermannen Olof Hillgren. Bänkskärmarna och en del fält i läktarbarriären prydda med 1600-tals målningar,de övriga målade av P Hallberg. Orgelfasadens dekor krönt med GIII:s monogram snidade av Olof Berggren 1790, vilken även snidade och donerade nummertav-lornas förgyllda ramar 1798. Orgelverket byggt 1970.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

FÖRSAMLING 1995 - BORGSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1321, år 1900: 5440, år 1995: 5730

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken 1314 med Haverö som annex. Från 1400-talet till 1879, med undantag för 1667-69 pastorat med Torp, sedan 1879 eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen omfattar en stor yta i landskapets västra del mellan Jämtland i norr och Hälsingland i söder. Kyrkan ligger i Ljungans älvdal i utkanten av ett odlat område mellan större jordbruksbygder med uppsplittrat ägande i nordsluttningen ner mot Borgsjön där Ljungan mynnar från öster. Den odlade bygden omges av vidsträckta bergiga skogsområden. Klockstapeln från 1782, är byggd av Pål Persson i Stugun. Norr om kyrkan ligger skola och församlingshem och ett stycke åt nordväst utmed vägen ett sockenmagasin. Ca 1500 m nordväst om kyrkan finns en S:t Olofskälla vid en högt belägen äldre väg. Källan är en av de många som finns längs leden mot Jämtland och Tröndelagen i Norge. Kyrkan, källan och en skans utgör riksintressen.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Kyrkan är murad av sten och består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr.

I: Medeltidskyrka som enligt uppgift var tjugofem alnar lång och elva alnar bred. Den saknade torn och hade sadeltak. Bl.a. följande inventarier har tillhört denna kyrka. På sakristidörren i den nya kyrkan sitter fyra medeltida mindre skulpturer, däribland en bild av Jesusbarnet som sannolikt har hört till en romansk madonna. I den nya kyrkan finns också en bild från början av 1500-talet av St. Olov, signerad Haaken Gulleson. Dörren till sakristian från 1688 och dopfunten enligt inskrift från 1693, är bevarade i den nya kyrkan.

II: Kyrkan nybyggdes till befintlig plan av Daniel Hagman 1766-68, sannolikt efter egna ritningar. Delar av den äldre kyrkobyggnadens murar är bevarade i korväggen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Ytterväggarna är putsade i rosa med vita omfattningar och hörnkedjor. Valmat och brutet spåntak med en takryttare på mitten, krönt av en lanternin . Exteriören är i allt väsentligt oförändrad sedan byggnadstiden. Ingångar i söder och väster. I interiören är taket indelat i tre ribblösa stjärnvalv, det mittersta med åtta kappor, de yttre med sex kappor. Hagman har här följt sitt mönster med en tornlös kyrka med brutet tak, rektangulär plan utan vapenhus, huvudingång på sydfasaden och sakristia i nordost (jfr Attmar). I Borgsjö har också mittaxeln betonats genom lanterninen. Kyrkorummets mitt markeras av ett stjärnvalv omgivet av enklare valv. Predikstol, 1771, altaruppsättning 1782 och en nummertavla 1783 utförda av Johan Edler d.ä. Orgelfasaden är från 1790. Förändringar därefter har varit begränsade. Restaureringen 1915 efter ritningar av Fredrik Falkenberg har varit den mest omfattande och innebar bl.a. att interiören ommålades, golvet lades om med kalkstensplattor samt att vindfång byggdes vid entréerna i söder och väster.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

På platsen för den medeltida kyrkan uppförde Daniel Hagman 1766-68 en kyrka, sannolikt efter egna ritningar. Delar av den äldre kyrkobyggnadens murar är bevarade i korväggen.

Se även tidigare inventeringar.