RESELE KYRKA

KYRKOMILJÖN -

Resele kyrka ligger utmed Ångermanälvens dalgång, på flack mark intill norra sidans strand, ca två mil nordväst om Sollefteå. Tomten avgränsas i söder av byvägen mellan Ed och Näsåker, en skogbevuxen ås i norr, i väster ett församlingshem och i öster ett antal byggnader i byn.

Kyrkotomten
Den ursprungliga tomten inramas i söder av ett svartmålat gjutjärnsstaket stående på sockel av huggen granit. Mellansegmenten utbytta till bockad tunnbandsplåt. Utmed staketet finns planterade pilträd. Mot väster och öster rader av bladhäckar.

Centralt från söder en rundbågig, barocksvängd, murad slätputsad och vitmålad stigport, vars krön klätts med falsad kopparplåt. Centralt en kröndekor i form av barockliknande pylon/ståndare i plåt. Gråmålad slammad sockel stående på natursten. Motivet framspringande höga pilastrar som bär ett bågsegment. Svartmålade smidda järngrindar med fast överstycke med strålsolsdekor och Carl XIV Johan namnsigill. Bred grusad gång in på kyrkogården mot kyrkobyggnadens södra entré. Smalare grusgång utmed södra sidan mot västra entrén, runt tornet i öster och den mot öster 1922 utvidgade kyrkotomtens gravkvarter. Utvidgning mot norr 1950. I övrigt helt gräsbevuxna ytor, i väster med buskar av olika sorter som ger ytan karaktär av park eller större villatomt. Mot öster flera rader uppvuxna björkar där merparten av gravkvarteren återfinns, sektionerade av buskage, även norr om kyrkan finns många gravplatser, mycket få mot söder. Ett par galvaniserade lyktstolpar med klarglasglober i öster, ett par vid entrén i väster, samt ett par i norr. Långt i öster en stensatt damm, centralt placerad i grusgångskryss med utgång södrut genom grind med två stolpar av granitsten krönt av svart plåt i tälttaksform, allt tillbyggt vid utvidgning 1922.

Nordväst om kyrkobyggnaden står ett bårhus uppfört efter ritningar av Johan Bergsten 1935.

Kyrkobyggnaden
Rektangulär kyrkobyggnad, uppförd åren 1834-41 under ledning av byggmästare Lars David Geting efter ritningar 1828 av Axel Nyström, som bearbetat ett första förslag av Simon Geting, med huvudingång i väster med förstuga, samt torn med sakristia i öster. Ingång även mitt på södra långsidan.

Material i stommen är gråsten, möjligen delvis hämtad från den medeltida kyrkan, som revs vid uppförandet av den nya; tegel i fönster och dörromfattningar.

Putsad sockel med grå målning, slätputsade fasader med vit målning. Grå järnlucka i sockel i sydväst för ventilation av grunden, ca 500x400mm. Kraftigt profilerad takfotslist som löper obruten runt tornet över dess första våningsplan. Sadeltak samt torntak belagda med kopparplåt 1978-79, ursprungligen spån.

Ståndrännor, två stuprör indragna på vardera långsida, ett på tornets södra resp norra sida, alla i koppar.

Fem murhål vardera långsida samt ett i tornet i öster, fem rundbågiga sexluftsfönster mot norr, fyra mot söder, ej kopplade bågar, tolv spröjade glas per luft, i de översta två elva, svart målning. Innerbågar från 1917 i fyra lufter utan spröjs, grå målning. Solbänkar klädda med koppar, fönsteromfattningar med förkroppad puts.

Mitt på södra sidan en indragen entré med fyrstegs trappa i röd granit, pardörr lika västra entrén. Högt sittande överljusfönster, två lufter, i övrigt lika. Mellan dörr och överljus en minnestavla i röd granit: "Herrens ord blifver evinnerligen. Grundstenen till denna kyrka lades den 26 Augusti 1834, kyrkan restaurerades 1917."

Västra sidan avslutad takfotslist med antytt gavelmotiv buren av hörnlisener. Entré med gjuten tvåstegstrappa belagd med skiffer på plansteg. Kopparklädd pardörr markerad med kraftigt utskjutande konsolburen murad kornisch, täckt med plåt. Ovanför ett runt fönster med fyra lufter, flerspröjsade glas, svart målning. Murnischen till hälften klädd med plåt.

Nedgång i källare från norr i betong troligen skapad 1939 då värmeledningsinstallation genomfördes.

Placeringen av tornet i öster är ovanlig, ännu mer ovanlig är den utvändiga entrén placerad i sydöst, enkel trädörr, utvändigt klädd med kopparplåt, invändigt svart målning; murad, stensatt spiraltrappa, putsade vägg och taksidor, vit målning.

Första planet i tornet obehandlade trägolv, ca 250mm plank, slätputsade vitmålade väggar, taket i trä lagda med lock och med handsmidd spik, vitlimmat. Mindre fönster i golvnivå mot öster, dvs övre delen av det stora fönster vars nedre del finns i sakristian, två lufter, bågform, flerspröjs, vit målning. Gråmålad trappa i väster till tornet. Många föremål från den medeltid kyrkan förvaras här, bl a barocksvängt altarbord, ytterdörr, delar av predikstolskorg, nummertavla.

Mellanvåningen med obehandlade trägolv, ca 250mm plank, slätputsade vitmålade väggar, taket i trä till klockvåningen har varit vitlimmat. Tornet har här tre runda fönster med fyra lufter, endast ytterbågar med flerspöjsade glas, vit målning. I de djupa murnischerna finns äldre föremål från den rivna medeltida kyrkan, bl a träskulpturer. På golvet står den gamla klockringningsanordningen som klockaren trampade med svänghjul och kedjor. Sedan 1982 automatiserad ringning. Delar av gråmålad bänkbröstning med barockpräglad fyllning finns intill kyrkvindsdörren i gråmålat trä i väster.

Kyrkvind med stomme av trä, takstolar med ovanlig utformade högben står tätt på yttermuren, cc ca 1300 mm, förstärkta med dragstag och spännband i stål. Sågspån som tilläggsisolering.

Klockvåningen med obehandlade trägolv, breda plank, ca 250-300mm, slätputsade vitmålade väggar, höga rakslutna ljudöppningar i alla väderstreck, dubbla luckor med tre breda plank sammanhållna av tre följare i trä och fastmurade smidesgångjärn i varje blad, svart målning utsida. Smidesräcken av plattstål i varje öppning. Ovan ljudöppningarna i fasaden murade och putsade kornischöverstycken med plåtavtäckning. Två klockor placerade på låg stomme av fyrkantvirke. Tornet och det ovanliggande takutrymmet upp till lanterninen mycket nedsmutsat av fågelträck. Stommen till takutrymmet står på tornmuren, golv av trä.

Tornet avslutas med öppen lanternin av trä, som skjuter upp genom det flacka torntaket; en rundbågig öppning i vardera väderstreck, stående bredpanel, vit målning. Lanternintaket skjuter markerat ut och är krönt av förgyllt kors.

Västra entrén raksluten dubbeldörr i trä, tre fyllningar per blad, grå målning insida. Inmurade gångjärn. Vindfång med inre dörrpar lika ytterparet, men skapade vid restaureringen under Erik Fant 1952. Väggar och tak i slätputs, vit målning.

Rektangulär kyrkobyggnad, uppförd åren 1834-41 under ledning av byggmästare Lars David Geting efter ritningar 1828 av Axel Nyström, som bearbetat ett första förslag av Simon Geting, med huvudingång i väster med förstuga, samt torn med sakristia i öster. Ingång även mitt på södra långsidan.

Se även tidigare inventeringar.

Kyrkotomten
Den ursprungliga tomten inramas i söder av ett svartmålat gjutjärnsstaket stående på sockel av huggen granit. Mellansegmenten utbytta till bockad tunnbandsplåt. Utmed staketet finns planterade pilträd. Mot väster och öster rader av bladhäckar.

Centralt från söder en rundbågig, barocksvängd, murad slätputsad och vitmålad stigport, vars krön klätts med falsad kopparplåt. Centralt en kröndekor i form av barockliknande pylon/ståndare i plåt. Gråmålad slammad sockel stående på natursten. Motivet framspringande höga pilastrar som bär ett bågsegment. Svartmålade smidda järngrindar med fast överstycke med strålsolsdekor och Carl XIV Johan namnsigill. Bred grusad gång in på kyrkogården mot kyrkobyggnadens södra entré. Smalare grusgång utmed södra sidan mot västra entrén, runt tornet i öster och den mot öster 1922 utvidgade kyrkotomtens gravkvarter. Utvidgning mot norr 1950. I övrigt helt gräsbevuxna ytor, i väster med buskar av olika sorter som ger ytan karaktär av park eller större villatomt. Mot öster flera rader uppvuxna björkar där merparten av gravkvarteren återfinns, sektionerade av buskage, även norr om kyrkan finns många gravplatser, mycket få mot söder. Ett par galvaniserade lyktstolpar med klarglasglober i öster, ett par vid entrén i väster, samt ett par i norr. Långt i öster en stensatt damm, centralt placerad i grusgångskryss med utgång södrut genom grind med två stolpar av granitsten krönt av svart plåt i tälttaksform, allt tillbyggt vid utvidgning 1922.

Nordväst om kyrkobyggnaden står ett bårhus uppfört efter ritningar av Johan Bergsten 1935.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den nuvarande kyrkan uppfördes åren 1834-41 under ledning av byggmästare Lars David Geting efter ritningar 1828 av Axel Nyström, som bearbetat ett första förslag av Simon Geting. Biskop Franz Michael Franzén förrättade invigningen 1841. I samband med att den nya kyrkan byggdes revs den medeltida gråstenskyrkan. Rundbågig murad stigport med smidda järngrindar leder till kyrkogården.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med huvudingång i väster med förstuga, samt torn med sakristia i öster. Ingång även mitt på södra långsidan. Material gråsten, möjligen delvis hämtad från den medeltida kyrkan, tegel i fönster- och dörromfattningar. Fasader vitputsade, sockel mörkt grå. Taken belagda med kopparplåt, ursprungligen spån. Lanternin av trä.

EXTERIÖR - Nyströms ritning har följts; dock har Nyströms stränga fönsterlösa västfasad lättats upp med ett rundfönster över portalen. Det föreslagna runda fönstret över sydingången har ersatts av ett rundbågigt. Sadeltak över långhuset. Flackt torntak med höga rakslutna ljudöppningar, öppen lanternin krönt av förgyllt kors.

INTERIÖR - Rektangulärt kyrkorum med välvt putsat innertak med plant mittparti. Altarväggens utsmyckning består av marmorerade pilastrar som bär en båge prydd med förgyllda änglahuvuden. Altartavlan återger Kristus på korset, utförd 1842 av Albert Blombergsson från Söderhamn. Salomon Hägglöf från Häggenås i Jämtland utförde år 1840 den rikt dekorerade predikstolen med ljudtak och 1849 dopängeln. Målaren Ferlin från Härnösand stod för stoffering och förgyllning. Dörr till sakristian på norra sidan om altaret med skendörr som pendang på södra sidan. Över dörrarna bibelcitat och snidade förgyllda emblem, skurna av Zackris Näsström och Zackris Persson.
Bänkinredningen är sluten i tre kvarter. På de främsta bänkarnas hörnstolpar står förgyllda urnor i trä med eldslågor. Läktaren är utbyggd, med kapprum, toalett och samlingsrum under. Den första orgeln byggdes 1849, ombyggd 1864, av amatörorgelbyggaren organisten Johan Dahlin, hans enda kända verk. Ny orgel 1906 med fasad efter ritning av Agi Lindegren.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

FÖRSAMLING 1995 - RESELE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 745, år 1900: 2520, år 1995: 801

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Ångermanälvens övre dalgång. Kyrkan ligger i odlingsbygden på en höjd ovanför älven vid en äldre väg, som går genom det kuperade odlingslandskapet nära älven. Vid den nya kyrkan finns en rundbågig murad stegport med järngrindar. Närmaste bebyggelse finns i byn Myre med vacker, öppen odlingsbygd och betes- och slåttermark på de höga, branta nipkanterna.

RASERAD KYRKA / RUIN - I. Medeltida salkyrka av gråsten, med spåntäckt tak och dito gavelröste i öster. Kyrkan fick en ny sakristia 1770 av Per Zackrisson i Kubbe. En medeltida Kristusbild från ett triumfkrucifix finns i Länsmuseet Murberget liksom en senmedeltida madonna, båda defekta. Runt korfönstret fanns en snidad omramning med två profilörer, gjord av Jon Göransson-Westman 1763, och predellan utgjordes av en oljemålning av Abraham Segerström från Härnösand. Predikstolen var utförd av Jon snickare 1686. Fragment av kyrkans inredning förvaras i den nya kyrkans torn. Kyrkan revs när den nya stod färdig.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. Ny kyrka på annan plats byggdes 1834-41 under ledning av byggmästare Lars David Geting efter ritningar av Axel Nyström. Kyrkobyggnaden, som är uppförd av gråsten, är rektangulär och har torn med sakristia i öster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har ett flackt tak samt en öppen lanternin. Kyrkans fasader är vitputsade och ingångar finns i väster och söder. Kyrkorummet täcks av ett välvt innertak med plant mittparti. Altartavlan av Albert Blombergsson från 1842 inramas av marmorerade pilastrar som bär en båge med förgyllda änglahuvuden. År 1860 fick kyrkan bl a ett nytt altarbord av sten. Över dörrarna till sakristian, den södra en skendörr, kröns av snidade och förgyllda emblem, skurna av Zackris Näsström och Zackris Persson. Predikstolen från 1840 har tillverkats av Salomon Hägglöf från Häggenås i Jämtland, som också gjorde dopängeln 1849. Bänkinredningen är sluten i tre kvarter och på de främsta bänkarna står förgyllda urnor med eldslågor. Orgelfasaden från 1906 är ritad av Agi Lindegren. Även ny altarring och ny orgel tillkom 1906. 1917 installerades vindfång i tornet samt nya dörrar och ny läktartrappa. Fasaderna lagades och omputsades vid en restaurering 1952-53, samtidigt som bänkinredningen förändrades och en underbyggnad gjordes under läktaren efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Åren 1981-82 gjordes en inre renovering och bänkinredningen fick ny färgsättning efter förslag av arkitekt Tore Virke.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.