SKÖNSMONS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SKÖNSMON

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: -, år 1995: 3897

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Skön som kapellförsamling 1883. Eget pastorat till 1947, sedan 1948 med Gustaf Adolf i Sundsvall.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger söder om Skön, som den tidigare var en del av, och väster om Alnösundet nordost om Sundsvall. Kyrkan ligger i tätorten.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Efter ritningar av Isak Gustaf Clason uppfördes en nygotisk kapellbyggnad 1888-89. Rektangulär, treskeppig byggnad i sten med tresidigt avslutat kor i öster. Sakristia i nordost och värmekammare i sydost. Torn i väster, omgivet av trapptorn. På kyrkans långsidor tre gavelutsprång.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasadputs i en gulvit ton och plåttak. Fyra små torn omger huven. Läktarvåning, öppen takstol, enkel inredning och ljusa träslag i samklang med kapellets karaktär. Vid resturering 1970 under ledning av arkitekt Nils Tesch, återställdes en del av den ursprungliga karaktär som förändrats vid renovering 1933. Orgelfasaden är ritad av Clason. Moderna glasfönster från 1970 i koret.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Kyrkobyggnaden ritad av arklitekt Isak Gustaf Clason, Stockholm, 1888, som ett stilekletiskt paradexempel med både romanska och nygotiska motivinslag. Åtminstone torndelen har föregåtts av en kyrka nere i Västergötland, Hemse?, som ritades av Clason 1882, men utfördes av sedermera stadsarkitekten i Uppsala. Det är en långhuskyrka med adderade volymer, kort och brett långhus med avsmalnat femsidigt kor i väster på vars sidor mindre utskjutande rektangulära volymer mot norr och söder finns. Västtorn med tillagda trapphus i form av höga toureller. Modellen föregår ex.vis både Gustaf Hermassons Gustaf Adolfs kyrka inne i Sundsvall 1889 och Ferdinand Bobergs Alnö nya kyrka i början av 1890-talet, vilka båda har likartad utformning. Clason fungerade f ö som lärare för båda och var en centralgestalt i 1880- och 1890-talens byggande i Sverige.

Se även tidigare inventeringar.

KYRKOMILJÖN -

Skönsmons kyrka ligger ca 2 km sydöst om Sundsvalls stadskärna i nuvarande stadsdelen Skönsmon-Kubikenborg.

Kyrkotomten
Den mot väster kilformiga kyrkotomten ligger högt över själva mon i norr på ett berg. Den ligger numera i kanten på stadsdelen Kubikenborg i ett tämligen undanskymt och anonymt läge. Från E4 i norr väl synlig, annars knappt synlig med tät häck i söder samt uppvuxen trädrad strax innanför. Marken i öster är igenvuxen, ödelagd efter rivningar av ädlre delar av det fd sågverkssamhället. Längre österut ligger den gamla byskolan från 1880-talet kvar.

Tomten avgränsas i söder av Kyrkbergsvägen, i öster av Kyrkstigen, i norr av bergsbranten ned till mon och E4 och i väster av ett parkparti. På södra sidan om Kyrkbergsvägen ligger Skönsmons församlingshem uppfört i rött tegel omkring 1960. Från denna byggnads parkering finns en anslutning rakt över gatan med en öppning i häcken in till södra delen av kyrkotomten där en grusgång leder upp mot kyrkan. Tomten sluttar svagt mot söder och starkare i sydost.

Tomten utformad som parkmark utan gravplatser. Kyrkogården ligger längre västerut i andra änden av Kyrkbergsvägen. Från väster en grusgång upp mot kyrkans västra entré i tornet. Gräsmattor på ömse sidor med inslag av tallar och björkar. Den grusade gången mynnar ut i en större plan framför entrén och löper sedan som mindre grusad gångstig runt kyrkan. Utmed stigen står lyktstolpar i stål med svart målning och hättor av plåt.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden ritad av arklitekt Isak Gustaf Clason, Stockholm, 1888, som ett stilekletiskt paradexempel med både romanska och nygotiska motivinslag. Åtminstone torndelen har föregåtts av en kyrka nere i Västergötland, Hemse?, som ritades av Clason 1882, men utfördes av sedermera stadsarkitekten i Uppsala. Det är en långhuskyrka med adderade volymer, kort och brett långhus med avsmalnat femsidigt kor i väster på vars sidor mindre utskjutande rektangulära volymer mot norr och söder finns. Västtorn med tillagda trapphus i form av höga toureller. Modellen föregår ex.vis både Gustaf Hermassons Gustaf Adolfs kyrka inne i Sundsvall 1889 och Ferdinand Bobergs Alnö nya kyrka i början av 1890-talet, vilka båda har likartad utformning. Clason fungerade f ö som lärare för båda och var en centralgestalt i 1880- och 1890-talens byggande i Sverige.

Kyrkobyggnaden uppförd på en bearbetad granitsockel som kragar ut med snedställd, fasad kant från fasaderna. Spritputsade fasader, första gången 1902, med gul målning. Sadeltaket, liksom alla andra sidotak och torn och spirtak belagt med falsad kopparplåt efter restaureringen 1967-69 under ledning av arkitekt Nils Tesch, Stockholm. Mellan bottenplanet och övre planet löper ett horisontellt gesimslistverk avtäckt med falsad kopparplåt. På den femsidiga kordelen i öster sitter listverket förhållandevis högre eftersom kordelen är lägre.

Den spritputsade fasaden har slätputsade ytor arrangerade som dekormotiv kring fönster i de framträdande gavelmotiven i långhusets övre plan mot norr och söder, respektive den femsidiga kordelen i öster.

Långhusets bottenplan är tämligen slutet med högt sittande enluftsfönster i tre partier om tre stycken vardera med blyspröjsade mosaikfönster, dessa tillverkade vid Sandö glasbruk i Kramfors och inmonterade 1902. I övre planet tre frontespisgavlar med spetsbågefönster i triforieform, vardera fönstret med tre lufter och T-post. Över dessa finns tresidiga enluftsfönster som extra överljus. Kuporna kröns med smidesspiror. Långhuset inramas av framskjutande markörer på ömse sidor med fyrkantig pelarform i bottenplanet, rund i övre delen, med över takfallet uppskjutande tornknoppar påminnande om toureller.

Ränndalar mellan gavelfrontespiserna samt på ömse yttersidor försedda med fyrkantformade stuprör i kopparplåt med utkastar ett par dm över mark. Kort stege i svart stål i sydväst avslutas i övre planet för markangöring med lös stege.

Tornkroppen utformade med kontreforer i två avsatser i väster, norr och söder. Västra entrén med västgavelparti med spetsbågeparti i avsatser inåt. Gavelfältet skjuter ut en aning och kröntäcks av kopparplåt, liksom f ö även kontrefornernas övre delar. Ett grekiskt kors inskriven i en cirkel kröner gavelspetsen. I gavelfältet en triangel inskriven i en trepassform.

Sakristian i nordöst med entrétrappa i natursten, tre plansteg. Hela norra fasaden utformad som slätputsat gavelparti med högt spetsigt tak krönt av lika smidesdekor som långhsuets gavelfält. Entrén inskjuten i muren med putsade avsatser i spetsbågeform. Även här ett fyrkantformat stuprör mot väster.

Tornet vidbyggt med stora sidotrapphus, även dessa med tourellform i två plan. Sidoentréerna med spetsbågeformade enkeldörrar. Naturstenshäll framför norra, svängd trappa med tre plansteg i granit i söder. I övre planet fyra enluftsfönster. Profilerad bred takfotslist i slätputs.

Västra entrén med tre trappsteg i granit och svartmålat rundstålsräcke i norr. Utåtgående pardörr i trä, nio fyllningar i vardera blad i en ovanlig kombination med ömsom kvadrater, ömsom rektanglar, brun målning, brun lasering insida. Fast stickbågeformat (gotisk) överljus, indraget i förhållande till pardörren, två lufter, enkla bågar med blyinfattat färgat glas, masverk och bladformer.

Kyrkotomten
Den mot väster kilformiga kyrkotomten ligger högt över själva mon i norr på ett berg. Den ligger numera i kanten på stadsdelen Kubikenborg i ett tämligen undanskymt och anonymt läge. Från E4 i norr väl synlig, annars knappt synlig med tät häck i söder samt uppvuxen trädrad strax innanför. Marken i öster är igenvuxen, ödelagd efter rivningar av ädlre delar av det fd sågverkssamhället. Längre österut ligger den gamla byskolan från 1880-talet kvar.

Tomten avgränsas i söder av Kyrkbergsvägen, i öster av Kyrkstigen, i norr av bergsbranten ned till mon och E4 och i väster av ett parkparti. På södra sidan om Kyrkbergsvägen ligger Skönsmons församlingshem uppfört i rött tegel omkring 1960. Från denna byggnads parkering finns en anslutning rakt över gatan med en öppning i häcken in till södra delen av kyrkotomten där en grusgång leder upp mot kyrkan. Tomten sluttar svagt mot söder och starkare i sydost.

Tomten utformad som parkmark utan gravplatser. Kyrkogården ligger längre västerut i andra änden av Kyrkbergsvägen. Från väster en grusgång upp mot kyrkans västra entré i tornet. Gräsmattor på ömse sidor med inslag av tallar och björkar. Den grusade gången mynnar ut i en större plan framför entrén och löper sedan som mindre grusad gångstig runt kyrkan. Utmed stigen står lyktstolpar i stål med svart målning och hättor av plåt.