LIDENS KYRKA

Medeltida socken. Liden var med Holm som annex ett eget pastorat 1314, lades senare under Indal fram till 1889. Därefter pastorat med Holm.

Lidens nya kyrka uppfördes i öst-västlig riktning 1856-58 på annan plats än den medeltida, enligt ritningar av arkitekt Johan Erik Söderlund, men med vissa förändringar påtagliga av byggmästare Johan Nordell, bl.a. lanterninen och korlösningen. Dess stil utgör tidstypisk stilblandning med framträdande klassicerande drag men även gotiska detaljer, bl.a. i tornets lanternin.

Se även tidigare inventeringar samt exteriör & interiör beskrivning av kyrkan för mer historik.

FÖRSAMLING 1995 - LIDEN

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 789, år 1900: 2671, år 1995: 1024

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Liden var med Holm som annex ett eget pastorat 1314, lades senare under Indal fram till 1889. Därefter pastorat med Holm.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den till ytan stora socknen ligger nordligast i landskapet och omfattar Indalsälvens dalgång och stora glest bebyggda skogsområden. Den nya kyrkan ligger i tätorten Liden i utkanten av odlingsbygden högt upp i en brant sluttning ner mot Indalsälven. Prästgård och sockenstuga finns i kyrkans närhet. Längre ned i sluttningen, ca 1,5 km sydväst om den nya kyrkan och avskilt från bebyggelsen ligger Lidens medeltidskyrka (se I: LIDENS GAMLA KYRKA) på en hög platå ovanför älven som är djupt nedskuren i landskapet. Klockstapel ritad av Iwar Andersson, efter förebild av äldre stapel. De båda kyrkorna samt Lidens by med omgivande ålderdomligt odlingslandskap utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ny kyrka (Indals-Liden) av gråsten och tegel uppfördes 1856-58 på annan plats än den gamla, enligt ritningar av arkitekt Johan Erik Söderlund, men med vissa förändringar av byggmästare Johan Nordell. Rektangulärt långhus, smalt och högt femsidigt kor i öster och västtorn. Korutsprångets övre halvcirkelformade del är av trä. Mindre tillbyggnad i sydost.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtornet har åttkantig lanternin och spira. Vitputsad fasad och tak av kopparplåt. I stort sett oförändrad exteriör. Ingång i väster, på nord- och på sydsidan. Ett flackt tunnvalv täcker långhuset. I de nord- och sydöstra hörnen är läktare resta, under vilka finns sakristia och förrum. Altaruppsats, predikstol, orgelfasad och bänkinredning förmodligen ursprungliga från byggnadstiden. Utformningen av koret med en krans av överljusfönster och anordningen med läktare över inbyggda rum mot korbågen tycks vara Nordells idé, vilket framgår om man jämför med dennes kyrka i Rätan, Jämtland. Dessa originella lösningar ger en ljus och rymlig interiör.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ritningar till Lidens kyrka upprättades av arkitekt Johan Erik Söderlund 1854, vilka dock inte fullföljdes i sin helhet. Byggmästare var Johan Nordell då kyrkan uppfördes åren 1856-58. Invigningen skedde 25 augusti 1861 av biskop Israel Bergman. Den medeltida kyrkan som ligger nere vid Indalsälven skonades på grund av det långa avståndet till platsen för den nya kyrkan.

PLAN OCH MATERIAL - Ett stort rektangulärt kyrkorum med smalare polygonalt kor i öster och torn i väster. Sakristian inrymt i ett av smårummen som flankerar korets förlängning i kyrkorummet. Ingångar genom tornportal och mittportaler på syd- och nordsidan. i sydöst en mindre tillbyggnad, troligen en äldre värmekammare.
Materialet är gråsten i murarna, tegel i fönster och dörromfattningar samt trä i korabsidens övre parti. Vitputsade fasader med gråmålad sockel. Svartmålad plåt på taken.

EXTERIÖR - Exteriören avviker från approberad ritning främst beträffande tornavslutningen. Söderlund hade avsett en enkel avslutning med endast en spira. Exteriören sannolikt i princip oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Från det rymliga och oinredda vapenhuset i tornfoten leder en trappa upp till kyrkans förrum. Det väl upplysta rektangulära kyrkorummet täckes av ett flackt tunnvalv med en kraftigt profilerad taklist. Ett ovanligt utformat korparti till vilket leder ett par trappsteg. Koret inramas av kopplade refflade kolonner och mellan de tre fönstren med antikglas ytterligare fyra kolonner. Dessa bär upp ett entablement och däröver målad skenarkitektur i blågrått och rödbrunt. Korväggen avslutas överst med åtta små rundbågiga fönster. Kortaket utgöres av en liten rund plafond med i mitten änglar med kors, gissel och svärd. På altaret står ett förgyllt kors med svepeduk och törnekrans, sannolikt ursprungligt. På ömse sidor om korets förlängning i kyrkorummet finns läktare med sakristia respektive förrum under. Predikstolen är sannolikt från byggnadstiden. Korgen är försedd med förgyllda emblem och trappa upp utefter nordöstra läktaren. Ljudtaket är ovanligt högt placerat. Vackra nummertavlor på postament från tiden. Dopfunt och reliefer vid sydöstra läktarväggen snidade 1943-45 av Per och Tor Carlsson.
Bänkarna i fyra slutna kvarter är troligen samtida med kyrkan liksom orgelläktaren. Orgelfasaden tillhör 1862 års orgel,orgelverket byggt 1958-59.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkotomten
Rektangulär smal kuperad tomt med starkt sluttande mark ned mot väster. Bogårdsmur av natursten, ca 1,5 m tjocklek runt hela tomten, men bortplockad utmed hela södra långhussidan. Här istället lika hög stödmur med åtta stegs trappa ned till omgivande mark. Öppningar med smidesgrindar i väster och norr.

Grusade gångar utmed muren, till entréerna och runt kyrkobyggnaden. Gravkvarteren med helt gräsade ytor.

Tomten utvidgad mot skogspartiet i nordöst och vidare uppåt mot öster. Breddad en aning mot nordväst där muren fortsätter utmed lokal grusväg och ytterligare mot öster. Två gjutna trappor på ömse sidor om kyrkobyggnaden når upp till denna utvidgade del. Bakom koret i öster finns en ca 1,5 2 m hög stödmur i natursten.

Gravkapellet
Utanför första avgränsningens buskage, intill nordvästra trappan finns ett gravkapell(uppfört 1920-30-tal?) med souterrängvåning i naturstensmur, pågjuten mot väster, trästomme, utvändig stående locklistpanel, vit målning med grå hörnfoder, sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Dörrpar i öster, rombformat panelverk, brun målning, övre fyllning med dekormålning med omslingrande ormar, grekiskt kors, kopplade tvåluftsfönster mot norr och söder, bågformiga avslut, spröjsade yttre bågar, antikglas, grå foder. Intag i souterrängen, pardörr, liggande bred dubbelfasspåntpanel, brun målning.