ALNÖ NYA KYRKA

Socknen ligger i Sundsvallsområdet, ca sju kilometer nordöst om staden. Kyrkotomten ligger i ett höjdläge på Alnöns nordvästra sida med Alnösundet ett par hundra meter längre ned. Öster om kyrkan vidtar odlingsbygd på planare mark. Sydväst om kyrkan, ca 75 m längre ned i sluttningen, ligger Alnö gamla kyrka på ett tun med hembygdsgården i norr och prästgården i söder. Till prästgården leder en allé från vägen. Kyrkskolan ligger ett stycke söderut vid byvägen från Vi till byarna på norra Alnön.

Utvecklingen på Alnön var dramatisk under andra hälften av 1800-talet då invånarantalet sexdubblades i samband med den kraftiga utbyggnaden av sågverk på öns västra och norra sida. Industrialiseringen skapade välstånd i församlingen och behov av större kyrkolokaler.

Kyrkobyggnaden är orienterad i nordväst-sydost, uppförd mellan åren 1893-1896 i nygotisk stil efter ritningar av arkitekt Ferdinand Boberg, Stockholm. Den är utförd med ganska lågt västtorn, brett men kort långhus och absidialt tresidigt kor i öster. Vid torn finns på ömse sidor utbyggda entreer och trapphus i en form liknande tillagda kapell på de medeltida katedralerna. Ursprungligen fanns vid koret också liknande tillagda volymer för sakristia i norr och arkiv i söder. Sakristian är sedan 1936 om- och tillbyggd i norr efter ritningar av arkitekt John Åkerlund, Stockholm.

Se även tidigare inventeringar.

Kyrkotomten
Rektangulärt formad tomtmark av parkkaraktär med sluttning söder-väster, avgränsad med smidesstaket. Grönmålade gjutjärnsstolpar, galvad stål i segment däremellan. Tomten avgränsas i väster av byvägen från Vi mot Hovid på norra Alnön, i norr av en byväg mot nordöst till Pottäng/Hörningsholm, i öster av ett skogsparti, bortom denna en separat anlags kyrkogård; och i söder av ytterligare en byväg mot sydöst till Rökland. Entré till kyrkan med diagonala uppfarter i asfalt från sydväst och nordväst genom grindpar. Kyrkobyggnaden placerad i den högst belägna delen i nordöst. Gräsbevuxen tomt, löv och barrträd i synnerhet mot söder och väster. Inga synliga gravar inom parkdelen.

FÖRSAMLING 1995 - ALNÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 684, år 1900: 6841, år 1995: 7842

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1314 som annex till Skön (DS 1314). Även 1571 omnämnt som annex till Skön. Fram till 1892 pastorat med Skön, från 1892 eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Alnön ligger en dryg mil öster om Sundsvall med landförbindelse via den höga bron över Alnösundet. Den i bruk varande församlingskyrkan ligger i utkanten av tätorten ovanför en ca 100 m hög och brant sluttning ner mot Alnösundet. Öster om kyrkan vidtar odlingsbygd på planare mark. Sydväst om kyrkan, ca 20 m längre ned i sluttningen, ligger den gamla kyrkan (se I: ALNÖ GAMLA KYRKA) med hembygdsgården i norr och prästgården i söder. Till prästgården leder en allé från vägen. En skola ligger ett stycke söderut vid vägen. Den gamla kyrkan togs ur bruk på grund av platsbrist 1863, när den nya kyrkan hade uppförts. Efter en restaurering 1927, under ledning av Erik Salvén, återinvigdes den för gudstjänstbruk. Vid en restaurering av bogårdsmuren 1935 upptäcktes i den södra sträckningen en kvadratisk stengrund. Dess norra mur ingår i den nuvarande kyrkogårdsmuren. Grunden har förmodats tillhöra en medeltida kastal men kan också vara rester efter en klockstapel eller en källare. Platsen ingår i riksintresseområdet Norra Alnön.

RASERAD KYRKA / RUIN - II: En kyrka i nyklassicistisk stil efter ritningar av Ludwig Hawermann uppfördes 1861-62. Materialet var gråsten och tegel, planen rektangulär med sakristia i öster och torn i väster. Ingång på sydsidan. Predikstolen var placerad över altaret, i väster fanns en läktare. Kyrkan brann 1888 och ersattes med en ny på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Mellan åren 1893 och 1896 uppfördes den befintliga kyrkan i rött tegel. Den är byggd i nygotisk stil efter ritningar av Ferdinand Boberg. Planen är rektangulär med polygonalt kor ursprungligen flankerat av en sakristia och ett arkivrum, båda lägre än koret. I väster ett torn med lägre trapphustorn på ömse sidor. Sakristian utbyggdes bl.a. med samlingsrum vid en restaurering 1936 efter ritningar av arkitekt John Åkerlund.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR – Välbevarad exteriör i rött tegel och med plåttäckta takfall. Strävpelare runt kyrkan förstärker det nygotiska intrycket. Ingångar i väster och i trapphustornen. Separat ingång till sakristian. Koret och dess sidobyggnader har tegelvalv. Övergången mellan kor och långhus är markerad av en sköldbåge i nygotisk stil. Altaruppsats och orgelfasad från byggnadstiden. I interiören hade långhuset öppen takstol fram till restaureringen 1936, då de inkläddes med ett välvt trätak efter arkitekt John Åkerlunds förslag. Bland övriga förändringar vid detta tillfälle kan nämnas ombyggnad av läktare och predikstol, ny bänkinredning samt ommålning i toner av blått, grått och rött. Läktaren underbyggdes 1970-71efter ritning av ingenjör Lennart Berglund, bl.a. med utrymme för brudkammare/samlingsrum och kapprum.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger i Sundsvallsområdet, ca sju kilometer nordöst om staden. Kyrkotomten ligger i ett höjdläge på Alnöns nordvästra sida med Alnösundet ett par hundra meter längre ned. Öster om kyrkan vidtar odlingsbygd på planare mark. Sydväst om kyrkan, ca 75 m längre ned i sluttningen, ligger Alnö gamla kyrka på ett tun med hembygdsgården i norr och prästgården i söder. Till prästgården leder en allé från vägen. Kyrkskolan ligger ett stycke söderut vid byvägen från Vi till byarna på norra Alnön. En modern servicebyggnad i ett plan i trä uppförd under 1980-talet(?) återfinns nordöst om kyrkan

KYRKOANLÄGGNINGEN -

Kyrkotomten
Rektangulärt formad tomtmark av parkkaraktär med sluttning söder-väster, avgränsad med smidesstaket. Grönmålade gjutjärnsstolpar, galvad stål i segment däremellan. Tomten avgränsas i väster av byvägen från Vi mot Hovid på norra Alnön, i norr av en byväg mot nordöst till Pottäng/Hörningsholm, i öster av ett skogsparti, bortom denna en separat anlags kyrkogård; och i söder av ytterligare en byväg mot sydöst till Rökland. Entré till kyrkan med diagonala uppfarter i asfalt från sydväst och nordväst genom grindpar. Kyrkobyggnaden placerad i den högst belägna delen i nordöst. Gräsbevuxen tomt, löv och barrträd i synnerhet mot söder och väster. Inga synliga gravar inom parkdelen.

Kyrkobyggnaden
Utvecklingen på Alnön var dramatisk under andra hälften av 1800-talet då invånarantalet sexdubblades i samband med den kraftiga utbyggnaden av sågverk på öns västra och norra sida. Industrialiseringen skapade välstånd i församlingen och behov av större kyrkolokaler.

Kyrkobyggnaden är orienterad i nordväst-sydost, uppförd mellan åren 1893-1896 i nygotisk stil efter ritningar av arkitekt Ferdinand Boberg, Stockholm. Den är utförd med ganska lågt västtorn, brett men kort långhus och absidialt tresidigt kor i öster. Vid torn finns på ömse sidor utbyggda entreer och trapphus i en form liknande tillagda kapell på de medeltida katedralerna. Ursprungligen fanns vid koret också liknande tillagda volymer för sakristia i norr och arkiv i söder. Sakristian är sedan 1936 om- och tillbyggd i norr efter ritningar av arkitekt John Åkerlund, Stockholm.

Kyrkobyggnaden är uppförd med en granitsockel, fasat listverk på sockel i röd granit, tegelfasad murad med profilstruken fog, listverk i kalk/sandsten, sadeltak och torntak med fialer belagt med falsad kopparplåt. Kontreforer på torn, sex st på vardera långhussida. Listavtäckningar i kopparplåt. Möntermurning vid takfot i form av listverk och ett nedre band med kantställda stenar.

Tornet försett med svartmålade ljudluckor i trä med stående panel i alla väderstreck, mot öster dock avkortade för det höga sadeltakets skull. Urtavlor i alla väderstreck över ljudluckorna. Mönstermurning på torn med krenelering och däröver listverk med dekorband.

Samtliga fönster i långhuset, fem i söder, fyra i norr, utförda i gjutjärn, ej kopplade, fastmurade på samtida industribyggnadsvis, försedda med antikglas 1936. De består av sex stora lufter, avdelade i en nedre och övre del genom en horisontell putsad yta. De är dessutom vertikalt indelade med tegelmurade ramverk. De nedre föntren med segmentbågeform, de övre med spetsbågeform.

Entréer försedda med kopparklädda pardörrar och medeltidsornerade gångjärn. Granitsteg i trappor. Portiker i murade avsatser på medeltida manér och gavelmotiv i putsade blinderingsfält. Handikappramp mot norr i betongsten, granitsockel, stålrör.

Ytterdörren består av en pardörr i trä, ramverk i beigebrunt med en stor fyllning i vardera blad, ådringsmåleri i brunt. Överljus med spetsbåge, blyspröjsat antikglas. Vapenhuset med kalksten på golvet, ca 450x450 mm, röd/grå rutläggning, slätputsade väggar med gul målning, medeltida kryssvalv i tak med ribbstöd i vägghörn, valv i vitt, ribbor i gråbeige ton.

Vindfång med dubbla pardörrar, högre än ytterdörr, grå målning på ramverk, kryssfanér, (björkådring) i fyllningar. Litet segmentbågsöverstycke.

Sidoentréer från norr och söder via utbyggda volymer kring tornet, pardörrar i trä lika ytterdörr i väster, överljus i form av runt fyrpass förstärkt med ellampor. Grå kalksten på golv, ca200x400mm. I norr tillbyggt rwc. Pardörr in till kyrkorum, spiraltrappa i stål till läktaren(utrymningsväg).