SOLLEFTEÅ KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Medeltidskyrkan, långhus med smalare kor byggd ca 1200, var vid mitten av 1700-talet i behov av reparation och för liten för den växande befolkningen. Stiftsbyggmästaren Daniel Hagman och dennes son Per Hagmansson tillkallades 1773-74 för att utvidga kyrkan. Redan 1769 hade man emellertid börjat med grundläggningsarbetena. Kyrkan ombyggdes och tillbyggdes nu åt söder och väster, koret utvidgades till kyrkans bredd och en sakristia vidbyggdes i öster. Eventuellt ingick delar av det gamla koret även i sakristian. Kyrkan stod i stort sett färdig 1778. Korpartiet mm förändrat 1907.
Ingång till kyrkogården finns genom klockstapeln från 1804-06, vars nederdel fungerar som stigport.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med senare tillbyggt tresidigt kor i öster. Senare tillkommen sakristia med förstuga är belägen på nordsidan. Huvudingång genom vapenhus vid västgaveln. Även ingång via förstugan från öster. Sydingång från 1907 interiört igensatt.
Byggd i natursten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Murarna slätputsade och avfärgade i svagt gulvitt med vita listverk och omfattningar. Låg granitsockel, delvis putsad. Taken täckta med kopparplåt., ursprungligen spåntäckta.

EXTERIÖR - Ursprungligen en ren rokokobyggnad med valmat och brutet tak.1907 förlängdes kyrkan med ett tresidigt kor, försågs med en ny bred sakristia av kyrkans höjd, med lägre förstuga på nordsidan samt en förhall vid västgaveln. Såväl sakristia som förhall är utförda i klassicerande stil med gavelavslutningar och lisenutsmyckning. På sydsidan upptogs en sydingång under ett fönster.

INTERIÖR - Kyrkorummet är täckt med kryssvalv, som vilar på pilastrar. Väggarna är ljust putsade liksom valven. Fönsterna är upptill trekantigt avslutade inom rundbågiga nischer i murverket. Efter Hagmans ombyggnad erhöll kyrkan en ny predikstol 1773 och ny altaruppställning 1787-88, båda utförda av Johan Edler d.ä. från Jämtland. Den nuvarande altartavlan med "Kristus på korset" är målad av Caleb Altin 1907 och ersatte då en äldre med samma motiv utförd av Joakim Öberg 1787 (numera troligen uppsatt i skrudkammaren). Predellans motiv med "Jesu bön i Getsemane" från 1794 är tillskriven Jöns Byman. Altaruppställningen och predikstolen var från början inramade med på muren utförda draperimålningar. På altarväggen fanns dessutom målad skenarkitektur. Edler snidade även den ståtliga dopängeln som nu står i sakristian.
Bänkinredningen från 1950 är sluten i fyra kvarter. Läktare från byggnadstiden byggd av Ol Jansson (Hullström) från Hullsta. Bänkar borttagna under läktaren. Orgelfasaden från 1883.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkotomten
Trång och ganska smal tomt med kallmurad bogårdsmur i natursten, ca 1-1,3 m tjock, viss kalvning i sydväst, ca 1-1.5m hög i öster och norr med gräs ovanpå.

Entré genom klockstapeln från 1801 i väster. Utformad som gång med vitmålad panel på väggar och tak. Vid anslaget i väster en trappa i granit med tre plansteg samt svartmålad smidesgrind med fast överstycke mot träpanelen, förgylld strålsol i mitten av det sirliga smidet.

Murad och slätputsad stigport i söder uppförd i början av 1800-talet. Byggd som en arkivolt med kopparklätt krön. Smidesgrind med fast överdel, förgylld strålsol i mitten, CXIV signatur. Ornamenten på porten - en förgylld glob och två förgyllda stjärnor - tillverkades 1823, men kom på plats 1858.

Gräsbevuxen tomt med asfalterad körväg från söder upp mot entrén mellan klockstapel och kyrkan. Här ligger ett parti smågatsten med kantsten, som en fortsättning från klockstapeln till porten.

Få gravvårdar innanför muren, främst i söder och öster. Innanför södra entren mot öster en mindre stig med stensatt skiffer mot tre gravvårdar invid muren, närmast A. Bolin omgärdad med låg häck och fint grus, kornstorlek ca 5-8mm, gravstenen med lavar, intill två st vårdar med kantsten och gräsyta, A. Rydbergs familjegrav, samt en med grus, C.J. och John Högbergs familjegrav. Stigen fortsätter österut, flera gravvårdar här, en urna på svartnad sprucken sockel, P. Engmans familjegrav m. fl.

Fyra svartmålade gjutjärnkors i rad bärmare kyrkobyggnaden i söder, minner om tre små barns död 1850-60 tillhöriga doktor Bernhard Runstén.

2 m bred grusyta närmast kyrkan, annars gräs. Grus dock kring skristia.

Mot norr några gravar, Anders Huss grav närmast sakristia. Nedgång till äldre pannrum under sakristia gjutet i betong med gråmålade stålluckor ovanpå strax väster om sakristian. Mossa på asfalt nordvästra sidan intill entré. Gravstenar lutar på norra sidan.

Klockstapel
Väster om kyrkan står en klockstapel. Klockstapeln är uppbyggd med trästomme. Fyra yttre fyrkantvertikaler i bottenplanet. Från dessa diagonala yttre stöd mot de inre fyra enheterna. Inre knippestöd med fyrkantvirke, tre stöd i varje enhet. Två snedsträvor mot öster och väster, vilka saxas högre upp, samt klenare dimensioner som saxas i norr och söder. En central kraftig vertikal pelare.

De tolv vertikala ståndarna avslutas som stöd för fyra åsar i väst-östlig riktning. På dessa ligger ytterligare fyra i nord-sydlig riktning. Dessa utgör stöd för golvet i klockvåningen och dess klockbock. Kvadratiskt uppbyggd stomme kring två klockor. Två enheter runt om samt en mellan klockorna, bestående av fyrkantvirke och snedsträvor sammanhållna av bultade plattjärn.

Klockstapeln utvändigt med stående vitmålad panel i tre avsatser, senast målad 1950? Bottenvåningen byggd som en fyrkantig rådstuga med hörnrustikkedjor och kraftig, profilerad taklist, gråmålade flerspröjsade tvåluftsfönster mot söder och norr, insvängt kopparklätt tak, mellanvåning med tvåluftsfönster mot väster, grönmålat bågsegment i trä över, klockvåning med dubbla ljudluckor i trä med stickbågeform i alla väderstreck, grön målning, samt karnissvängt kopparklätt tak med öppen lanternin i trä högst upp. Lanterninen kröns med förgyllt kors på dito klot.

Den medeltida kyrkan ombyggdes och förstorades 1773-78 av stiftsbyggmästaren Daniel Hagman och hans son Per Hagmansson. Kyrkan fick rektangulär planform och har sedan 1907 ett tresidigt kor i öster, en sakristia i norr och en påbyggd förhall i två plan i väster.

Se även tidigare inventeringar för mer historik.

FÖRSAMLING 1995 - SOLLEFTEÅ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 836, år 1900: 4040, år 1995: 9059

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i inlandet vid Ångermanälven. Kyrkan ligger centralt i tätorten på en höjd ovanför älven omgiven av offentliga byggnader. Kombinerat klocktorn och steglucka från 1804-06.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida gråstenskyrka med smalare rakslutet kor, troligen från 1200-talet, revs på 1770-talet. En senmedeltida madonna förvaras i den nya kyrkan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. Den medeltida kyrkan ombyggdes och förstorades 1773-78 av stiftsbyggmästaren Daniel Hagman och hans son Per Hagmansson. Kyrkan fick rektangulär planform och har sedan 1907 ett tresidigt kor i öster samt en sakristia i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är slätputsade och avfärgade i svagt gulvitt med vita listverk och omfattningar. Taket är valmat och brutet. Huvudingången går genom en förhall i väster. Sakristian och förhallen är byggda i klassicerande stil med gavelavslutningar och lisenutsmyckning. Kyrkorummet täcks av kryssvalv på väggpilastrar. Predikstolen från 1773 och altaruppställningen från 1787-88 är gjorda av Johan Edler d ä, som även snidat en ståtlig dopängel. Läktare i det gamla koret sattes upp 1827-28. År 1842 renoverades kyrkan av Lars David Geting. Läktaren är från byggnadstiden och orgelfasaden från 1883. Under ledning av arkitekt Gustav Hermansson byggdes det nuvarande koret 1907 och samtidigt byggdes sakristian i norr, med läktare i övervåningen, samt förhallen i väster. I söder togs en ny ingång upp och i kyrkorummet flyttades predikstolen framåt och ny öppen bänkinredning installerades. Den nuvarande altartavlan är målad av Caleb Althin 1907 (en äldre altartavla från 1787 av Joakim Öberg finns bevarad) och predellan från 1794 har tillskrivits Jöns Byman. Vid arkitekt Knut Nordenskjölds restaurering 1949-50 inreddes en skrudkammare i sakristians övervåning, som stängdes mot kyrkan, och den nuvarande slutna bänkinredningen i fyra kvarter byggdes. Sydingången sattes igen och läktaren sänktes och flyttades fram. Dekormålning från 1800-talet togs bort och inredningen återfick ursprunglig färgsättning. År 1980 renoverades kyrkan och antalet bänkar minskades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.