Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västernorrland, Kommun: Kramfors |
Titel <itemTitle> |
YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA OCH GRAVKAPELL |
Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
KYRKOMILJÖN - En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden i ett höjdläge på den landtunga som skjuter ut i Ångermanälven vid Nyland. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Väg 333 passerar längre söderut förbi kyrkotomten. Kyrko...
Visa hela
KYRKOMILJÖN - En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden i ett höjdläge på den landtunga som skjuter ut i Ångermanälven vid Nyland. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Väg 333 passerar längre söderut förbi kyrkotomten. Kyrkotomten Kring kyrkan löper en 1937 tillkommen bogårdsmur i natursten med stegport i trä i söder, uppförd vid samma tid. Detta som ett led i en stor restaurering, möjligen under ledning av arkitekt Erik Lundberg, Stockholm. Tomten är begränsad till ytan, täcks av gräs som slås vid enstaka tillfällen. Enstaka inslag av gravkors i järn i söder. Gravvård efter kopferdikaptenen Schutt i öster. Kyrkobyggnaden Medeltida salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan, som varit invigd åt Sankt Göran, hade ursprungligen ett smalare rakslutet kor, vars östmur ingår i den nuvarande korväggen. Kyrkan är uppförd i skalmurad gråsten, som utvändigt slätputsats och målats vit. Samtliga knutar, omfattningarna kring blindfönster, samt sockeln på den östra, södra och västra fasaden är putsad med spritputs, som avfärgats i tegelröd kulör. Fälten i blindfönstren är ljust gula och försedda med gulbruna korsande ränder, som imiterar fönsterspröjs. Kyrkan har sedan 1773-års brand ett brutet och valmat yttertak täckt av tjärade bräder, 1925 och 1937 omlagda med lockbrädor, samt med en takryttare för klockorna. Svartmålade ljudluckor av trä, dubbla par mot söder och norr, med åttkantiga fyllningslister. Lanterninen är försedd med överljus i små spröjsade lufter, har ett karnissvängt tak är täckt med svartmålad plåt och den avslutas upptill med ett litet fönsterförsett åttkantigt "torn", som kröns av en lökkupol och en vindflöjel från 1730. Hängrännor i tjärat trä på smidda dekorerade krokar, raka stuprör i tjärat trä. Tak över vapenhus och sakristia, lika långhuset, lades helt nya 1978. Till vinden når man via en trappa på västra sidan om vapenhuset, byggd 1978-80. En liten svartmålad lucka i trä strax under takfoten ovan vapenhuset, öppnas inåt i muren. Här är muren stegformad upp till en trappa i trä i två avsatser upp mot taklanterninen. En sparad knästock från branden finns kvar intill luckan. Takstolar står med knän och remstycken och har två hanbjälkar p g a det brutna taket. Den romanska sydportalen, som är rundbågig och uppåt avsmalnande, har en dörr med medeltida järnbeslag och ett unikt ringbeslag av brons i form av ett lejonhuvud. Den ursprungliga planformen bestod av ett långhus och ett smalare rakslutet kor, en form som ännu återfinns i bl.a. Alnö gamla kyrka i Medelpad. Sakristia och vapenhus har tillbyggts senare. Det ursprungliga sadeltaket var högt och brant lutande, som kan ses t. ex. i Överlännäs och Skog. Ytterdörren var belägen i södra långhusväggens västra del, en hög och smal nisch med dörr i trä, rikligt försedd med konstfullt smide och en dörrklapp i form av ett lejonhuvud i brons, Den finns kvar ännu idag, men nu inbyggd i vapenhuset. De höga och breda fönsterna togs upp under 1700-talet. Två mot söder, åtta lufter, de två övre med bågform, blyspröjsade glas, enkla bågar, gul målning. Ett mot öster och ett mot väster, det senare med svartmålade luckor i trä. I väster också ett högre sittande fönster från 1700-talet med fyra lufter för den övre bänkraden på läktaren. Fönster troligen utbytta under 1900-talet. Solbänkar i trä, lockpanel. Sakristian har två små fönster, ett mot norr med järngaller utvändigt, ett mindre mot öster, likaså med järngaller.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrkotomten Kring kyrkan löper en 1937 tillkommen bogårdsmur i natursten med stegport i trä i söder, uppförd vid samma tid. Detta som ett led i en stor restaurering, möjligen under ledning av arkitekt...
Visa hela
Kyrkotomten Kring kyrkan löper en 1937 tillkommen bogårdsmur i natursten med stegport i trä i söder, uppförd vid samma tid. Detta som ett led i en stor restaurering, möjligen under ledning av arkitekt Erik Lundberg, Stockholm. Tomten är begränsad till ytan, täcks av gräs som slås vid enstaka tillfällen. Enstaka inslag av gravkors i järn i söder. Gravvård efter kopferdikaptenen Schutt i öster.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
FÖRSAMLING 1995 - YTTERLÄNNÄS BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1077, år 1900: 6000, år 1995: 4488 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946). LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i ned...
Visa hela
FÖRSAMLING 1995 - YTTERLÄNNÄS BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1077, år 1900: 6000, år 1995: 4488 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946). LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i nedre Ådalens gamla odlingsbygd på Ångermanälvens västra sida. Den befintliga kyrkan (se II: YTTERLÄNNÄS KYRKA) ligger för sig i utkanten av det odlade området i en flack sluttning ca 400 m norr om Bollstafjärden i Ångermanälven. Samhället Bollstabruk ligger på motsatta sidan av älven. En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Enligt traditionen är den gamla kyrkan byggd av sex namngivna bönder. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Från vägen vid kyrkan går en allé till prästgården. Kyrkan ingår i riksintresseområde. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING I: Medeltida stenkyrka bestående av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan, som varit invigd åt Sankt Göran, är sannolikt uppförd under 1200-talet och hade ursprungligen ett smalare rakslutet kor, vars östmur ingår i den nuvarande. Ombyggnaden till salkyrka, samt tillbyggnaden med sakristia och vapenhus har skett senare under medeltiden, ovisst när. Kyrkan övergavs 1854 men började konserveras 1937. EXTERIÖR OCH INTERIÖR Högresta murar, putsade och avfärgade i vitt; sockel och hörn accentuerade i rött. Kyrkan har sedan 1773 av ett brutet och valmat yttertak med en takryttare för klockorna. Den romanska sydportalen, som är rundbågig och uppåt avsmalnande, har en dörr med medeltida järnbeslag och ett unikt ringbeslag av brons i form av ett lejonhuvud. Kyrkorummet täcks av två senmedeltida stjärnvalv på väggpilastrar. Valven har ovanligt välbevarade kalkmålningar från sent 1400-tal erinrande om den så kallade Tierpskolans stil. En inskription i korvalvet har tolkats som en signatur Eghil men är i själva verket början av alfabetet. Rester av målningar finns även på väggarna och i vapenhuset. Kyrkan karakteriseras av sin rika inredning från medeltid och 1700-tal och av interiörens ovanliga autencititet, nästan orörd sedan 1854. I väster finns två läktare över varandra, den äldsta påbörjad 1652. Runt korfönstret finns en skulpterad omramning med predella från 1739-40 av Magnus Granlund, som också gjort altarringen. Altaruppsatsen målades och förgylldes 1757 av Carl (?) Hofverberg (Nordborg). År 1760 tillverkades predikstolen, som har ett äldre ljudtak av Hans Biskop, av Jon Göransson-Westman. Rester är bevarade av en predikstol från tidigt 1600-tal. Bänkinredningen är sluten. Kyrkans äldsta föremål är en gotländsk dopfunten, av ciborietyp, från 1200-talet och ett svårdaterat triumfkrucifix från medeltiden. Vidare finns ett altarskåp från 1400-talet samt ett Mariaskåp från 1500-talets början av Haken Gulleson, försett med ärkebiskop Jakob Ulfssons vapen. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999; rev. 2008.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden i ett höjdläge på den landtunga som skjuter ut ...
Visa hela
En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden i ett höjdläge på den landtunga som skjuter ut i Ångermanälven vid Nyland. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Väg 333 passerar längre söderut förbi kyrkotomten. Medeltida salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan, som varit invigd åt Sankt Göran, hade ursprungligen ett smalare rakslutet kor, vars östmur ingår i den nuvarande korväggen. Kyrkan är uppförd i skalmurad gråsten, som utvändigt slätputsats och målats vit. Samtliga knutar, omfattningarna kring blindfönster, samt sockeln på den östra, södra och västra fasaden är putsad med spritputs, som avfärgats i tegelröd kulör. Fälten i blindfönstren är ljust gula och försedda med gulbruna korsande ränder, som imiterar fönsterspröjs. Kyrkan har sedan 1773-års brand ett brutet och valmat yttertak täckt av tjärade bräder, 1925 och 1937 omlagda med lockbrädor, samt med en takryttare för klockorna. Svartmålade ljudluckor av trä, dubbla par mot söder och norr, med åttkantiga fyllningslister. Lanterninen är försedd med överljus i små spröjsade lufter, har ett karnissvängt tak är täckt med svartmålad plåt och den avslutas upptill med ett litet fönsterförsett åttkantigt "torn", som kröns av en lökkupol och en vindflöjel från 1730. Hängrännor i tjärat trä på smidda dekorerade krokar, raka stuprör i tjärat trä. Tak över vapenhus och sakristia, lika långhuset, lades helt nya 1978.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Kramfors, Västernorrland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Gravkapell
- Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats
- Kyrka med kyrkotomt
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Gravkapell
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
-
Kyrka med kyrkotomt
-
Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|