STYRNÄS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Styrnäs kyrka är vackert belägen på en udde vid Ångermanälven på den år 1848 rivna gamla medeltida klövsadelkyrkans plats. I början av 1840-talet hade Simon Geting framlagt ritning och kostnadsförslag till en ny kyrkobyggnad. Ny ritning av J F Åbom levererades av ÖIÄ 1848, som man utgick ifrån när den nya kyrkan uppfördes 1848-50. Till byggmästare kallades Jacob Norin från Norrala som till sin hjälp hade sina söner, vilka även fullföljde bygget. Kyrkan blev invigd den 15 september 1852 av biskop Israel Bergman. En första invigning hade dock ägt rum redan 1849 av prosten i Boteå E O Sundberg. Kyrkplatsen inhägnad med ett rutmönstrat trästaket målat i svart och vitt tillskrivet kyrkvärden Oskar Solin.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och bakomligande sakristia i väster samt torn i öster. Ingång genom torn och mittportal på sydsidan. Motsvarande ingång har ursprungligen även funnits på nordsidan. Senare separat upptagen ingång till sakristian från norr. Sakristian utfördes större än på godkänd ritning.
Materialet är gråsten och murtegel som slätputsats i två nyanser gult med vita hörnkedjor, lisener och fönsteromfattningar. Sockeln putsad och avfärgad i grått. Svartmålat plåttak, på torn och spira koppartak. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Den uppförda kyrkan har en renare nyklassicistisk karaktär än Åboms förslag, som präglas av nyrenäsansdrag i form av rusticeringar i omfattningar, hörnkedjor mm samt smala öppningar och en vinklad takgesims över mittportalerna. Vid uppförandet av kyrkan har man istället valt släta omfattningar, lisener samt frontoner över takfoten och kolonner som bär en arkitrav och båge vid västportalen. Istället för Åboms torn med avtrappning i flera avsatser och murytorna uppdelade av öppningar och rusticeringar byggdes ett rent nyklassicistisk torn med palladianska ljudöppningar. Endast beträffande lanterninens utformning och avslutning följde man Åboms förslag. Norra mittingången är numera igensatt men har bibehållit de yttre konsolerna från portalomfattningen.

INTERIÖR - Rektangulärt kyrkorum som täcks av ett putsat tunnvalv. Ljusa väggar med en kraftigt profilerad taklist. Korväggens dekor och altartavla utförd av Olof Hofrén med hjälp av lärjungarna Lars Dahlbom och Gustav Källström. Väggen är smyckad med målad skenarkitektur, pilastrar som bär en arkitrav. Altartavlan inom en rundbåge med kassettmönster är en kopia av Fredik Westins "Kristi uppståndelse". Över dörrarna till den stora sakristian grisaillemålningar med till vänster "Kvinnorna vid graven" samt citatet "Tjänen Herren" och till höger "Måltiden i Emmaus" med orden "Tjänen varandra". Även den runda predikstolen, målad i vitt och guld med olika emblem, samt två ovala nummertavlor är Olof Hofréns verk.
Öppen bänkinredning i fyra kvarter från 1909 utförda enligt arkitekt A Thurdins förslag. Läktaren troligen ursprunglig. Orgelfasaden från 1865 är troligen utförd av Olof Hofrén.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997

Kyrkobyggnaden ritades 1848 av arkitekten Johan Fredrik Åbom i nyklassicerande anda. Den har formen av en sk tegnerlada och kan uppfattas som en något sen sådan emedan den invigdes så sent som 1852.

Se även tidigare inventeringar

FÖRSAMLING 1995 - STYRNÄS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 618, år 1900: 1536, år 1995: 458

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den gamla centralbygden i nedre Ådalen. Kyrkan ligger för sig, centralt i den vida odlingsbygden på en udde i Ångermanälven. Kyrkogården är inhägnad med ett rutmönstrat trästaket. På en höjd intill kyrkan ligger prästgården och i närheten är församlingshemmet inrymt i en äldre skola.

RASERAD KYRKA / RUIN - I. Medeltida stenkyrka med smalare kor och västtorn samt ett sekundärt torn över koret. Den var en av tre sådana "klövsadelkyrkor" i Norrland (de andra var Norrala i Hälsingland och Skön i Medelpad). Kyrkan hade sakristia i norr och vapenhus i söder. Måtten var 14 x 34 alnar eller 8,4 x 20,4 meter. Kyrkan anses ha fungerat som försvarskyrka. I västra tornet fanns på 1700-talet "teckn af stycke=gluggar" och under kyrkgolvet efter en "krutkällare" (Hülphers). Kyrkorummet hade valv som vilade på väggpilastrar. Kyrkan revs 1848. Bevarade inventarier är bl.a. en senmedeltida madonna samt altaruppsats och predikstol från 1700-talets mitt.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. En ny stenkyrka på samma plats som den medeltida byggdes 1848-50 av byggmästare Jacob Norin och hans söner efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Den nya kyrkan är rektangulär och har koret i väster och torn i öster. Sakristia finns i ett smalare utbygge i väster bakom koret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har palladianska ljudgluggar, flackt tak med tornur samt en åttkantig lanternin, krönt av en spira. Murarna är slätputsade i två nyanser gult med vita hörnkedjor, lisener och fönsteromfattningar. Frontoner finns ovanför takfoten över långsidornas ingångar. Ingångar finns i öster genom tornet samt mitt på sydsidan och har även funnits i norr. Kyrkorummet täcks av ett putsat trätunnvalv. Korväggen pryds av en målad skenarkitektur och grisaillemålningar, vilka liksom altartavlan målats vid 1800-talets mitt av Olof Hofrén med hjälp av lärjungarna Lars Dahlbom och Gustav Källström. Den runda predikstolen har också gjorts av Olof Hofrén. Läktaren är troligen ursprunglig. Orgelfasaden från 1865 är troligen utförd av Olof Hofrén. År 1906 renoverades kyrkan utvändigt och norra ingången gjordes om till fönster. Korväggen målades över och kyrkan fick ny öppen bänkinredning i fyra kvarter vid en restaurering 1909 under ledning av arkitekt Albert Thurdin. Samtidigt ommålades interiören och Sven Linnborg utförde ny dekormålning. Vid arkitekt Otar Hökerbergs restaurering 1953 omputsades fasaderna, korväggens övermålning avlägsnades och interiören fick en ny färgsättning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

KYRKOMILJÖN -
Styrnäs kyrka är belägen på en udde vid Ångermanälvens östra strand med vidsträckt utsikt över älvdalens jordbrukslandskap både norrut och söderut.

Kyrkotomten
Kyrkobyggnaden är omgiven av en kyrkotomt med terasserad kyrkogård i norr. Gravplatser finns även i söder och i väster. Markytan är grästäckt med anlagda grusgångar i huvudsak i öst-västlig riktning. Utmed gångarna finns björkar planterade. I väster avslutas markytan utanför kyrkotomten i sluttande terräng med en talldunge invid älvstranden.

I kyrkotomtens norra del finns rester av den gamla bogårdsmuren av natursten, men till trefjärdedelar är den ersatt med ett trästaket i form av ett grönmålat flätverk mellan kraftiga fyrkantiga ståndare som avslutas med en liten korsprydd tornhuv i miniatyr.

Kyrkobyggnaden är placerad högst upp i kyrkotomtens södra del. Längst i nord-öst finns en liten bisättningsbyggnad uppförd i tegel ca 1970. I andra änden i nordväst återfinns ett litet gulmålat redskapskjul med enkel träpanel.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden ritades 1848 av arkitekten Johan Fredrik Åbom i nyklassicerande anda. Den har formen av en sk tegnerlada och kan uppfattas som en något sen sådan emedan den invigdes så sent som 1852.

Planformen utgörs av ett klocktorn ovanligt nog i öster, ett rymligt långhus med rakslutet kor i väster samt bortom detta rakt i väster en avsmalnad sakristia.

Klocktornets huvudentré flankeras av doriska trefjärdedelskolonner försedda med förgyllda kannelyrer. Ljudluckorna är inramade av arkivolter burna av doriska pilastrar. Tornet avslutas med en uppskjutande lanternin försedd med en träpanelad arkadomgång. Långhusets fasader är slätputsade med symbolisk tempelkaraktär i form av lisener som bär en kraftigare listverksförsedd takfot och därpå ett sadeltak belagt med trp-plåt. Symmetriskt placerad på långhusets fasadmitt finns en fronton - markerande en entré i söder, men enbart ett fönster mot norr av totalt fem fönster mot norr. Fönster utförda med tretton st lufter, enkla bågar, 6 st spröjsade glas, utåtgående, bågformigt avslut uppåt. Både långhus och sakristia avslutas med antytt tempelgavelmotiv i väster.

Kyrkotomten
Kyrkobyggnaden är omgiven av en kyrkotomt med terasserad kyrkogård i norr. Gravplatser finns även i söder och i väster. Markytan är grästäckt med anlagda grusgångar i huvudsak i öst-västlig riktning. Utmed gångarna finns björkar planterade. I väster avslutas markytan utanför kyrkotomten i sluttande terräng med en talldunge invid älvstranden.

I kyrkotomtens norra del finns rester av den gamla bogårdsmuren av natursten, men till trefjärdedelar är den ersatt med ett trästaket i form av ett grönmålat flätverk mellan kraftiga fyrkantiga ståndare som avslutas med en liten korsprydd tornhuv i miniatyr.

Kyrkobyggnaden är placerad högst upp i kyrkotomtens södra del. Längst i nord-öst finns en liten bisättningsbyggnad uppförd i tegel ca 1970. I andra änden i nordväst återfinns ett litet gulmålat redskapskjul med enkel träpanel.