RÄNNELANDA KYRKA

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, klockstapeln, ett bårhus samt en förrådsbyggnad (1950-tal). Den senare är belägen vid utsidan av västra kyrkogårdsmuren och de förra på själva kyrkogården.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Väster om kyrkan finns den äldsta delen och den troliga platsen för en medeltida kyrka. Denna kvadratiska del utvidgades 1863 mot öster och nordost så kyrkogården kom att omsluta kyrkan, som uppförts 1773, samt klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den tredje och yngsta delen av kyrkogården är en utvidgning från 1920-talet väster om den äldsta delen.

Kyrkogården avgränsas på alla sidor av en kallmur. Längs stora delar av muren finns också rader av bl a björk, alm och lönn. Vid kyrkogårdens huvudentré, mot väster, samt mot norr finns svarta smidesgrindar med naturstensstolpar. På stolparna till den förra står det "skänkte af A Jacobsson" och "uppreste år MDCCCLXIII". Det är sannolikt att större delen av muren, kanske hela (med undantag för den kring utvidgningen på 1920-talet), tillkom 1863. I murens nordöstra del samt vid entrén mot väster finns små stentrappor över muren. Enligt uppgift har den nordöstra använts vid begravningar för s k självspillingar (människor som begått självmord). Området runt om kyrkan, 1863 års utvidgning, skiljer sig från kyrkogården i övrigt genom att marken där till stor del är kuperad, bergig och delvis har naturtomtsprägel. På denna del finns bara två gravar, båda av speciell karaktär. Väster om kyrkan finns en terrassering mot kyrkogårdens planare delar. Utvidgningen från 1920-talet sluttar dock mot väster. I mitten av terrasseringen finns en trappa framför kyrkans västportal och norr om trappan är bårhuset inbyggt i terrassmuren. Gångarna från grindarna och närmast kyrkan är asfalterade. Övriga gångar är grusade eller stenlagda. På kyrkogården finns några grusade gravar, främst på den äldsta delen, där det också finns några gjutjärnskors från 1800-talets slut. Längs terrasseringen står några smidda gravkors uppställda. I ett väl synligt höjdläge, strax söder om kyrkan, finns ett stort gravmonument av granit, som grekiska tempelgavlar uppburna av tio kolonner. Monumentet är rest över affärsmannen Gustaf Adolf Samuelsson (1869-1941), som själv ritat detsamma. Han var född i Boterud, Rännelanda, blev förmögen på egendomsaffärer i USA och testamenterade bl a en fond till sin födelseförsamling. I sluttningen norr om Samuelssons gravmonument finns en sten över Jonas Blomberg (1820-95), "Rennelandas och Lerdals förste folkskollärare, i Rennelanda under 33 år, hustru Ingeborg Blomberg, 1834-99, hemmets trägna vårdarinna, rest vård är söners sena tack".

Klockstapeln står på kyrkogårdens högsta punkt, strax nordost om kyrkan. Den är klädd med oljeröd lockpanel och täckt av en skifferklädd huv. Huven kröns av en vindflöjel i metall med årtalet 1794, klockstapelns förmodade byggnadsår. Andra uppgifter anger dock att klockstapeln är samtida med kyrkan, 1773. Bårhuset, som numera är en överloppsbyggnad, uppfördes 1945 efter ritningar av Axel U Lundgren. Det är en betongkonstruktion i souterrainläge, inbyggd i terrassmuren väster om kyrkan och dess fasad av natursten utgör på så sätt en del av muren.

FÖRSAMLING 1995: RÄNNELANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 615, år 1900: 1063, år 1995: 243

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i de södra dalbygderna med sprickdalar i ett kuperat skogslandskap. Kyrkan ligger för sig på en avgränsad höjd mellan odlade områden. Nordost om kyrkan, något högre belägen, står en brädfodrad, rödmålad klockstapel.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, fanns troligen under medeltiden. Denna skall ha ombyggts 1726, obekant dock på vilket sätt. Ersatt med ny kyrka strax intill.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt korparti, sakristia i söder samt torn i väster. Kyrkan påbörjades 1773 efter ritningar av Carl Fredrik Adelcranz, men kom inte att fullföljas efter de ursprungliga intentionerna, korpartiet fick en enklare utformning och ett planerat tornbygge kom ej till stånd. Det befintliga västtornet, liksom sakristian, tillfogades 1943-44, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, valmat över östmuren. Det tillfogade, bastanta västtornet, med tredubbla ljudöppningar i väster, kröns av en plåttäckt huv med kort spira. Ingång i väster, via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Det ljusa kyrkorummet med sin strama enkelhet täcks av ett brädvalv, med utskjutande anfang. I slutet på 1800-talet tillkom den befintliga orgelläktaren. Vid Forsséns restaurering på 1940-talet erhöll kyrkorummet en ny färgsättning och äldre inventarier konserverades. Altaruppsatsen härrör ursprungligen från Högsäters gamla kyrka och förfärdigades 1714 av bildhuggaren Nils Falk.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en för Dalsland ovanligt rik samling medeltida träskulptur.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.