KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger i nedre Ådalens odlingsbygd väster om Ångermanälven. Kyrkplatsen ligger öppet i den svaga dalgången, som ursprungligen var en segelbar led, numera ett avsnört sjösystem. Kyrkan ligger på en höjd för sig, med närhet till tätortsbebyggelse i nordväst, i en i övrigt glest befolkad skogsbygd. I kyrkans närhet finns en yngre sockenstuga, skola och prästgård.
Kyrkotomten
Kyrkotomten ligger på en höjd med sluttning ned mot dalgången i norr. Den ursprungliga delen avgränsas med en häck i söder och öster mot den gamla grusade byvägen som strax intill i söder passerar förbi och gör en sväng mot norr. I sydöst ligger troligen den gamla prästgården, i söder och väster ett par åkerlappar med skogen bortom. I sydväst på en höjd en äldre gård med två parstugor.
Den äldsta delen är strikt formad med grusade gångar och gräsade ramverk kring gravarna i söder, öster och norr. Ytorna och tomten är öppen och oskyddad, mycket få träd finns här.
Kyrkotomten omfattar förutom kyrkan även en tillbyggd sockenstuga/ församlingshem i väster. Sockenstuga med souterrängvåning och högt vindsplan, troligen uppförd omkring 1890 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Står på huggen naturstensmur mot jordvallen, annars trästomme, utvändigt liggande dubbelfasspåntpanel, sadeltak med skivfalsad svartmålad plåt. Gotikinspirerad detaljering på gavelpartierna. Tillbyggt ca 1990 mot öster i ett plan i nivå med kyrkan, ett souterrängplan mot norr.
Kyrkogården utvidgad under 1960-talet främst mot norr men även mot söder. Mot väster och norr avgränsad med hög granhäck. Bortom denna ängsmark. Här fnns ett mindre bårhus i btg, vitmålat, sadeltak med svartmålad falsad plåt. Blå trädörrar med tre fyllningar, träspröjsade glas i övre, strax nedanför kyrkan i norr. Intill finns en bred trappa i betong från 1937(?)
Kyrkobyggnaden
Dals kyrka består av ett medeltida långhus samt smalare rakslutet kor, sakristia i norr och västtorn från 1800-talets slut. Kyrkobyggnaden är uppförd i natursten med tjocka skalmurar, utvändigt slätputsade och vitmålade väggar, sadeltak belagt med svart skivfalsad plåt. Nocken kröns av smideskors med förgyllda klot både på långhuset i öster, kor i öster, sakristian i norr och tornets frontespiser. Ståndrännor och äldre svarta stuprör med trattar, spetsiga "böjar". Sockel svartmålad. Längs långhusets takfot en karnisformad murad list. 1890 tillkom västtornet, under ledning av P. J. Kvist, och det murade tornet kröns av smala putsade frontespiser där dubbla grönmålade ljudluckor infattats i alla väderstreck, samt en hög spetsig spira belagd med längsfalsad kopparplåt av originell karaktär. Kring takfoten en stor hålkälslist, möjligen i trä. Mot norr är tornet påbyggt med en spiraltrappa, i fasaden inlagd som en mindre tornkropp, turell, med smala fönster i tre plan. I bottenplanet har tornet i söder ett grönmålat sjuluftsfönster med blyspröjsade små glas från 1936-37, formen dock från 1890. Samma fönstertyp återfinns i långhuset, fem mot söder med asymmetrisk placering, ett mot norr. Solbänkarna numera kopparklädda. Det mindre koret har ett likadant fönster mot söder. I dess östra vägg, liksom sakristians norra gavel, finns en fördjupad blindering i form av ett kors och två rundlar, numera inmålat i vitt. Den påbyggda sakristian har ett souterrängplan för pannrum utvidgat mot norr. Båda volymerna putsade, vitmålade, sadeltak, resp valmat tak med lika plåt som långhuset. Pannhusets yttre volym uppfört i betong, den inre källaren under sakristian naturstensmurad och putsad vägg. Liggande spåntad panel på de vitmålade trädörrarna. Sakristian har ett fönster mot norr, lika övriga, men med två nedre lufter mindre. Entré i väster, enkeldörr, plåtinklädd.
Ingången till kyrkan är i väster genom tornet. Via en litet vindfång passerar man de dubbla pardörrar med stående fyllningar, som tillkom 1936-37.Ytterdörrarna utfördes utvändigt släta och beslagna med järnplåt. Omfattningen murad med rundvalv i fyra faser och bågsegment över dörr, dekorerat med en fördjupad cirkel. Över detta sitter en minnesplatta "Ombyggd ADCCCXC" med förgyllning. Över denna ett mindre, runt kornspröjsat fönster.
Vapenhusets lilla entré har ett tegelgolv, putsade väggar och sågat, laserat, spåntat brädtak utan lister.I norr går en enkeldörr av lika fason som pardörrarna, men med rundad överdel, till läktaren och tornvinden. I söder sitter ett fönster.
In till långhuset når man genom ytterligare en pardörr lika tidigare. Samtliga har gröngrå målning. Långhuset består av en medeltida salkyrka troligen från tidigt 1400-tal, täcks av två medeltida stjärnvalv och ett likartat valv i öster från 1819-20. Även förlängning mot väster nämns(-vilket är det riktiga?)