LERDALS KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.

Kyrkogården har en i princip rektangulär form i öst-västlig riktning kring kyrkan (också orienterad i öst-väst) och kan indelas i tre delområden. Kyrkogårdens äldsta del utgör nästan en kvadrat närmast kring kyrkan. Troligen finns dess äldsta delar som brukligt är söder om kyrkan. Kända utvidgningar har sedan skett 1930, mot söder, och 1968 mot öster.

1930 års utvidgning är helt integrerad med de äldre delarna medan 1968 års del utgör en tydlig enhet för sig. De förra delarna omges av en kallmur och höga lövträd, askar och lönnar mot väster, söder och norr. I norr och nordväst finns också en syrénhäck. Kyrkogårdens yngsta del, i öster, omges av en häck mot övriga kyrkogården samt ett trådstaket på övriga sidor. Kyrkogårdens huvudentré finns i väster mot landsvägen och i linje med kyrkporten i tornets vapenhus. De svarta smidesgrindarna har stolpar av granit med tälttaksformade överstycken krönta av klot. Längs kyrkogårdens södra sida leder en mindre grusväg längs muren fram till bårhuset och en mindre plan framför detta. Vid planen finns enklare smidesgrindar utan grindstolpar mot väster och norr. Förutom trädraderna längs muren finns endast några få träd på kyrkogården. Vid kyrkans huvudentré mot väster finns ett par cypresser och på den yngre delen mot öster en pyramidek. Gångarna är grusade med undantag av den asfalterade gången framför kyrkporten i väster. På den yngre delen av kyrkogården finns en kalkstensgång fram till en fontän. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få grusade gravar väster om kyrkan. Nära västra kyrkogårdsmuren finns också några gjutjärnskors och en kopia av ett äldre smitt gravkors. Inne i vapenhuset finns flera äldre smidda gravkors.

FÖRSAMLING 1995: LERDAL
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 599, år 1900: 1058, år 1995: 210

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i den norra delen av de södra dalbygderna, ungefär 1,5 mil söder om Dals-Ed. Kyrkan ligger i dalgången längs Lerdalsälven.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den medeltida kyrkans utformning är inte känd. Enligt osäkra uppgifter, baserade på odokumenterade iakttagelser av grundmurar under den befintliga kyrkans golv, skall denna ha varit av trä. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti av sten och ett timrat torn i väster. Kärnkyrkan uppfördes 1771-72 och kort tid därefter (1775) tillbyggdes tornet. Kyrkan har så vitt känt aldrig ägt särskild sakristia och avbalkas nu med ett skrank bakom altaret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Beträffande exteriören har kyrkan genomgått smärre förändringar, vilka huvudsakligen inbegripit ytskikten. Långhuset är vitputsat och täcks av ett skiffertäckt sadeltak, avvalmat i öster. Tornet är brädfodrat och kröns av en flack huv med sluten lanternin dess nuvarande vita färgsättning härrör sannolikt från år 1900-talets början. Ingång i väster genom tornets bottenvåning och mitt på långhusets sydsida. Det ljusa kyrkorummet, med putsade innerväggar och målat brädvalv, har såväl till färgsättning som fast inredning framförallt formats under 1800-talets mitt och andra hälft. Altaruppsatsen från 1854 har enkel, arkitektonisk uppbyggnad och ett grått kors mot vit botten. Även predikstolen är troligen ett 1800-talsarbete. Den rymliga läktaren i väster, buren av träkolonner, fick sin nuvarande skepnad 1910. Bänkinredningen från 1895 ombyggdes 1980.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.