NÖSSEMARKS KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhusets täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstenstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.

FÖRSAMLING 1995: NÖSSEMARK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1043, år 1900: 1991, år 1995: 275

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den äldsta säkert kända kyrkplatsen i Nössemark socken är belägen i Nolby. Kyrkplatsen utgör en röjd platå i skogsparti, med närbelägen åkermark i norr. När man vid 1700-talets slut stod inför en omfattande reparation av den troligen medeltida träkyrkan i Nolby beslöt man istället att nyuppföra en stenkyrka ett stycke längre i sydost. Catharina Bågenholm från Håbol skänkte behövlig mark för ett kyrkbygge i Nössemark, på en höjd vid den nordvästra stranden av Stora Lee i landskapets nordligaste del. Det omgivande jordbrukslandskapet består av spridda odlade ytor i kuperad skogsmark.

RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (NÖSSEMARK, NOLBY KYRKPLATS). I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, fanns troligen under medeltiden. Ersatt med ny kyrka på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1790-94 och består av ett rektangulärt långhus med tresidigt östparti. Kyrkan planerades ursprungligen med torn, vilket emellertid inte förverkligades förrän 1890. Vid en genomgripande restaurering 1957-58, under arkitekt Axel Forsséns ledning, tillfogades en sakristia på kyrkans norra sida (tidigare inrymd bakom altaret).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade, såväl in- som utvändigt och genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett tegeltäckt sadeltak, medan tornhuv och lanternin är täckta av kopparplåt. Ingång i väster via tornets bottenvåning och mitt på långhusets sydsida. Det ljusa kyrkorummet har ett välvt innertak av trä med svagt markerad taklist. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1798 och skall enligt uppgift ha tillverkats på 1680-talet för Enningdalens kyrka i Norge. 1890 förnyades stora delar av kyrkans inredning, bl a tillkom en ny altaranordning med ett ännu bevarat sakristieskrank. Inredningen förändrades åter vid 1950-talets restaurering, då kyrkans äldre altaruppsats ersatte altartavlan från 1890.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhuset täckt med betongpannor och församlingshemmets med enkupigt tegel.

Kyrkogården består av två tydliga delar, dels en i grova drag kvadratisk, muromgärdad del kring de äldsta delarna närmast kyrkan, dels en utvidgning från 1992 norr om denna.

Kyrkan är orienterad i öst- västlig riktning med kyrkogårdens äldsta delar på traditionellt vis söder om kyrkan. I äldre tider fanns en ovilja att begravas norr om kyrkorna. Omkring 1890 skedde en utvidgning mot norr och öster samtidigt som bårhuset av trä byggdes norr om kyrkan. I öster, där marken sluttar brant mot sjön, iordningställdes 1938 gräsbevuxna jordterrasseringar. Förutom kallmuren kring kyrkogårdens äldsta delar finns en mindre mursträckning vid entrén till 1992 års del, viken i övrigt omges av ett svart smidesstaket samt en stödmur i slänten mot församlingshemmet i nordväst. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna markeras med svarta smidesgrindar mot den asfalterade p-platsen väster om kyrkogården. Grindarna är troligen samtida, från 1992. Grinden till den yngre delen bär årtalet 1992 och till de äldre delarna 1794, året då denna kyrk- och begravningsplats togs i bruk. Vid östra kyrkogårdsmuren, i slänten mot sjön, finns en smidesgrind med naturstensstolpar, troligen ca 1890, till en entré som ej brukas längre.

Kyrkogårdens äldsta del domineras av öppna gräsytor med få trädplanteringar. Längs muren mot 1992 års utvidgning finns en rad med unga lövträd och vid entrén mot väster växer ett par almar. På 1992 års del finns en del träd och buskplanteringar samt en grupp med tallar och björkar i öster. På denna del finns inga gravar men en stensatt minneslund. Gravarna på kyrkogårdens äldsta delar, de södra och västra, är alla vända mot öster. På kyrkans norra sida finns bara några få gravar. I stort sett alla gravar är gräsbevuxna med undantag av någon enstaka grusad grav. På kyrkogårdens äldre del finns några få grusade gångar, i övrigt är gångarna belagda med betongplattor samt, i sluttningen mot öster, med asfalt.